- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
232

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

232 ,

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

eller dylikt, att när vikten (6) stigit till nära översta
gränsanslaget, anslaget påverkas av vikten, så att
bromsanordningen lassas.

4:o) Vid det i patentanspråket l:o) angivna
vind-elektricitetsverket en anordning för stannande av
vindmotorn, då vikten stigit till ett visst läge (översta läget)
kännetecknad av ett i vägen för vikten (6) eller en å
denna fäst del (22) på sådant sätt anordnad och med
vingsystemet förbundet anslag eller dylikt (25, 33)
att då vikten nått sitt översta gränsläge, densamma
påverkar anslaget, så att vingarna bringas i overksamt
läge, varigenom vindmotorn stannar.

5:o) En (utföringsform av den i patentanspråket
4:o) angivna anordningen kännetecknad därav, att
vingarna i och för omställning äro förbundna med en
medelst anslaget (58, 33) förskjutbar stång (28),
varande eventuellt stången (28) försedd med gängor,
vilka omfattas av en delad mutter, så förbunden med
anslaget (58), att då detta påverkas, mutterns delar
bringas i ingrepp med gängorna, iså att stången på
grand av vindmotorns rotation förskjutes och därvid
omställer vingarna.

6 :o) Vid det i patentanspråket 1 :o) angivna
vind-elektricitetsverket en i förhållande till vindstyrkan
föränderlig utväxlingsanordning mellan vindmotoraxeln
och den det ändlösa drivorganet drivande axeln 4
kännetecknad därav, att å en av vindmotorn driven axel
(35) är fäst en (eller flera) kamskiva (36), som
samverkar med ett hjulet (4) påverkande, rörligt
spärrorgan, mellan vilket och en fast del befinner sig en med
en lämpligen mot verkan av en fjäder av vindtrycket
påverkad vindskiva så förbunden kilformig del, a.tt
sp ärr organets rörelse och sålunda hjulets (4) f
ramspärrning på grand av vindfanans vridning förändras
i ett till den rådande vindstyrkan stående förhållande.

7 :o) En modifikation av den i patentanspråket
6 :o angivna anordningen kännetecknad därav, att
kana-skivan (resp. kamskivorna) är utbildad med flera i
trappform anordnade olika höga kammar och
förskjutbart anordnad å den av vindmotorn drivna axeln i och
för de olika kammarnas bringande i läge för
spärrorganet, varande kamskivan i och för förskjutningens
avpassande efter rådande vindstyrka förbunden med
vind-fanan- Ref. av Chr. S.

Fallskärmen och flygningen.

Några — icke minst för uppfinnare — anmärkningsvärda
påpekanden av G. W. Nordensivan i Göteb. Handelstidning
taga vi oss friheten här återgiva.

Härom dagen gick genom den svenska pressen ett
telegram från Förenta staterna, i vilket omtalades, att
två amerikanska arméflygare kolliderat i luften på 400
meters höjd, varvid den ene räddade sig genom att
hoppa ur sin skadade maskin med fallskärm. Samma dag
dödades fyra engelska militärflygare genom en
liknande sammanstötning på ganska stor höjd. De hade
inga fallskärmar att rädda sig med i nödens stund.

Det finns i flygningens historia många
märkvärdiga exempel på människans tröghet att taga vara på
nya, goda idéer. Förståelsen för fallskärmens støra
betydelse för i all synnerhet militärflygningen har ännu
ej i nådens år 1924 trängt igenom överallt, fastän
fallskärmen redan för sex år sedan i luftkriget visade sig
vara av oskattbart värde, icke minst för höjandet av
flygarnas offensivanda.

Dess goda inflytande i sistnämnda avseende beror
därpå, att den med fallskärm utrustade stridsflygaren
har goda utsikter att komma undan med livet, även om
han får maskinen skjuten sönder eller i brand.
Flygaren utan fallskärm vet däremot, att han är absolut
dömd till en hemsk död genom t. ex. en enda slumpträff
ined en fosforkula i hans bensintank. Detta inverkar på
hans anfallslust; han blir för mycket upptagen med att
akta sitt eget skinn för att kunna med full kraft
koncentrera sig på att skjuta ned motståndaren.

Det var endast centralmakterna, som hade tillgång
till en speciellt för användning i flygmaskin avsedd
fallskärm, konstruerad av tysken Heinecke. I England
konstruerades visserligen också en typ, Guardian Ängel,
men den torde med sin dåvarande konstruktion
knappast varit tjänlig för annat än uppvisningshopp.

En för flygmaskiner avsedd fallskärm skall i
huvudsak uppfylla fyra fordringar: 1. den får ej öppna
sig förrän den kommit utom räckhåll för flygmaskinen,
annars kan den trassla in sig i denna; 2. den får ej
öppna sig i omedelbar närhet av flygaren, så att denne
kan trassla in sig i tyget eller linorna; 3. den skall
öppna sig fort, så att flygaren kan hoppa ned från liten
höjd; 4. den skall vid utvecklingen bromsas upp
småningom, så att ej flygaren eller skärmen vid ett hopp ur
en med stor hastighet gående maskin skadas av
knycken vid fallskärmens utveckling.

Det första villkoret har man vid alla hittills
konstruerade typer uppfsdlt antingen genom att fästa den
säck, i vilken skärmen är packad, vid maskinen med en
ca 10 m lång lina, som först måste sträckas för att
skärmen skall frigöras, eller genom att låta den hoppande
själv frigöra skärmen, sedan han fallit ett stycke. Den
senare metoden är givetvis oanvändbar, om skärmen
skall användas av en icke luftvan och kanske till på
köpet nervös person; är hopparen en tränad flygare, kan
den accepteras. Hittills utförda fallskärmar av denna
typ ha emellertid ej uppfyllt det andra villkoret;
fallskärmssäckarna äro fästade vid hopparens rygg,
varigenom denne kan komma att trassla in sig i den frigjorda
skärmen. Den förmodligen bästa skärmen av denna typ
är den s. k. Holtskärmen, som användes i amerikanska
arméflygkåren. Denna skärm utvecklas på så sätt, att
hopparen efter någon sekunds fall drager i en lina, som
går från den på hans rygg fästa säcken över ena axeln
och är fäst på bröstet. Härigenom frigöres en liten
skärm, som sedan drager ut den stora skärmen ur dess
hölje. Oaktat en del goda sidor är denna konstruktion
dock ej idealisk.

Det tredje villkoret, snabb utveckling, är
jämförelsevis lätt att uppfylla, och flertalet existerande
fallskärmstyper torde kunna anses tillfredsställande i detta
avseende. Det fjärde villkoret har här i landet av en del
flygfolk angivits såsom ännu olöst. Man har angivit
teoretiska siffror av avskräckande storlek på det vid
stöten möjliga trycket, när hoppet sker ur en störtande
maskin. Emellertid förefaller det, som om saken i
praktiken ej skulle vara så farlig. Det hände t. ex. för några
år sedan i Karlskrona, att flygaren Gösta André
hoppade med en Heineckefallskärm från åtskilliga hundra
meters höjd. Denna skärmtyp uppfyller ej villkor nr
2, och André fick skärmen under sig i utsprånget, så
att visserligen säcken öppnades men skärmen ej drogs
ut. När André fallit som en sten ungefär 400 meter
och sålunda hade en mycket stor fallhastighet, började
han ana oråd och ruskade på säcken, varvid skärmen
lossnade och slog ut med rent av explosionsartad häftig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free