- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
233

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRI T ID NINGEN NORDEN

233

het. Knycken blev bård men dock ej värre, än att både
hoppare och skärm höllo. Teoretiskt sett borde
motsatsen ha varit fallet, varför det vill synas, som om i
praktiken saken ej skulle vara så farlig. Det torde vara
ganska lätt att genom praktiska kastförsök, t. ex. med några
hundra meter lång fästlina, utröna, huru därmed
förhåller sig.

Man kan också angiva ett femte villkor, vars
uppfyllande är önskvärt, nämligen att den utvecklade
skärmen skall vara fri från pendlingstendenser. Det gäller
härvid ej blott att få bort. de pendlingar, som kunna
uppkomma genom att skärmen utvecklas i sned ställning,
utan även dem, som infinna sig när hopparen under
ned-färden passerar ett byigt luftlager. Dessa senare kunna
vara minst lika obehagliga.

»Var finnes nu denna verkligt goda cigarr?»
frågar kanske läsaren. Ja, så vitt jag förstår, finnes den i
vårt eget land. Den förbättrade skärmtyp av egen
konstruktion, som löjtnant Raoul Thömblad för någon tid
sedan demonstrerade för Kungl. Svenska aeroklubben,
kan verkligen med fog sägas uppfylla alla de fem här
ovan uppställda villkoren. De fyra första svårigheterna
hade han redan förra året kommit över, men pendlingen
var, som åskådarna vid Torslanda torde minnas,
avsevärd. Nu är även den genom en mycket enkel
anordning borttagen. Av patenthänsyn kan dock någon
beskrivning härav nu ej lämnas.

Sverige har på flygområdet ej så många värdefulla
nykonstruktioner att uppvisa, varför det är glädjande

att vi på fallskärmsområdet åtminstone stå i första ledet.

*



Så långt den ärade författaren.

Beträffande hittills prövade sätt att uppfylla
fallskärmsvillkoren nr 1 och 2, vilja vi förmoda, att förf :s
resonemang endast kan hava tillämpning på
yrkasflyg-folk, ja uteslutande på tränade flygare med av naturen
undfångna sipecialnerver. En annan vanlig dödlig, som
råkar befinna sig i en plötsligt kappsejsande maskin,
torde med ens finna sitt läge i luftrymden så
utomordentligt märkvärdigt och tyngdlagen så absolut
ensamrådande, att han nog inte kommer sig för med någon
se-kundräkning, tills han enligt givna förhållningsregler
skulle manipulera. Och efter några sekunders fall är
han sannolikt medvetslös av lufttrycket. Vad som
således behöves, är en fullt säkert automatiskt fungerande
fallskärm, som helt och hållet tar vård om den fallande
kroppen, varligt lyfter passageraren bort från den
ned-åtskenande, vrakdömda maskinen, och sänker honom
på ett angenämt och finkänsligt sätt ned till terra
firma, helst med undvikande av djupare vattensamlingar,
tornspiror och gödselhögar.

Red. av I. N.

Bränsleekonomin vid ångpanneanläggningar.

Kort översikt av nutida rön och uppfattningar.

Av ingenjör Harry Kahr.

Ångans förbrukning.

Vid sådana anläggningar där driften är
kontinuerlig kan alltid pannanläggningen dimensioneras så att
en hög verkningsgrad erhålles. Vid en anläggning
däremot, där driften är mer eller mindre intermittent och
alltså ångförbrukningsdiagrammet uppvisar större eller
mindre spetsar, inträffa alltid svårigheter med
eldningen. Vid pannor med stort vattenrum kan visserligen
detta inom vissa gränser kompensera för den
varierande belastningen, men om fluktuationerna äro större än
vad som motsvarar vattenrummets
ackumuleringsmöj-ligheter, måste eldningen komina att ske ojämnt på så
sätt att då ångkonsumtionen är stor får pannans
ångproduktion ökas på bekostnad av verkningsgraden, och när
sedermera ångbehovet återigen sjunker, hinner icke alltid
eldaren minska fyren så omedelbart utan en del ånga
produceras för mycket och avblåses genom
säkerhetsventilen. Detta missförhållande har man på olika sätt
försökt att avhjälpa genom ett indirekt förstorande av
pannans vattenrum. Vid dr Ruths vaporackumulator
användes en separat behållare, som står i förbindelse
mecl ångpannans ångrum medelst en slags
shuntkopp-ling av ångledningarna. Medelst automatiska ventiler
regleras ångtilloppet resp. avloppet så, att vid liten
förbrukning inmatas ånga i behållaren och kondenseras,
men vid så stor förbrukning att pannans
.medelproduktionsförmåga överskrides, uttages åter en del av den
inmatade ångan.

Enligt ett annat system användes även en separat
behållare, men denna står i förbindelse med pannans
vattenrum medelst tvenne ledningar. I den ledning, som

(Slut fr. föreg, nr.)
är uttagen i bottnen av pannan är inkopplad en pump,
som ständigt suger vatten från behållaren och
pressar in detsamma i pannan. Den andra ledningen är
uttagen högre upp i pannan och genom densamma
avflyter vatten till behållaren så snart ett visst vattenståud
är överskridet. Anordningen fungerar så, att vid
tillfällen av ringa ånguttag inmatas kallvatten i pannan,
vilket då maximala vattenståndet överskridits avflyter
till behållaren under det att vid tillfällen med stort
ånguttag, inmatning av kallvatten icke behöver ske
omedelbart utan förbrukas först det i behållaren
befintliga överhettade vattnet.

Vid sådana anläggningar där både kraft och
värme erfordras, är det i de flesta fall förenat med stor
fördel att använda mottrycksmaskiner eller
avtapp-ningsturbiner. I synnerhet äro avtappningsturbinerna
värdefulla vid anläggningar med varierande behov av
lågtrycksånga, då här den ånga, som icke åtgår, utan
vidare passerar lågtrycksdelen och kondenseras.

Övergå vi nu till ångförbrukande maskiner för
uppvärmningsändamål, förtjänar följande
förhållanden beaktande. Vid de flesta torkmaskiner med
ång-fyllda roterande cylindrar såsom pappersmaskiner,
manglar o. dyl. utföras cylindergavlarna och många
gånger även rör och kopplingar inom själva maskinen
oisolerade. Genom dessa bara ytor utstråla dä
avsevärda mängder värme, som genom anläggandet av
isoleringar skulle kunna sparas. Visserligen åtgår en del
av detta värme för lokalernas uppvärmning men om
det härför erforderliga värmet i stället tillföres genom
separata värmeelement, blir förbrukningen avsevärt
mycket mindre, samtidigt som uppvärmningen blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free