Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
jämnare och bättre. Det gäller även vid sådana
maskiner som de nyss nämnda att genom ändamålsenligt
anordnad ventilation sörja för att den
fuktighetsmät-tade luft som bildats kring maskinen fortast möjligt
bortskaffas medelst ventilationsschakt e. dyl., i och för
höjandet av torkytornas verkningsgrad.
Kondensatets bortledande är även av rätt stor
betydelse vid ångförbrukande anordningar. I de flesta
fall sker detta medelst kondensvattenavledare, som äro
så konstruerade att när en viss mängd kondensat
bildats i ledningen avbördas detta, men när ångan
framkommer till avledaren stänger denna avloppet. Av dylika
avledare finnas åtskilliga konstruktioner, men även om de
fungera tillfredsställande så länge de äro nya, komma
desamma merendels att efter någon tids användning
genomsläppa en del ånga. För att undvika dylika förluster,
som vid anläggningar -med många avledare kunna uppgå
till avsevärda belopp, måste desamma ofta omses,
justeras och tätas.
Maskiner vid vilka varmvatten användes, såsom
färgmaskiner, sköljar, bad o. dyl. äro mestadels stora
slösare med värme. Ofta tillgår beredandet av
varmvattnet så, att kallt vatten påsläppes i behållaren
varefter ånga direkt insläppes i detta. Härvid förfares
alltid en del ånga därigenom att för mycket pådrages,
varigenom den ånga som icke nedkondenseras avgår
från badets yta. I dylika fall är det att föredraga att
varmvattnet beredes på en gemensam plats, vilken bör
vara belägen så centralt som möjligt för erhållande av
korta rörledningar till de olika förbrukningsplatserna.
För övrigt gäller att om uppvärmning måste -ske vid
maskinen bör ångan insläppas i ett slutet system —
rörslingor med kondensvattenavledare e. dyl. — hellre än
att ångan insläppes direkt i vattnet. Visserligen går
det förra uppvärmningssättet något långsammare, men
ångbesparingen kommer att mer än väl motsvara
tidsförlusten.
*
På nu behandlade område — ekonomisering vid
ånganläggningar ■— kunna givetvis icke någr-a
generella regler uppställas på grund av att problemen
ständigt växla, utan i varje särskilt fall måste de
inverkande omständigheterna och möjligheterna tagas med i
beräkningen då det gäller att företaga en viss anordning
eller ändring i nyssnämnda syfte. Ovanstående avser
sålunda icke att vara uttömmande i någon riktning,
utan har med detsamma endast antytts en del åtgärder
som kunna tjäna till att förbättra bränsleekonomin.
Innehav av radiomottagningsapparat.
K. m:t har med stöd av 10 § i lagen den 16 maj
1924 angående utförande och nyttjande av elektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd
m. m. förordnat följande:
1 §. Utan tillstånd av telegrafstyrelsen må ej
någon här i riket innehava anläggning eller annan
anordning, avsedd enbart för mottagande av utsändning
från elektrisk anläggning för telegrafering eller
telefonering ntan -tråd (radiomottagningsapparat).
2 §. Vid meddelande av tillstånd, varom i 1 §
förmäles, föreskriver telegrafstyrelsen, under förbehåll
av enskild rätt, på vilket sätt och under vilka villkor
radiomottagningsapparat må innehavas och nyttjas.
3 §. Innehavare av radiomottagningsapparat skall
vara underkastad den avgiftsskyldighet, som K. m:t
föreskriver.
4 §. Var, som utan till-stånd innehar
radiomottagningsapparat, straffes med böter från och med
tjugufem till och med ettusen kronor, där ej å överträdelsen
straff är i allmänna strafflagen utsatt.
Iakttagas ej de vid meddelande av tillstånd att
innehava radiomottagningsapparat givna föreskrifter,
må telegrafstyrelsen förklara tillståndet förverkat.
5 §. Innehaves radiomottagningsapparat utan
tillstånd eller förklarar telegrafstyrelsen -meddelat tillstånd
förverkat, ankomme på Konungens befallningshavande
att vidtaga erforderlig åtgärd till förekommande av
apparatens nyttjande.
6 §. Allmän åklagare skall tala å förseelse,
varom i 4 § första stycket förmäles.
Böter, som enligt denna kungörelse ådömas,
tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas fulla
gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.
7 §. Vad i denna kungörelse är stadgat har icke
avseende å statsverket -tillhörig
radiomottagningsapparat, ej heller å dylik apparat ombord å främmande
fartyg, som ej är stationärt å svenskt område.
Denna kungörelse trädde i kraft den 1 juli 1924:
dock att på grund härav tillstånd att innehava och
nyttja radiomottagningsapparat, som tidigare av K. m:t
meddelats, icke skall förlora sin giltighet.
(Enl. Sv. förf. saml. nr 281, 1924.)
Olycksfall vid lastning och lossning
av fartyg år 1923.
Talrika observanda för konstruktörer och
kommunikationspersonal.
De till socialstyrelsens kännedom komna
olycksfallen vid lastning och lossning av fartyg uppgingo under
år 1923 till ett antal av 1 353, varav 9 med dödlig
utgång, medan motsvarande siffror för år 1922 voro resp.
1 030 och 3, — skrives i Sociala meddelanden nr 6 d. å.
Det föreligger alltså, särskilt beträffande dödsfallen, en
ganska avsevärd ökning av det absoluta antalet
olycksfall, en ökning, som emellertid ej torde få sättas
liktydig med motsvarande stegring av olycksfallsfrekvensen,
enär enligt uppgifter, som kunnat införskaffas från
vissa större stuveriföretag, antalet arbetstimmar under
året med ca 18 % överstiger motsvarande antal under
föregående år. Härtill kommer, -att anmälningsplikten
i fråga om inträffade olycksfall synes från
arbetsgivarnas sida- fullgöras på ett för varje år allt
samvetsgrannare sätt, i det av inkomna rapporter ett mycket
stort antal avse helt obetydliga, -särskilt vid lastning och
lossning för band uppkomna fall.
Olycksfallens orsaker framgå av nedanstående
sammanställning.
Skär- och slagverktyg......................................2
Andra verktyg............................................14
Transportredskap..........................................45
Luckor och skärstockar....................................27
Kättingslängor, rälslängor, stroppar o. d......................25
Kolmått, gripskopor o. d....................................67
Förtöjningsredskap........................................15
Ställningar, stegar, bockar, banor o. d........................47
Andra redskap (för handbärning)............................9
Taljor, block, domkrafter o. d................................S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0236.html
