Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
pelvis formskivor 9 medelst
skruvar, som genomgå i
för ändamålet anordnade
hål 10, löstagbart
fastskruvas vid stolparna eller
medelst andra anordningar
löstagbart fästas vid
stolparna med början nedtill
vid balken 7. Därpå
ingju-tes uti det mellan
formskivorna bildade
mellanrummet 11 de för ändamålet
använda massorna, som äro
av sådan beskaffenhet, att
de snart hårdna, ex. inom
ett par tre timmar, varpå
formskivorna flyttas uppåt
så mycket att deras underkant kommer något nedanför
överkanten av den genom föregående gjutningsoperation
bildade väggdelen, varpå nya massor ingjutas uti
mellanrummet och så undan för undan.
Såsom av fig. 3 framgår, äro de gjutna
väggfälten framställda av tvenne skikt 13, 14, av vilka det ena
13, exempelvis ytterskiktet, är framställt av en massa
med stor hållfasthet, och det andra 14, innerskiktet, är
framställt av en massa med liten
värmeledningsförmåga, i ändamål att erhålla en bärkraftig vägg, som på
samma gång har stor värmeisoleringsförmåga.
I fig. 4 visas ett exempel å sättet att framställa en
sådan av tvenne skikt sammansatt vägg. Mellan de
yttre formskivorna 9 är en skiva 15 av plåt flyttbart
anordnad, vilken i den mån gjutningen av de båda
skikten fortgår, flyttas uppåt, under det att gjutmassan
av det ena eller andra slaget instampas i mellanrummet
mellan nämnda skivan och de yttre formskivorna,
varigenom en av tvenne skikt, av sinsemellan lika ellei
olika tjocklek, sammansatt väggdel eller vägg erhålles.
Då skivan 15 är tunn, komma de inre ytorna av de båda
skikten att intimt anligga mot varandra, enär under
stampnings- eller gjutningsprocessen det av den tunna
skivan bildade mellanrummet mellan de båda skikten
lätt utfylles under gjutningsprocessen.
De för gjutningen använda massorna kunna vara
sammansatta av för detta ändamål förut använda ämnen
såsom sand, slagg, kalk, skiffermjöl, lera, träavfall,
torv eller dylikt, vilka beståndsdelar uppblandas med
vatten ,så att massorna ifråga erhålla en för gjutning
lämplig konsistens. En för det bärande (yttre)
skiktet lämplig massa kan vara sammansatt av slagg (hytt-
slagg, koksslagg, exempelvis från eldstad i ångpanna),
skifferaska (t. ex. aska av bituminösa skiffrar), kalk
släckt eller osläckt, och erforderlig mängd vatten för
att massan skall erhålla en för gjutning lämplig
konsistens. Eör det andra (inre), ljuddämpande eller
värme-isolerande skiktet kan massa användas innehållande
torfpulver, sågspån eller liknande fibrösa eller porösa
ämnen jämte lämpliga bindemedel, såsom kalk, lera eller
dylikt jämte erforderlig mängd vatten. Proportionerna
mellan de ingående beståndsdelarna kunna, framhålles i
patentbeskrivningen, genom experiment lätt utrönas, så
att väggen erhåller den önskade hållfastheten,
värmeiso-lerande eller ljudisolerande förmågan eller andra
egenskaper, som man önskar hos densamma.
Uppfinningen kan tillämpas ej blott för
framställ-nig av yttervägar utan även för innerväggar, bjälklag,
yttertak samt för andra liknande ändamål. De erhållna
väggarna äro fogfria, och byggnaderna bliva, säger
uppfinnaren, billiga att framställa, hållbara och
värmeiso-lerande, så att de även i kallt klimat bliva
bränslebesparande.
K. Nn.
Christer Berchs resa genom
Roslags bergslag 1753.
Industriella, tekniska och kulturella detaljer, som
fängsla läsaren.
Bl. a. beskrivningar på vallonsmidning.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Föreg., se nr 17.)
Vid Löfsta bruk fingo vi för första gången se det
valloeska smidet och huru därvid tillgår. Vid de fsTa
hamrar, som voro vid Löfsta, tillagade sig smederna
om söndagsaftonen klockan sex att börja arbetet.
Smederna kommo då uti sin långa rena skjorta, samt
förskinnet framför sig, tillagande elden i härden. Uti
denna härd läggas tackjärmsgösen och smältes efter hand
med kol.
Så .snart så mycket är smält, som fordras till en
stång, upptaga de smältan med tången och föra den
under hammaren att utslå slagget, att formera den till
skapnad av en tegelsten. Denna smälta lämna
smäl-tarna mitt på golvet i ismedjan, vilken emottogs av
räckaresmederna, vilka kasta ämnet i räckarehärden att
uppglödgas med kolstybb och sedan utsmidas till vad
schamplun, som smältans storlek giver anledning; ty
efter vallonsmidet räckes icke en sort i sänder, utan
en del bliver platt, en del fyrkant, bredare och smalare
som smältan är stor eller liten. På detta sätt continuera
räckare och smältare med varandra under en och samma
hammare, utan att hindra varandra. Och när var och
en gjort sitt viga arbete, sin vissa tid och tournej (under
denna arbetas 7 smältor, och utav var smälta smides en
stång) träder han av, och nytt folk i stället kommer
att fortsätta arbetet, så latt arbetet continuerar natt och
dag. Smeden går då svettig hem, först att äta och
sedan att sova till den tid han är van aitt återkomma.
Detta brukets masugn hade redan blåst ut. Men
vi sågo dock på den machin, varuti den valsade
malmen skulle uppfordras, vilket var olika emot vad vi i
Österby funnit, ty vid sistnämnda bruk uppfordrades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
