Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
fartshistorisk utställning, flygmodellavd., radioavd.,
patent och uppfinningar, flygbiograf .samt litteratur- och
reklamavdelningar. Fälttelegrafkårens ballongkompani
var provisoriskt förlagt inom utställningsområdet.
Platsen var det gamla exercisfältet Heden, centralt beläget
i staden och lämnande ett idealiskt utrymme för
byggnader, friluftsvisningar m. m.
Utställarnas antal, individuellt räknat, utgjorde
154 med 51 olika flygmaskiner och 17 olika typer
flygmotorer.
Flygtävlingarna voro anordnade sålunda:
ankomsttävling (18 flygplan från 6 länder), tävling för
trafikflygplan (8 st. från 4 länder), tävling för
sportflygplan (15 st. från 4 länder), svensk militärtävling
samt patrullflygning, stafettflygning, höjdflygtävling,
bombkastningstävling, nedkastning av post med
fallskärm, m. m., varjämte även uppvisningar av militära
flygeskadrar från Sverige, Danmark, Holland, England
och Frankrike tilldrogo sig livlig uppmärksamhet.
Tävlingsbestämmelserna voro utarbetade enligt de av
Fédé-ration aéronautique internationale antagna reglerna.
Denna organisation höll för övrigt den 8—12 aug. i
Göteborg sin 16:de årskongress, därvid åtskilliga för den
internationella luftfarten viktiga frågor behandlades.
Som sagt försiggingo tävlingarna med Torslanda
flyghamn som central. Denna, tillhörig Göteborgs stad
och förvaltad av Göteborgs Flyghamns ab., blev
färdig under utställningsåret och invigdes den 5 augusti.
Vi meddela här några bilder, fotograferade under en av
tävlingarna.
Det är naturligtvis svårt att kunna fastslå vad gagn
för lufttrafiken just Göteborgsdagarna i fjol medfört.
De tekniska förbättringarna skulle nog hava fortgått
ändå i de olika luftfartsintresserade länderna. Utan
tvivel fingo emellertid både större och mindre detaljer en
kritisk belysning över sig, så att fel kunde nppdagas och
det bättre skiljas från det mindre goda. I stort sett
lämnade luftfartsutställningen ett utomordentligt
studiematerial genom koncentrationen av resultaterna på
flygväsendets område från olika håll. Särskilt voro de
holländska och franska utställningarna instruktiva i
avseende på den kommersiella flygningen.
Fig. 4. Ett vackert hydroplan i Industriavdelningen.
Foto. Sv. Sjöstedt.
Efteråt, under dagarna 21—29 juni innevarande
år, har den nämnda världsorganisationen Fédération
aéronautique internationale (bildad år 1905) hållit
kongress i Paris. Det är betecknande för flygväsendets
nuvarande ståndpunkt, att deltagarna huvudsakligen
utgjordes av jurister och militärer — att ingenjörer och
fabrikanter voro fåtaliga. Man sysslade mest med
organisationsärenden, exempelvis tullfrågan vid
internationella luftförbindelser, den blivande världsflygkartan
•— som varje halvår skall revideras genom
federationens försorg, med tävlings- och rekordbestämmelser,
åskådande av uppvisningar; de egentliga tekniska
nyhetsinslagen voro rätt obetydliga. Beslutet att anordna
en tävlan mellan automatiska kronometrörer var det
märkligaste ärendet av apparat-teknisk art. —
Säkerligen kommer ILUG-minnet att alltid lysa i
luftfartsteknikens hävder med särskilt kraftig och
vacker glans — måhända som en ledstjärna av första
ordningen.
Chr. S.
Fig. 5. Entrén till ena flygeln av Luftfartsutotällningens ndustrihall. Den franska avdelningen t. v. Närmast ett glid-
plan (seglingsflygplan, utan motor). Foto. Sv. Spöstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
