Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 ,
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
fullständig förbränning åstadkommas vid 13 à 15 %
C02 utan svårighet i ovan berört avseende. Eldstaden
blev mera hållbar och slaggningsarbetet underlättades
betydligt, på samma gång som ett i hög grad
förbättrat utbyte av bränslet erhölls.
2) Vid en ångpanneanläggning hade man tillgång
till relativt billigt vedbränsle, men detta räckte ej hela
året, och det stora ångbehovet, som förekom under
förmiddagen, kunde endast otillfredsställande tillgodoses
genom vedeldning.
Genom förändring av eldstaden och en sådan
omläggning, att stenkol kunde eldas på förmiddagen
under den större belastningen och ved på eftermiddagen,
nedbragtes bränslekostnaden till omkring hälften.
3) Vid en fabrik hade man vid en ångpanna
anordnat en spånugn för eldning med diverse vedavfall.
X denna ugn eldades sedermera med kastved, och
sedan man tidvis måst övergå till stenkolseldning,
skedde denna också i spånugnen — givetvis med
mycket otillfredsställande resultat.
Sedan på föreningens förslag anordnats en
underliggande eldstad, erhölls en betydlig bränslebesparing.
B. Beträffande drift förhållanden i pannhuset för övrigt.
1) Vid en ångpanneanläggning i en stad hade
grannarna inkommit med klagomål över, att sot och
aska från skorstenen nedföll på deras tomter. Genom
instruktion rörande eldningens skötsel samt genom
vissa obetydliga förändringar av ångpannornas
rökkanaler och spjäll övervanns så gott som fullständigt
den påtalade olägenheten.
2) Vid utförd undersökning av en ekonomiser
visade det sig, att matarvattnets temperatur höjdes så
obetydligt, att värdet av det med ekonomisern
återvunna värmet var mindre än kostnaderna för driften av
ekonomiserns sotskrapor, och att ekonomisern sålunda
medförde förlust i stället för vinst. Anledningen till
detta missförhållande låg i främsta rummet däri, att
ångpannan var obetydligt belastad, och som följd därav
avgastemperaturen låg, på samma gång som
temperaturen hos det ingående matarvattnet var hög. Man
kunde således med fördel ställa ekonomisern ur drift.
C. Beträffande underhåll och tillsyn av
ånganläggningen.
1) På grund av ångbrist i en textilfabrik
planerades inläggning av en ny ångpanna. Efter
undersökning av anläggningen och reparation av murverk,
inläggning av lämpligaste roster samt genom utbildning
av personalen kunde en av de befintliga ångpannorna
avställas, på samma gång som en bränslebesparing av
ca. 20 % uppnåddes. Dessutom konstaterades, att
ång-bristen berodde på för klena rörledningar, vilka för
den skull måste omläggas.
2) På grund av stor bränsleförbrukning
anmodades föreningen undersöka ångpannedriften vid en
fabrik. Vid företagen uppmätning av temperaturen hos
avgaserna från en vattenrörpanna visade det sig, att
temperaturen uppgick till 450 à 500° C. Efter
närmare undersökning av pannans rökgångar m. m.
framgick, att skärmarna i pannans tubsystem voro i hög
grad bristfälliga, samt att pannans inmurning dessutom
var felaktigt anordnad, så att en stor del av gaserna
kunde gå direkt ut genom spjället.
Trots den höga avgastemperaturen från pannan
uppgick temperaturen framför ekonomisern till endast
ca 120° C, vilket berodde därpå, att spjäll och
ask-ugnsluckor vid anläggningens båda andra, avställda
pannor hade lämnats öppna.
Efter avhjälpande av dessa och en del andra fel
minskades bränsleförbrukningen betydligt, ehuru
fabrikens tillverkning samtidigt hade ökats.
D. Beträffande ångans utnyttjande för kraftändamål.
1) För vattenuppfordring användes vid en fabrik
en pulsometer, som lämnade för stor vattenkvantitet,
varvid överskottet gick förlorat genom bräddavioppet
från samlingscisternen.
Genom uppmätning av ångförbrukningen i
pulsometern konstaterades, att en elektromotordriven pump
för samma ändamål skulle kunna drivas för en bråkdel
av kostnaden för pulsometern.
2) Vid undersökning av en mottrycksångturbin,
vars avloppsånga utnyttjades för torkningsändamål i en
sulfatfabrik, konstaterades, att den erhållna effekten
uppgick till endast ca hälften av vad som borde hava
erhållits, sålunda medförande en förlust av stor betydelse
för verket, som led av kraftbrist.
E. Beträffande ångans utnyttjande för värmeändamål.
1) Vid en sulfatfabrik uppgick
ångförbrukningen för kokning till 3,3 kg ånga per kg massa. Genom
en del omläggningar av kokningsprocessen samt genom
vissa ändringar av anordningarna vid kokarna kunde
ångförbrukningen nedbringas till 1,8 à 2,0 kg.
2) Vid en annan sulfitfabrik kunde
ångförbrukningen för torkning av massan nedbringas med 25 %
genom minskning av spritsvattenmängden samt genom
att för spritsningen använda kondensat från
torkcylindrarna.
Vid ett flertal torkmaskiner hava betydliga
besparingar av ånga uppnåtts genom ett bättre underhåll av
kondensvattenavledarna. Genom att hålla justerade
avledare i reserv kan ett utbyte ske, så snart en avledare
visar sig bristfällig.
Genom justering av pressvalsarna samt genom
en förbättrad ventilation inom torkmaskinen har vid en
sulfitfabrik produktionen kunnat ökas med inemot 20 %
och på samma sätt har genom bättre underhåll och
skötsel av filtarna torkmaskinernas effekt på flera håll
kunnat förbättras.
3) Genom instruktioner rörande eldningens
skötsel samt genom avhjälpande av en del brister hade
utbytet av bränslet vid en fabrik förbättrats med ca 30
Någon tid efter ingenjörens besök meddelades
emellertid, att bränsleförbrukningen åter stigit, till och med
utöver den före instruktionen vanliga. Vid ett nytt
besök konstaterades emellertid en del vid ångans
utnyttjande uppkomna fel, som givit anledning härtill, och
sedan dessa jämte en del andra avhjälpts, uppgick
bränsleförbrukningen till ca hälften av den förut
vanliga vid samma tillverkning.
Detta fall visar tydligt behovet av en
undersökning, icke blott i pannhuset utan även i fabriken, där
ångan användes.
Utom härovan omnämnda driftsekonomiska
undersökningar av ånganläggning och fabriker, där ånga
användes för olika värmeändamål, har under det gångna
året utförts en del provningar av nyare anordningar in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
