- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
275

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

275 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN



om ångtekniken. Av dessa må särskilt omnämnas ett vid
en cellulosafabrik i Finland utfört leveransprov å ett s. k,
Nordströms torktorn för torkning av det sågverksavfall,
som skulle användas som bränsle i fabrikens
ångpannor. Att döma av de resultat, som vid detta prov
uppnåddes, och de erfarenheter, som sedermera vunnits
under längre tids daglig drift, synes problemet att
medelst avloppsgaserna från en ångpanneanläggning
torka det fuktiga sågverksavfallet nu fått en
tillfredsställande lösning, och därmed har användningen av
detta bränsle i hög grad underlättats. I Teknisk
tidskrift av den 8 mars har föreningens överingenjör E.
Spetz lämnat en närmare redogörelse för det
Nordströmska torktornet och för de resultat, som med detta
uppnåtts.1

Med den Ljungströmska luftförvärmaren har
föreningen under det gångna året utfört nya prov, bl. a. å
ett fartyg, som utrustats med en dylik anordning. På
grund av de höga avgastemperaturerna, som vanligen
förekomma vid sjöpannor, kunna här icke obetydliga
besparingar vinnas genom tillvaratagande av en del av
avgasvärmet för förbränningsluftens förvärmning.

Av stationära ånganläggningar med
luftförvärmare kommer föreningen inom den närmaste tiden att
avprova ett par, som eldas med sågverksavfall, vid vilket
bränsle ännu större besparingar synas vara att förvänta
än vid eldning med stenkol.

För tillvaratagandet av värmet i avloppsgaser av
högre temperatur, exempelvis från metallurgiska
ugnar, retortugnar vid gasverk o. dyl., medelst inläggning
av en s. k. avgaspanna, synes intresset vara i stigande.
Nya konstruktioner av dylika pannor med möjlighet
till ett bättre tillvaratagande av avgasvärmet hava
framkommit under de senare åren, och föreningen har
för sina medlemmar uppgjort förslag till anläggningar
av ifrågavarande slag och även utfört undersökningar
å dylika, som givit goda resultat.

För utnyttjande av en del elektrisk
överskottsenergi under längre eller kortare perioder har föreningen
varit sina medlemmar behjälplig med utredningar och
räntabilitetsberäkningar samt med ritningar och
specifikationer för anläggningarnas utförande.

På uppdrag av Höganäs-Billesholms a-b. har
föreningen utfört försök att på en med underbläster
utrustad kedjerost elda stybb av skånska stenkol med
relativt hög askhalt och fuktighet. Dessa försök utföllo
synnerligen förmånligt och visade, att kol av
ifrågavarande beskaffenhet utan svårighet kan utnyttjas och
med ganska hög verkningsgrad. Det må i samband
härmed framhållas, att vid denna eldningsapparat även
kolstybb utan svårighet kan förbrännas.

På uppdrag av Svenska Spetsbergsbolaget har
föreningen vidare utfört proveldning med Spetsbergskol,
varav framgått, att den provade kolsorten väl kunde
jämställas med engelska kol och av bästa kvalitet,
exempelvis Best South Yorkshire. —

1 Se jämväl redogörelse i detta häfte sid. 269.

Red. av I. N.

Dykare på 160 m djup? De praktiska försök, som
pågått i Walchensee med en Kiel-firmas förbättrade
»dykarpansar», ha nu avslutats, meddelas i dagspr.
Dykarna kunde arbeta på ända till 160 m djup, vilket är
dubbelt eller tre gånger så mycket, som var möjligt
med de gamla dykardräkterna. Under solljusa dagar
trängde dagsljuset ned till 140 m djup.

Orientering över
Hantverksinstitutets i Stockholm mästarekurser,
hösten 1924.

7:e mästarekursen för automobilreparatörer
20 okt.—1 nov.

Hantverksinstitutet har haft glädjen konstatera
dessa kursers stigande popularitet och därigenom
sporrats till ytterligare bemödanden att göra desamma mer
och mer givande för deltagarna. Erfarenheterna från
de föregående kurserna komma sålunda även nu att helt
och fullt utnyttjas och torde höstens mästarekurs
inom detta yrke komma att i huvudsak avhållas enligt
följande programsammandrag:

Demonstration av utställning och maskiner 2 timmar
Verktyg och specialmaskiner inom yrket

(ljusbilder)............. 2 »

Motorlära: 2-takt, 4-takt, slidmotorer,
spritmotorer, ventilinställningar,
effektberäkning etc............... 2 »

Motorkonstruktioner och
automobildetal-jer. De vanligaste bilmärkenas egenarter

(ljusbilder)............. 4 »

Spritmotordrift, förutsättningar och utfö-

ringsformer............. 1 »

Förgasare (ljusbilder) och
förgasareinställningar, beräkning av lufttrummor etc. 3 »
Elektriska tandnings-, start- och
belysningssystem (ljusbilder) samt deras
justering och reparationer........11 »

Bilreparationer i allmänhet. Fordbilarnas
reparation. Praktiskt arbete med
demonstrationer av olika specialmaskiner och

apparater härför...........12 »

Inmontering av lättmetallkolvar .... 2 »

Bättring av billackering........ 2 »

Lod och lödmedel. Slaglödning och
anordningar härför ............ 2 *

Vulcanisering och ringreparationer ... 2 »
Stålbehandling: härdningsmetoder,
bilfjä-dertillverkning (ljusbilder) jämte
praktiska övningar............ 9 »

Elektris-k svetsning (ljusbilder) jämte
praktiska övningar............ 3 »

Acetylensvetsning. Möjligheter och
utfö-ringssätt (ljusbilder; jämte praktiska

övningar............... 9 »

Diskussioner om bilreparationer etc. ... 2 »
Orientering i bokföring och kalkylation . 3 »
Reparationskostnaders beräkning .... 1 s>
Nya automobillagarna. Chaufförutbildning

etc.................. 2 »

Social lagstiftning. Avbetalningsköp och

arbetarskydd............. 1 »

Studiebesök å verkstäder och fabriker . . 10 »

Summa 85 timmar.

Utförligare dagsprogram kommer senare att
tillhandahållas och lägges undervisningen i möjligaste mån
omväxlande så att de teoretiska föreläsningarna, som
vanligen beledsagas av ljusbilder och en mängd
demon-strationsmateriell, direkt föregå motsvarande praktiska
övningar. Institutet har numera en avsevärd samling
demonstrationsapparater och detaljer som underlätta
undervisningen varjämte en del firmor och verkstäder
i Stockholm tillmötesgå med vissa extra arrangemang

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free