- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
288

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288 ,

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

tioner som dem motionärerna avse, då däri stadgas att
»minst fyra av styrelsens ledamöter böra (kurs. av
mig) vara personer vilka gjort uppfinning, varå
meddelats patent i Sverige», samt att man ej borde
onödigtvis ändra stadgarne. Från undertecknads sida framhölls
att ehuru ordet böra i nuvarande § 3 kunde anses äga
nästan lika stor valör som ordet måste, det senare dock
på ett mera kategoriskt sätt fastslog vad som sedan
gammalt varit praxis vid val av styrelse i föreningen,
och ansåg undertecknad för den skull att motionärernas
förslag till ändring av sagda paragraf borde bifallas,
vilket ock blev styrelsens enhälliga beslut.

Beträffande ändringsförslaget av § 4 ansåg
styrelsen att detta i första hand vore en ekonomisk fråga, men
då ombudsmannen meddelat, att så länge föreningens
årsbok komme att utgivas, kunde utgifterna för separat
tryckning av styrelseberättelsen hållas nere i en
obetydlig summa, därigenom att dubbelsättning kuncle
undvikas, så beslöt styrelsen enhälligt, ehuru med tvekan
på grund av de ekonomiska konsekvenserna härav för
framtiden, att tillstyrka ändringsförslaget med den
modifikationen att årsberättelsen måste om möjligt
föreligga i tryckt form. innan frågan avgöres om styrelsens
ansvarsfrihet.

Beträffande motionärernas tredje förslag, om
tillsättande av en kommitté för behandling såväl av de nu
begärda ändringarna som övriga ändringar av stadgarne,
vilka den eventuellt kunde finna lämpliga, så ansåg
styrelsen enhälligt att en sådan kommittés tillsättande icke
endast vore obehövlig utan tilloehmed skadlig, då
sammanträdesdeltagarna icke torde finna sig trakterade av
att under en oöverskådlig tid framåt under mötena
sysselsättas med att diskutera stadgeändringsförslag, utan
beslöt styrelsen hänvisa dem som önska stadgeändringar
att i vanlig ordning inkomma med sina förslag.

Till föreningens därpå följande allmänna
sammanträde den 2 juni 1924 utfärdades kallelsekort, varå
under punkt 4 i föredragningslistan stod angivet:
»Stadgeändringsförslag från ing:na G. och I. Rennerfelt
(se Ind. Norden 1924 sid. 154).»

Under sammanträdet den 2 juni lämnades, vid
behandlingen av motionärernas stadgeändringsförslag,
genom ett uppläst utdrag ur styrelsens protokoll den
tillstyrkan till de begärda stadgeändringarne som § 15
avser, medan däremot utdrag ur samma protokoll angav
att styrelsen, på anförda skäl. avstyrkte förslaget om en
kommittés tillsättande. Av samma protokoll framgick
även att styrelsen utövat en rent redaktionell
formulering av de föreslagna stadgeändringarne, men i
fullständig överensstämmelse med motionärernas syften, så
vitt dessa kunna utläsas av motionärernas
ändringsförslag. Enligt denna redaktionella formulering skulle
ändringen i § 3 lyda sålunda: »Minst fyra av styrelsens
ordinarie ledamöter och minst två av dess suppleanter
skola (kurs. av mig) vara personer, vilka gjort
uppfinning varå meddelats patent i Sverige» — —. Enligt
samma redaktionella formulering av det begärda
tilllägget i § 4 skulle detta lyda sålunda: »Berättelsen
skall såvitt möjligt utdelas i tryckt form (kurs. av mig)
till föreningens medlemmar före ifrågavarande
sammanträde.»

Om således det verkliga syftet med motionärernas
stadgeändringsförslag varit att få stadgarne ändrade i
den riktning och på det sätt deras eget förslag anger,
torde man med fog kunna säga att detta blivit fullt ut
tillgodosett med den framlagda formuleringen. Det var
därföre med en tämligen stor häpnad undertecknad fann
att vid proposition om ändringsförslagens antagande,

den ene motionären ingenjör G. Rennerfelt absolut
avvisade detta, under det att förslagen godtogos av en
överväldigande majoritet bland mötets deltagare.

För att klargöra, för de vid mötet icke närvarande
ledamöterna, orsakerna till den formellt oriktiga
slutbehandlingen av detta ärende, som hr G. Rennerfelt
mfl påtala, vill jag först erinra om den sedan gammalt
följda praxis att giva förhandlingslistan för föreningens
sista sammanträde under säsongen, det s. k. vårmötet i
slutet av maj eller början av juni, en lättare prägel.
Enligt denna praxis hade också programmet för
ifrågavarande vårsammankomst blivit anordnat. Det upptog
för kvällen tre huvudavdelningar: besöket på Kgl.
Operan, mötesförhandlingarna och den kl. 9 begynnande
vårfästen, som vid detta tillfälle givits en särdeles
högtidlig prägel, därigenom att uppfinnarnes damer denna
gången ägde tillträde och infunnit sig i ett mycket
stort antal.

Tiden hade närmat sig till det klockslag, då
deltagarna i vårfästen måste infinna sig tillsammans med
sin ordförande i en annan lokal för att möta de inbjudna
gästerna, vid risk att eljest begå en taktlöshet.

Ehuru hr G. Rennerfelt, såsom förut angivits, med
överväldigande tydlighet vid denna tidpunkt
förnummit, att mötesdeltagarne med en förkrossande majoritet
antagit de stadgeändringsförslag, som, trots allt, de
facto äro hans och hans medmotionärs, och avslagit
motionen om tillsättande av en stadgeändringskommitté,
begärde han sluten votering, som, om den genomförts,
utan tvivel skulle hava medfört att gästerna fått vänta
ytterligare en avsevärd tid. Genom hr G. Rennerfelts
egna åtgöranden ställd inför alternativet att antingen
anordna den slutna omröstningen eller att låta Svenska
uppfinnareföreningen begå en taktlöshet mot sina
inbjudna gäster valde jag det tredje alternativet att
hänskjuta till de närvarande medlemmarna, om dessa
önskade, att en sluten votering skulle anställas, vilket
genom företagen öppen omröstning på det kraftigaste
avböjdes av nära nog samtliga mötesdeltagare.

Nu skall emellertid från min sida öppet medgivas
att hr Rennerfelt enligt stadgarnas paragraf 15 hade
full rätt att få den slutna voteringen till stånd. Efter
förhandlingarnes avslutande, uppsökte jag omedelbart
hr Rennerfelt och meddelade honom detta, samt de
konsekvenser som jag ansåge härflyta härav, nämligen att
ärendena på grund av dess formellt oriktiga
behandling från min sida måste återupptagas till ny
behandling vid ett kommande sammanträde. Härav torde
framgå att det intresse som ingenjör G. Rennerfelt säger sig
hysa att nu få vetskap om, vilka de »formella skäl» äro
varom mötesreferatet meddelar, var eller borde anses
vara tillfredsställt redan den 2 juni 1924.

Det torde vara överflödigt nämna, att
undertecknad helt och fullt ensam påtager sig ansvaret för det
formellt oriktiga, ovan angivna, behandlingssätt som de
relaterade ärendena undergått, med alla de konsekvenser
för mig själv som därav kunna föranledas.

Stockholm den 27 aug. 1924.

Alrik Hult.

Ordf. för Sveneka Uppfinnareföreningen.

Uppfinnareföreningens styrelse har delgivits för
st-stående kritik ävensom hr Hults förklaring och yttrar
följande:

Styrelsen för Svenska uppfinnareföreningen kan ej
finna, att vid behandlingen av ingenjörerna Rennerfelts
ovan omskrivna stadgeändringsförslag förekommit an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free