Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
nan överträdelse av stadgarna än det förvägrande av
sluten votering, vartill ordf. här ovan avgivit en
förklaring, vilken enligt övriga undertecknade
styrelseledamöters åsikt bör vara tillfyllest tydlig.
Ingivandet till K. m:t av den klandrade
skrivelsen angående patentverkets ekonomi föranleddes av
beslut enligt protokoll vid föreningens sammanträde den
20 april 1923 (§ 6). Nämnda skrivelses avfattning1 ger
tydligt vid handen, att det är styrelsen och ej
föreningen, som däri yttrar sig.
Vad styrelsen i samma skrivelse anförde om det
provisoriska patentskyddet innebar en erinran om en
tidigare framställning i ämnet, som enligt behörigen
justerat protokoll enhälligt beslöts vid föreningens
sammanträde den 12 dec. 1921, då även ing. Gustaf
Rennerfelt var närvarande.
Vad i övrigt mot innehållet av skrivelsen i fråga
anmärkts finner styrelsen, som anser sig hava med
tillräcklig skärpa framhållit uppfinningarnas samhälleliga
betydelse, icke vara ägnat att inför ett oförvillat
omdöme kräva något bemötande.
Stockholm den 27 aug. 1924.
För Svenska Uppfinnareföreningens styrelse:
C. A. Hult Joh. Härden
A. Hasselrot James Sandberg
Chr. Sylivan Georg Widell
C. J. Lundström Gustaf Trolle-Bonde
(Hrr P. O. Petterson och O. Rodhe vistas på resa
och ha ej kunnat deltaga i ovanst. ärende. Anm. av
om bud sm ann en’.)
1 Se Ind. Norden 1923, nr 26,.sid. 213—215. Becl:s anm.
Elektromagnetisk fastspänningsanordning av
arbetsstycken.
(Forts. fr. sid. 286.)
De magnetiska kraftlinjernas förlopp visas i fig.
1. De kraftlinjer, vilka icke sluta sig genom
arbetsstycket, äro läckningslinjer och utgöra ungefär 5 % av
det totala magnetiska kraftflödet. Å figuren hava
polskorna en långsträckt form, varigenom åstadkommes, att
de enskilda faserna även lokalt ryckas närmare
varandra.
Fastspänningsanordningen skulle även alltefter
arbetsstyckets storlek kunna innehålla tre, sex, nio osv
magnetiska kretsar.
Ett järnstycke, som omsluter de tre samhörande
magneternas samtliga sex poler, kommer ständigt att
attraheras. Enär de tre magneterna äro magnetiskt
isolerade från varandra, är det emellertid nödvändigt, att
detta arbetsstycke verkligen förmår omsluta samtliga
sex polerna. Ett litet arbetsstycke, som högst förmår
omsluta två poler, attraheras icke starkt och bringas att
vibrera, emedan det i magneten alstrade magnetiska
kraftlinjeflödet i rask följd periodvis blir noll. För
bearbetning av små artiklar lämpar sig följaktligen
denna växelströmsfastspänningsanordning i mindre grad.
Man kan därför även utföra den elektromagnetiska
fastspänningsanordningen på sådant sätt, att man förenar
de fasförskjutna exciteringsströmmarna och de alstrade
magnetiska kraftlinjeflödena med varandra, i det att
man anordnar ett flertal magnetiskt med varandra för-
bundna magnetkärnoi’ på ett gemensamt ok, så att ett
stycke järn, som endast omsluter två poler, alltid
attraheras utan att vibrera, även om strömmen i en kärnas
lindning är noll. Genom denna förening av de
magnetiska kraftlinjeflödena vinner man clen fördelen, att i
en dylik fastspänningsanordning 25 % av järnvikten
kan inbesparas, eller omvänt, att man med samma
järnvikt och samma magnetiska induktion erhåller ett större
magnetiskt kraftflöde och följaktligen även en större
attraktionskraft i denna nya fastspänningsanordning, i
trots av att järnförlusterna, dvs den upptagna effekten
blir närmelsevis densamma.
Fig. 3—5 visa schematiskt en dylik
fastspänningsanordning. En trefasig växelströms tre faser I, II och
III äro anslutna till tre tillföringsledningar 21—23. På
en basplatta, oket, är därvid anordnat ett flertal
magnet-kärnor 34—39, som uppbära polskorna 24—29. Ok,
magnetkärna och polsko bilda de nämnda
växelströms-magneterna. Det lilla, med streckade linjer inritade
järnstycket (fig. 4) påverkas magnetiskt av alla tre faserna,
resp. av de fyra, sammanstötande polstyckena. Om
strömmen i en av dessa fyra, till dess polstycken
hörande spolar går genom noll, är strömmen i de båda andra
spolarna åtminstone olika noll, varför således
arbetsstycket förblir attraherat. Den på arbetsstycket
verkande attraktionskraften blir således aldrig noll.
För större arbetsstycken erfordras icke en dylik
anordning av två, tre eller flera, parallella rader. Denna
konstruktion är att rekommendera, om många, små
massartiklar skola bearbetas på apparaten.
En annan, konstruktivt enklare lösning att
fastspänna små föremål är polplattans sammansättning av
parallella lameller av magnetiskt material med
mellanliggande isolering av icke magnetiskt material, vilka
lameller i ordningsföljd anslutas till de olika fasernas
magnetkärnor. De fördelar, som kunna vinnas genom
denna vittgående uppdelning av spännplattan, äro
följande. Enär alltid tre faser komma till verkan,
förefinnes alltid ett magnetiskt kraftflöde i arbetsstycket.
Följaktligen äger ständigt en oavbruten attraktion rum, och
induktionen behöver icke vara så stor, som vid de hittills
kända växelströmsplattorna. Därigenom äger icke någon
väsentlig uppvärmning rum och erfordras endast liten
ström. Enär endast tre kärnor äro för handen, vilka
befinna sig på stort avstånd från varandra kan man
anbringa kopparlindningarna på låga, breda spolar.
Plattan kan således hållas mycket platt.
Meiers och Zehnders fastspänningsanordning kan
även drivas med enfasväxelström, om endast varje
lindning på en kärna genomflytes av en ström, som är
fas-förskjuten i förhållande till strömmen i angränsande
kärna, vilket man kan uppnå genom inkoppling av
drosselspolar, motstånd osv i motsvarande strömkretsar.
De ojämförligt flesta störningar, som förekomma
vid elektromagnetiska fastspänningsanordningar, hava
sin grund i kortslutningar, vilka uppstå därigenom, att
vid våt bearbetning av ett arbetsstycke vätskan,
exempelvis kylvattnet, inkommer i mellanrummen mellan
polskorna och tätningsmaterialet, som befinner sig
mellan polskorna, till fastspänningsanordningens inre och
på så sätt till magnetspolarna.
Magnetbordets uppvärmning bidrager till denna
otäthet. Vid växelströmsdrivna
fastspänningsanordningar, vid vilka av elektriska skäl ett metallinlägg mellan
polskorna icke får förekomma, har man hittills hjälpt
sig med att mellan de enskilda polskorna inpressa
para-magnetiskt material såsom guttaperka, gummi, fiber
osv. Men även i detta fall uppstodo snart sprickor, var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
