Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 2. I plurret.
syre. I detta syfte är på apparatens rygg anbringat ett
batteri på sex stålcylindrar med tillsammans 12 liter
komprimerad luft (150 atm.). Genom att öppna en
ventil i en av dyktankarna reducerar man trycket i
batteriet från 150 till omkring 20 atm.
Andningsanordningen är oberoende av ytteratmosfären; luften ersättes
och renas inuti apparaten.
Signalanordningarna äro av tre slag: medelst en
lina signaleras till vattenytan, eller använder man
Morsetelegrafering, eller också kan dykaren genom
högtalande telefon meddela sig med kamraterna.
Under Walchensee-försöken nåddes lutan
svårighet ett djup på 160 meter, vilket emellertid ingalunda
utgör gränsen. Apparaten är prövad vid tryck
motsvarande ett djup på 250 meter. Dykaren själv är alldeles
oberoende av djupet; i motsats till dykning uti vanliga
dykardräkter, som redan vid 30 meter kräver en frisk
och stark fysik, (40 meter har blott undantagsvis
kunnat nås), erfar dykaren i den nya utrustningen icke
minsta illamående, så att även en oövad person kan
anförtro sig åt apparaten. Med densamma kan man utan
obehag stanna i sex timmar under vattenytan.
Neufeldt & Kuhnkes dykarapparat torde i
synnerhet komma till användning vid bärgning av sjunkna
fartyg. De under krigen förlista fartygen innehålla ju
både ifråga om materialet och lasten så mycket
värdefullt, att det nog torde löna sig att försöka
tillvaratagandet.
Angreppet på Uppfinnareföreningens styrelse. De
båda ledamöterna i denna, disponent P. O. Petterson
och bergsingenjör O. Rodhe, vilkas namn saknades
under styrelsens bemötande av ingenjör T. G.
Renner-felts mfl:s kritik uti Ind. Nordens föreg, nummer,
hava nu genom skrivelser från resp. vistelseorter Malmö
och Hamburg uttalat sin anslutning till nämnda svar.
Styrelsen har således fulltaligt och enhälligt —
suppleanterna medräknade -—- intagit sin position i det
förevarande ärendet.
S. U:s ombudsman.
Christer Berchs resa genom
Roslags bergslager 1753.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Forts. fr. nr 35.)
Nageltorn kallades den maskin, varuti spiken med
handhammare formeras och får sitt huvud; ty sedan
spiken är utsträckt i fyrkant och spetsad i ena ändan
under vattenkammaren, slås han in uti ett trångt hål
i denna nageltorn, till inemot ändan där huvudet skall
bliva; och som han då icke kan komma längre in så
hamras den yttersta lilla ändan platt till ett huvud,
vilket sker medan spiken ännu är glödgad.
Järnband göras även av samma slags järn, som
spiken, nämligen fyra tum brett och % tjockt; järnet
skäres uti fem delar genom ett skärverk, nästan som
det förra, men detta verket skär järnstången i fem delar.
Dessa fem smala järntenar valsas sedan under
valsverket på det att de måtte bli tunna.
Tjärbränningen var tillagad utav ganska fet
famnved. De bränna tjäran uti gropar nere i jorden, och
det årligen så mycket de behöva, som kan stiga till 11
à 12 tunnor. Detta bruk tillhörer Leijelska familjen
och smider årligen 1800 skepp stångjärn.
Eftermiddagen avreste vi från Elfkarleön över
färjan. Vi fingo hästar från bruket över nästa
gästgivargård, som kallas Mehede. Så hövligt, som vi på
alla ställen blivit emottagna, så ohövligt blevo vi här
bemötta av en gästgiverska, som vi sedan hörde över
hela landet vara ryktbar. Vi begärde hästar, men inga
voro till hands, och hennes ovettiga söner, som skulle
vara hållkarlar bedyrade, att vi inga skulle få, om vi
icke ville taga två par för en öppen phaeton, änskönt
de icke hade en fölunge hemma, att sätta före. Vi
hotade henne att klaga för landshövdingen i Uppsala,
men hon tycktes icke mycket därav skrämmas.
Uti vårt sinne gjorde vi den reflexionen att en
landshövding briljerar mest för resande genom goda
anstalter vid skjuts, helst på en så stor stråkväg, som
är emellan Uppsala och Gäfle. Vi tro oss ock
härmed-delst hava gjort gagn åt de resande, ty när vi kommo
hem och berättade detta för vår kära fader, anmälde
han klagomålen hos landshövdingen, som lät ordres
avgå till kronofogden att undersöka om gästgiveriet
och lagfora gästgiverskan.
Under det vi sålunda voro tvungna att filosofera
gingo vi omkring och funno i deras ladugård
densamma över allt lagd med sköna tiljor, till skogens
ansenliga skada, utom det att unga trän brukades till
deras färgtak.
Sedan vi nu gått hit och dit uti tre timmars tid,
fingo vi äntligen hästar och fortsatte vår resa till
Söderfors ankarbruk, herr direktör Grill tillhörigt,
beläget vid en gren av Dalelven, som med sitt sköna fall
väl förtjänar det namnet att kallas Fors. Ty när det
där mitt i sommaren så gruveligt forsade kunna vi
föreställa oss huru det skall se ut vår och höst. Detta
vackra ankarbruk blev igångsatt år 1675.
Vi kommo nog sent, men blevo väl emottagna och
logerade uti herr Grills egen byggning. Huset är av
trä, två våningar högt, ganska stort. Åldern hade väl
bort råda. ägaren att alldeles kasta det över ända,
men svårigheten att kunna bo intill dess ett stenhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
