Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
riktning, samt friser av olika tvärmått, liggande längs
scenens tvärbjälkar. Detta slags golv finnes på partiet
mellan ridåerna och rampen, vid scenens sidor utanför
kulissrännorna och från 1 :a kulissrännfrisen till
pro-sceniemuren, på båda sidor om den s. k. mattluckan.
Luckorna utgöras av fasta golvluckor, skottluckor och
kasettluckor.
Scengolvet är uppdelat uti 9 kulissgator, som
räknas i nummerföljd från golvrampen mot
scenförlängningen. De fasta golvluckorna hava i allmänhet en
meters bredd med undantag av de närmast invid och
mellan skottluckorna i 2 :a och 3 :dje gatorna befintliga,
där måtten äro sådana, att golvet medels fogarna
mellan luckorna blir indelat i fack om en meter, räknat
från scenens mittlinje åt båda sidorna.
Till undermaskineriet hör 12 st. falluckor, 6 större
och 6 mindre. De mindre finnas i 2 :a och 3 :dje
scengatorna, under det att de större finnas från 4:de t. o. m.
9:de gatan. Dessutom är det fasta bjälklaget mellan
4:de och 5:te och mellan 5:te och 6:te hissbart, så att
en sammanhängande öppning om 7 X 5,5 m kan
erhållas. Med benämning fallucka förstås här ett hissplan,
bestående av en skiva liggande i samma lutning som
scengolvet och försedd med bärram och ett underrede
av ett eller flera vertikala ramverk för infäste av
blockskivor och styrplåtar, som glida mot stående trägejder.
De öppningar, som svara mot fallucksskivorna, täckas
då falluckorna äro nedfirade, av s. k. skottluckor.
Dessa röras i motsats till falluckorna i horisontal led
i scenens tvärriktning. Skottlucksskivorna äro
fastskruvade vid underliggande ramar försedda med starka
glidplåtar, vilka vila på fällbommar, så att luckorna
kunna fällas och dragas under scengolvet, då ett schakt
skall öppnas och en fallucka upphissas.
Vidare finnas 7 st. 18 m långa och 235 mm breda
kasettöppningar, en i varje scengata fr. o. m. den 3:dje,
samt i 1 :a gatan en 14 ni lång och 200 mm bred
öppning.
Till kasettmaskineriet hör 28 st. lyftreglar med
block, gejd och anordning för deras fastsättning i
ka-settluckan.
De stora falluckorna hava en längd av 10 m och
en bredd av 1,10 m med undantag av den i 4:de gatan,
som är 0,90 m bred. Luckorna kunna givas såväl
vertikal rörelse som ock bringas i vågrörelse eller ställas
lutande. De manövreras med tillhjälp av gångspel,
varvid luckorna delvis kontrabalanseras med
motvikt.
Fig. 7. Rundfonden. Fällbara delen av gejden.
Fig. o. Scenbalkong.
Rundfonden.
Ett svårt scentekniskt
problem har alltid varit
framställandet av en fri,
öppen plats. De målade
fonderna och bågarna
hörde till de medel, somj endast
till en del gav åskådaren
den illusion, som åsj^ftades.
För att avhjälpa denna
brist tillkommo kupol- och
liuindhorisonterna.
Ursprungligen en
matt-blå målad linneväv, var
rundfonden fästad på en
båge under tågvinden och
omslöt scenen fullständigt.
Men som väven var
fastspi-kad, kunde den icke tagas
bort vid
scenförändringarna, utan var till stort
hinder. Visserligen brukade
man ibland hissa upp den i
underkant, men som väven
och målning vid sådant
förfarande skadades ansågs
det icke vara praktiskt.
Det gällde alltså att
konstruera en fond, som
lätt kunde hängas ut eller
tagas bort. I Wien försökte man med en hopfällbar
kupolhorisont, som bestod av en stålrörsstomme i form av
en sufflörkupa. Över denna träddes ett slags lufttät
säck som med vakuum spändes slät efter stommens
form. Då apparaten icke användes kunde den tagas isär
och magasineras.
Tillvägagåendet var både tidsödande och kostsamt
vid uppsättning eller borttagning och kom därför icke
till någon större användning. I stället började man
uppföra horisonter av rabitz. En del byggdes fasta,
andra farbara, där scenrummets storlek medgav det.
Den fasta horisonten har dock den nackdelen, att
om scenhuset icke har tillräckliga dimensioner på höjd
och djup, icke blott scenen utan även tågvinden till stor
del avstänges, varigenom allt brak av hängande
dekorationer omintetgöres, och man hänvisas uteslutande till
användning av plastiskt utstyrselmateriel, som både är
dyrbart och ömtåligt. Därtill kommer, att
dekorations-transporterna måste äga rum bakom och på sidorna i
de trånga passager, som bliva över då horisonten
inbygges på någon äldre teater. Detta är naturligtvis myc-
Fig. 6. Parti av randfonden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
