Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
gen gång, huruvida föremålet i och för sig besitter
de kännetecken, som må vara erforderliga för
att en uppfinning skall anses föreligga. Det torde vara
tydligt, att med hänsyn till teknikens mångskiftande
möjligheter det skall vara ytterst svårt, för att icke säga
omöjligt att uppställa några fasta regler, efter vilka
dylika avgöranden skola ske. I stort, sett måste ett
bedömande ske från fall till fall, vilket emellertid ingalunda
utesluter, att förhållandena kunna vara sådana, att ett
föregående beslut både kan och bör vara prejudicerande
för det föreliggande fallet. Den allmänna riktning,
strängare eller liberalare, som omfattas av ämbetsverket
såsom sådant och vilken genom meddelade beslut eller
eljest kommit till uttryck, bör även beaktas vid
förenämnda avgöranden. För vissa andra frågor än de
nyssnämnda möter uppställandet av mera fasta normer för
avgörandet icke samma svårigheter som nyss
framhållits. Emellertid har därvid en viss betänksamhet gjort sig
gällande med hänsyn till den jämväl i Tyskland
beaktade friheten för en domare att i sina domslut följa sin
övertygelse.
En redogörelse för vad även inom det svenska
patentverket gjorts för åstadkommande av enhetlighet
i rättsskipningen torde här vara på sin plats.
Inom varje patentavdelning tillkommer det
byråchefen, vilken hos oss deltager i det slutliga avgörandet
av alla ärenden, att övervaka, att enhetligheten i
möjligaste mån tillgodoses. Härför är de titt och ofta
återkommande diskussionerna i de särskilda ärendena
mellan byråchefen och ledamöterna av stor betydelse. I
ett av generaldirektören den 31 december 1920 utfärdat
cirkulär stadgas, att om byråchef anser det för
avgörande av någon fråga av principiell innebörd vara till
gagn, att frågan göres till föremål för överläggning
i ämbetsverkets plenum, må han därom göra
anmälan hos generaldirektören. Alla beslut, varigenom en
ansökning avslås eller förklaras förfallen, fattas å
avdelningens plenum inför generaldirektören och i
vissa fall med jämväl byrådirektören å
administrativa avdelningen såsom rättskunnig bisittare. Är
beslutet av mera principiell betydelse, antecknas
detsamma i en minnesbok. Utdrag ;ur denna minnesbok
tillställes samtliga ledamöter. I av generaldirektören
utfärdat cirkulär är föreskrivet, att därest vid
patentärendes behandling av ledamot eller å avdelning anses,
att beslut bör fattas, som strider mot praxis, vilken,
enligt vad minnesboken utvisar eller eljest är för
vederbörande bekant, tidigare i liknande fall tillämpats vid
föredragning inför generaldirektören, ärendet skall
föredragas å avdelningen inför generaldirektören. -—
Byråchefen eller den tekniske ledamoten kan påkalla
den rättskunnige ledamotens deltagande i
patentärendes behandling, då han finner ärendets beskaffenhet
sådant påfordra.
Av ämbetsverket eller generaldirektören .äro tid
efter annan utfärdade cirkulär innefattande föreskrifter
eller riktlinjer för ärendenas behandling En samling
av dessa, såvitt angår patentärendena, skall, försedd
med register, tillställas samtliga ledamöter å
patentavdelningen. Meddelande av ytterligare normer för vissa
frågors avgörande är under övervägande.
Vad angår en särskild besvärsinstans i
patentärenden hade patentlagstiftningskommittén i sitt utlåtande
den 18 december 1912 angående ändrad organisation
av patent- och registreringsverket föreslagit en
besvärsavdelning inom patent- och registreringsverket såsom
högsta instans, bestående dels av ledamöter i
ämbetsverket dels av utomstående sakkunniga. Det torde med
säkerhet kunna antagas, yttrade kommittén, att sådana
ärenden, som vore av en mera principiell innebörd eller
eljest a,v mera tvistig beskaffenhet, i allmänhet
komme att bliva föremål för besvärsavdelningens
behandling, och härmed framstode en mycket viktig uppgift,
som besvärsavdelningen hade att fylla, nämligen att
bidraga till att befästa enhetligheten vid ärendenas
behandling, då dess beslut naturligen komme att i hög
grad medverka till att fastslå vissa principer å
hithörande område.
Som bekant kom vid omorganisationen av
patent-och registreringsverket någon besvärsavdelning icke till
stånd. Mot dess av kommittén föreslagna
sammansättning hade även vissa invändningar gjorts; det ansågs,
att besvärsavdelningen borde få en i förhållande till
patent- och registreringsverket mera fristående
ställning. I sitt betänkande med förslag till ny patentlag
har patentlagstiftningskommittén, med vidhållande av
sin uppfattning angående behovet av en särskild, med
speciell sakkunskap utrustad besvärsinstans, förklarat
sig anse frågan därom icke böra ännu slutgiltigt lösas.
Det hade emellertid i betraktande av frågans vikt synts
kommittén angeläget att tillse, huruvida icke
vederbörandes intresse att kunna få ett patentärende
underkastat en förnyad, allsidig och sakkunnig prövning skulle
redan nu kunna i åtminstone någon mån tillgodoses. Det
viktigaste momentet i en sådan förnyad prövning vore
medverkan av utomstående sakkunniga; och hade
kommittén funnit en dylik medverkan kunna vinnas på
sådant sätt, att patentmyndighetens plenum, förstärkt
med visst antal utomstående, av Konungen utsedda, i
industriella förhållanden kunniga män, tjänstgjorde
såsom en fakultativ mellaninstans. En sådan anordning
är även upptagen i kommitténs lagförslag.
För egen del är jag, såsom jämväl torde framgå av
patentlagstiftningskomimitténs uttalanden i frågan,
livligt medveten om nyttan av en särskild, sakkunnig
överinstans i patentärenden. Jag är även fullt på det
klara med, att denna överinstans, som bör vara den
högsta, lämpligast bör organiseras såsom en i
förhållande till patent- och registreringsverket fristående
myndighet med ordinarie ledamöter, såväl tekniker som
jurister. Emellertid torde det icke ligga inom möjlighetens
gräns att nu inrätta en sålunda organiserad
myndighet-Dels skulle det draga icke obetydliga kostnader, dels —
och detta torde vara det viktigaste — lärer, även om en
icke oväsentlig ökning av anförda besvär genom den
nya ordningen kunde förväntas, ett tillräckligt
arbetsmaterial näppeligen vara att påräkna för myndigheten
i fråga. Att åter nu inrätta en besvärsavdelning inom
patent- och registreringsverket av den typ, kommittén
i sitt organisationsförslag upptagit, synes mig redan
av den anledningen icke vara att förorda, att det,
av kritiken att döma, ka.n befaras, att en sådan
anordning, om ock utan tillräckliga skäl, icke komme att
uppbäras av allmänhetens förtroende. Bäst synes mig
därför vara att tillsvidare gå den väg, som kommittén i sitt
förslag till ny patentlag ifrågasatt. Givetvis vore en
sådan anordning ägnad att befordra enhetlighet i
rättstillämpningen, varförutom därigenom vunnes det
gamla önskemålet, att vid patentansökningarnas behandling
en medverkan av utomstående sakkunniga kan komma
till stånd. Måhända kan det då visa sig, att den
förnyade prövningen enligt sistnämnda förslag kommer
att anlitas i så stor utsträckning, att en tillförlitlig
grund erhålles för antagandet av så stort antal besvär
till en verklig överinstans, att bristande arbetsmaterial
för densamma icke behöver befaras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
