Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnare föreningen o.
Stockholms Ållm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 44__STOCKHOLM DEN 29 OKTOBER___1924
Innehållsförteckningen ■■ se sista textsidan.
Ingenjörsvetenskapsakademins högtidssammankomst.
— Det första l u st re t. —
Vid Ingenjörsvetenskapsakademins stora
bankett å Grand Hotell i fredags kväll yttrade
finansministern, statsrådet Thorsson, rara och minnesvärda ord
om Ingenjörsvetenskapsakademin, om dess start,
utveckling och arbetsresultat och, last but not least, om
dess utsikter att alltjämt kunna påräkna
statsmakternas understöd ur riksens kassalåda. Det var förvisso
med största belåtenhet de närvarande, akademins
ledamöter i synnerhet, hörde herr statsrådets
Brage-löfte att vara givmild, därför att han funnit
akademins gärningar gagneliga för landet, därvid
påvisande, såsom populärt exempel, dess strävan för
bränsle-besparing vid konstruerandet av köksspisar och vid
eldningen i dessa. En sådan poäng i jubileet, må vara
blott ett 5-års, förlänar detta ett realvärde, som mera
sällan bestås vid dylika tillfällen.
Högtidlighetens första och egentliga akt
försiggick i akademins vackra hörsal. Preses, professor
Pleijel hälsade prins Carl och övriga närvarande
välkomna. I den illustra församlingen märktes utom
finansministern bl. a. överståthållare Hederstierna,
landshövdingarna, förutv. statsråden Lübeck och
Malm, fil. dr Sven Hedin, akademins nyvalde norske
ledamot direktör Knud Brun.
Verkställande direktören, kommerserådet Enström
uppläste delar ur berättelsen över akademins
verksamhet under det senaste redogörelseåret och över den
första femårsperioden. Inledningsvis betonades lustrets
sammanfallande med »efterkrigsperioden», vilken i
tekniskt hänseende erbjuder så mycket av intresse.
Jämväl erinrade talaren om bortgången av dess
hedersledamöter fil. dr Frans Kempe och ingenjör Alf.
Larson och dess arbetande ledamöter kapten Nils
Westerberg och ingenjör Wald. Jungner.
Bland märkligare åtgärder under 1923—24
nämndes inrättandet av ett särskilt elektrovärmeinstitut
under ledning ingenjör Otto Stålhane, arbetande såsom
en konsulterande ingenjörsbyrå, insamlingsarbetet för
Tekniska museet genom den härför anställde
intendenten T. Althin och samarbetsdelegationen för
museisa-kens befordrande bestående av representanter för
Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen och
Svenska uppfinnareföreningen jämte akademins
egna-Akademins bibliotek har riktats med värdefulla
gåvor; det omfattar nu ca 22 600 nummer. Akademin
har i upplysningssyfte deltagit uti
Bygge-och-bo-ut-ställningen med speciellt påvisande av värme- och
bränslefrågornas betydelse för hemmen. Uti arbetet på
förberedelserna till den stora World Power
Confe-rence i London under sistlidna juli har från akademin;
sida nedlagts en hel del arbete. Tal. erinrade äver
om de järnvägs- och värmetekniska specialmötena i
Berlin under september i samband med en
järnvägsteknisk utställning.
Akademins uppgift har som bekant alltifrån
dess konstituerande gått ut på att främja det
tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet på lämpligaste sätt,
exempelvis genom att igångsätta egna arbeten eller un-
derstödja andras och genom spridning av kunskap om
vunna resultat. En blick tillbaka på de gångna fem
åren bemärker såsom områden, där akademins egna
forskningsarbeten förnämligast bedrivits, kraft- och
bränsleproblemen, byggnadsmaterialfrågor och några
specialfrågor, ex. den moderna arbetspsykologin.
Understöd har beviljats i 45 fall till ett totalbelopp av
133 000 kr och till utarbetande av uppfinningar i 4 fall
såsom lån ca 9 000 kr. Upplysningsverksamheten har
presterat 183 föreläsningar, de flesta i Stockholm. Av
akademins publikationer ha utkommit 32 nummer av
serien »Handlingar», och 40 nummer av serien
»Meddelanden».
Bland resultaten framhöll tal. bl. a., att enbart
oljeutvinningen ur skiffern knappast är lönande utan
samband med lämplig användning av andra ur
materialet utvinnbara produkter, samt att undersökningarna
på torvbränsleområdet fört till liknande resultat.
Ingående utredningar ha företagits beträffande
förbränningsförloppet i halvgasugnar, artificiell torkning och
luftförvärmning.
Teknikens utveckling under efterkrigsåren
ådagalägger bl. a. att på kraftalstringsområdet intresset
koncentrerar sig kring en stark tendens att höja
temperatur och tryck i ångpannan så att man närmar sig
oljemotorernas »bränslenytta». Ett svårt problem på
trak-tionsområdet är kraftöverföringen från motorn till
hjulaxlarna. Tal. berörde åtskilliga specialiteter som
för övrigt framträtt under perioden i fråga, såsom
vindelektricitetsverk, det Flettnerska birodret, en ny
svensk kylapparat utan rörliga delar (som
emotses), Blomquists, Hesselmans, Ljungströms, Ruths
märkliga uppfinningar, tidvattnets tillgodogörande
osv.
Viktiga fenomen äro bland andra
hållfasthetslärans teoretiska fördjupning (utmattningsproblemen
m. m.), masstillverkning med precisionsarbete i
samband med standardisering, rundradion,
högfrekevens-telefonin, forskningsverksamheten inom kolloidkemin
och, på det metallurgiska området, intresset för direkt
framställning av smidbart järn ur malm och slig.
Kommerserådet Enströms fängslande föredrag
avtackades med en livligt smattrande applåd.
Akademins stora guldmedalj hade tilldelats
ingenjören dr J. Ruths (för vaporackumulatorn) och
den mindre överingenjören hos Ab. Atlas-Diesel O. T.
Hollertz (för en för de svenska bergarterna lämplig
och effektiv typ borrmaskiner), ingenjören R.
Carlstedt (för arcaregulatorn) och ingenjör K. G.
Karlsson (för samlingsverket »Maskinelement»),
Slutligen höll professor T. Lindmark ett med stort
intresse åhört föredrag om Gustaf de Lavals
livsgärning, ett av de mest egenartade utvecklingsförlopp som
den svenska uppfinnarehistorien har att uppvisa. Till
ära åt den store uppfinnaren hade akademin nu låtit
prägla en medalj, som utdelades till deltagarna i
sammankomsten, samt anordnat en utställning av de
La-val-minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
