- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
360

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

INDUSTRI TID NINGEN NORDEN

F. 6. En av babords maskingondoler. Beklädnaden delvis
borttagen. Man ser förbindelsestegen till den öppna luckan i
ballonghöljet. Längst till vänster är platsen för maskinisten.

Motorkylvattnet ledes till en i maskingondolens
för anordnad lamellkylare, till vilken luften ledes
genom ett reglerbart munstycke. Dessutom innehålla
maskingondolerna en oljebehållare, en reservkylbehållare
oeh tvenne tryckluftbehållare för omkastning och
igångsättning.

Bensinen är anbragt i 70 bensinbehållare i
kölgången; för längre färder kan antalet ökas till 100. De
äro dels fast dels glidbart upphängda i grupper om
tre och tre på båda sidor om gången. I närheten av varje
maskingondol är en grupp sådana behållare anordnad
för omedelbart användande i motorn. Dessa äro så
placerade, att bensinen kan av sig själv rinna till motorn,
och påfyllas från de andra behållarne medelst en av
luftdraget under luftskeppets gång driven pump. Även
smörjoljebehållarne äro anbragta längs kölgången.

Dessutom finnes i kölgången reservdelar för
maskinanläggningen samt vattenballastbehållare. Dessa
äro av tvenne slag, sådana för upptagande av
landningsballast och sådana för upptagande av
färdballast. De förra kunna tömmas med ens, de senare
långsamt. Hela ballastanläggningen skötes från
föraregondolen.

Fig. 7. Ett bensintankbatteri i kölgången.

Föraregondolen utgör central för alla för
luftskeppets navigering erforderliga anordningar. Den
med talrika fönster försedda gondolen står medelst en
stege i förbindelse med kölgången och medelst en dörr
med den direkt därtill anslutna passageraregondolen.

Anordningarna för sido- eller kursnavigering och
för höjdnavigering äro såväl med avseende på
placering som betjäning skilda från varandra.
Sidostyr-stället med kompassanläggning är anordnat i
gondolens för, höjdstyrstället och gas- och
ballastkopplings-tavla med instrument för angivande av höjd,
höjdför-ändring, lutning och gas- och lufttemperatur vid
babordssidan och maskintelegraf till maskingondolerna
samt telefonanläggning till kölgången vid
styrbordssidan. I den undre styrytan finnes dessutom inbyggt ett
hjälproderställ.

På kompassanläggningen måste särskilt vid ett
luftskepp stora fordringar ställas. På styrbordssidan
nära sidostyrstället är anbragt en gyroskopkompass
innesluten i ett med helium fyllt aluminiumhölje; en
dotterkompass visar genast minsta rörelse (Vio0) av
luftskeppet och möjliggör att genast neutralisera varje
tendens hos luftskeppet att löpa ur den inställda kursen
utan användande av större roderkrafter.

Höjdnavigationen kan utföras dynamiskt eller
statiskt. Det förra sker med tillhjälp av höjdrodren
eller genom trimning, det senare genom tömmande av
ballast eller gas. G-astömningen kan åstadkommas
antingen genom avsiktlig stigning till en höjd, då
säkerhetsventilerna träda i funktion, eller genom
påverkande av särskilda för landning avsedda
tömningsventiler. De härför erforderliga draglinorna sluta i en
särskild gas- och ballastkopplingstavla, där de kunna
påverkas medelst handtag, antingen var för sig eller i
grupper.

De huvudsakliga instrumenten, som
höjdstyrman-nen har behov av, äro aneroiden för bestämmande av
höjd och för ritande av höjdkurvan, variometern för
visande av höjdförändring pr tidsenhet, ett
libellinstru-ment för visande av lutning samt luft- och
gastermometer. Den höjd, då luftskeppet börjar utsläppa gas
genom säkerhetsventilerna, angives på elektrisk väg
optiskt och akustiskt genom ett särskilt
instrument. För uppmätning av hastigheten i förhållande
till den omgivande luften tjäna en skålkorsanemometer
och ett pitot-rör med manometer. Till pejling finnes
möjlighet i föraregondolen och i akterdelen av
passageraregondolen, och för astronomiska observationer kan
man stiga upp ovanpå luftskeppet genom ett schakt
vid en av huvudringarna.

Anordningarna för radiotelegrafi äro anbragta i en
hytt i förargondolens babordssida. De bestå av en
röravsändare om 200 watt antenn-energi, som är anordnad
för en våglängd av 500—3 000 m och som möjliggör
telegrafering på 2 500 km avstånd samt telefonering
på 500 km. Såsom mottagare användas två
audionan-ordningar i sekundärkoppling jämte en
två-rörslågfre-kvens-förstärkare för en våglängd av 300—20 000 m.
För navigationsändamål finnes dessutom en
radiopejlas med vridbar ramantenn och en riktningssökare med
korsvis över luftskeppskroppen lagda trådar.
Strömmen alstras av en utanför hytten svängbart anordnad
likströms- och enfasväxelströmsgenerator, driven av en
vindmotor. En annan maskin av samma typ är
anordnad i luftskeppet som reserv och båda kunna med det
i parallellkoppling till likströmsgeneratorsidan liggan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free