Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379 , INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
Kameleont-färgen, ett nytt- skyddsmedel.
En oljefärg skiftande allt efter temperaturen, har
uppfunnits vid en fabrik i Tjeckoslovakiet av
ingenjören A. Svit ser. Det nya består i att kända
vetenskapliga rön härutinnan omsatts i fabrikationsmässigt
utförande. Spitzers färg är vid vanlig temperatur
livligt röd, men övergår vid 50—60 plusgrader C till
svartbrun. Dess benämning i marknaden är
»kamele-ont-färgen».
Färgen väntas finna stor användning inom alla
företag, varest maskin- resp. apparatkontroll är
erforderlig. Man inser lätt dess betydelse för exempelvis
arbetarskyddet i fabriker, på ångbåtar, vid
maskinanläggningar överhuvud taget.
Kontrollen kan ombesörjas på ett så enkelt sätt
som att å de lager, maskindelar, rörledningar o. d.
vilka icke få bli för varma, en bred strimma eller yta
av önskad form målas medelst kameleont-färgen, och att
man sedan nöjer sig med observation av de
bemålade ytorna, så ofta detta kan anses erforderligt. Om
färgfläckarne å maskinens olika lager och delar m. m.
lysa med sin klara röda färg, visar detta, att
temperaturen håller sig under 50°, och att sålunda ingen fara
för varmgång förefinnes. Har däremot någon av
färgfläckarne vid något tillfälle blivit svartbrun, är fara
å färde, och man får skyndsammast vidtaga mått och
steg för att förhindra ytterligare temperaturstegring
och varmgång och få temperaturen på nytt ned under
50°.
Redaktionen har själv prövat kameleont-färgens
beskrivna känslighet och intygar med nöje densamma.
Industrins och samfärdselns apparater äro verkligen så
belamrade med risker, att varje medel mot dessa bör
gladeligen välkomnas.
Ensamförsäljningsrätten för Skandinavien har
förvärvats av Svenska Gödningsämne aktiebolaget,
Ab. Aerotransports lufttrafikprogram.
Aerotransport har ingått till K. m:t med anhållan
om understöd, dels i form av lån och dels genom
subvention pr flygkilometer.
Bolaget anhåller sålunda om ett räntefritt lån på
1 750 000 kr i och för anskaffande av erforderliga
flygmaskiner. Dessutom begär bolaget
kilometersubvention av kr 1,50 pr km å av staten godkända
reguljära lufttrafikleder. Subventionsbeloppet får enligt
den av bolaget framlagda planen icke överstiga
följande belopp: Ären 1 juli 1925—1 juli 1927 årligen
600 000 kr, de två följande åren årligen 800 000 kr, de
därpå följande två åren årligen 600 000 kr, de därefter
följande två åren årligen 400 000 kr och slutligen åren
1 juli 1933—1 juli 1935 200 000 kr årligen.
Efter år 1935 skulle statsunderstöd i form av
subvention per flygkilometer helt bortfalla.
Bolaget förbinder sig att med denna subvention
som stöd inrätta och trafikera minst följande
lufttrafiklinjer: Under åren 1925—26 Malmö—Köbenhavn,
Malmö—Hamburg—Amsterdam,
Malmö—Warnemün-de, Kristiania—Göteborg—Malmö,
Stockholm—Helsingfors samt Stockholm—Luleå. Under åren 1927—
28 förbinder sig bolaget att ytterligare inrätta och tra-
fikera följande linjer: Stockholm—Göteborg—London,
Stockholm Malmö—Warnemünde—(Berlin).
Senast år 1928 skulle alltså samtliga de av Ab.
Aerotransport i första hand planerade linjerna vara i
gång.
Lägre frakter för näringarna.
I en till Konungen ingiven skrivelse hemställer
Sveriges Industriförbund — under framhållande av
det oundgängliga behovet för de svenska näringarna
av att en kraftig nedsättning av järnvägsfrakterna med
det snaraste kommer till stånd — att, då K. m:t går
att slutligt fastställa arten och omfattningen av den nu
förestående taxereduktionen vid Statens järnvägar,
sådana bestämmelser måtte utfärdas, att godstaxan utan
uppskov nedsättes så långt detta ur statsfinansiell
synpunkt är möjligt, varvid de för näringslivet viktigaste
vagnslastgodstarifferna böra givas företräde framför
övriga tariffer. Däremot bör enligt förbundets
hemställan persontaxan för närvarande endast nedsättas i
mån det kan förutsättas, att inkomstminskningen
genom biljettprisens sänkning helt uppväges av beräknad
vinst genom resandefrekvensens ökning.
Zeppelinare för kartläggning.
Vetenskapsakademin har beslutat att till systerakademierna i andra
under kriget neutrala länder rikta en förfrågan, om
de skulle vilja meddela akademin, vilka gemensamma
åtgärder, som synas lämpliga, för att genom
befrämjande av zeppelinfartygens framställning och utveckling
tillvarataga detta utomordentligt viktiga hjälpmedel
för kartläggning av ännu otillgängliga delar av jordens
yta.
Mätning av röntgendoser. En märklig
uppfinning inom röntgenvetenskapen synes hava gjorts av
den danske röntgenläkaren dr Baastrop. Han har under
många år arbetat på att konstruera en säker och
praktisk apparat för mätning av röntgendoser. Som man
vet kunna röntgenstrålar, om de icke användas med
försiktighet och till lämplig styrka, skada patienterna.
Den nyuppfunna mätaren, som förebygger detta, har
installerats på Rikshospitalets i Köbenhavn
röntgenavdelning och uppgives hava visat sig utomordentligt
tillförlitlig och praktisk. Dr Baastrop lär komma att
redogöra för uppfinningen i den svenska specialstidskriften
Acta radiologica, redigerad av prof. G. Forssell.
Föreningsunderrättelser.
Stockholms allm. teknikerförbund Den år 1920
tillsatta organisationskommittén blev vid förbundets sammanträde
den 23 okt. såsom numera obehövlig förklarad upplöst och
avtackad. Den bestod av hrr Brundin, Dahlström, Ilerbold, E.
Johnsson, Kihlmark, Maur. Larsson och Sylwan.
Svenska föreningen för industriellt rättsskydd
sammanträdde den 7 ds i Stockholm å Östermalmskällarens festvåning
under ordförandeskap av kammarrättsrådet Carleson.
Vid sammanträdet lämnades meddelande om de
hänvändelser rörande det skandinaviska gemensamhetsarbetet på
patentlagstiftningens område, för vilka särskild redogörelse
finnes å annat ställe i detta nummer av Industritidningen
Norden.
Därefter höll ingenjör J. A. Markman ett med stort
intresse åhört föredrag rörande ett 1700-tals privilegium och
dess betydelse för svensk patentlagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
