Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
Sekreteraren, dir. Hasselrot, lämnade en redogörelse för
den internationella handelskammarens arbete på det
industriella rättsskyddets område och uppehöll sig därvid särskilt vid
de resolutioner berörande patentskyddet, som
handelskammarens kommission för det industriella rättsskyddet fattat vid
sina sammanträden i dec. 1923 och mars 1924. Sekreteraren
påpekade lämpligheten a.v att, om något från föreningens sida
vore att invända mot de fattade resolutionerna, ett uttalande
därom nu gjordes, men enligt hans åsikt ginge resolutionerna
i rätt riktning, varför något uttalande av föreningen ej
sy-tes honom vara påkallat. Då ingen därefter hade något att
anföra i saken, fick vid vad sålunda förekommit bero.
Sedan föredrogs en till föreningen ställd skrivelse från
Svenska nationalkommissionen för internationella
näringsfrågor angående en ifrågasatt internationell byrå i Paris för det
industriella rättsskyddet. Under den diskussion, som därefter
uppstod, uttalades betänkligheter mot tillskapande i Paris
av en internationell institution, som vore ägnad att i viss mån
försvaga den officiella Bernbyråns ställning och lätt kunde
verka splittrande i stället för enande. I varje fall ansågs, att
föreningens tillgångar ej kunde tagas i anspråk för
ändamålet. Föreningen beslöt uttala, att något ekonomiskt
understöd från föreningens sida ej kunde påräknas och att
föreningen ej vore övertygad om nyttan och lämpligheten av den
ifrågasatta institutionen.
Slutligen lämnade ingenjör Markman ett meddelande
rörande några varumärkesrättsliga frågor i anslutning till
nyligen fallna domar.
Efter sammanträdet följde gemensam supé och samkväm.
Örebro ingenjörsklubb 25 år. Örebro ingenjörsklubb
rögtidlighöll den 1 nov. minnet av sin 25-åriga tillvaro.
Förutom föreningsmedlemmar närvoro vid jubileet representanter
för staden och länet, Ingenjörsvetenskapsakademin, Sveriges
industriförbund, Bergshanteringens vänner samt ett flertal
tekniska föreningar från olika delar av landet.
Efter ett hälsningsanförande av klubbens ordf.
maskin-ing. J. L. Looström, höll föreståndaren för
Ingenjörsvetenskapsakademins elektrovärmeinstitut civiling. O. Stålhane
föredrag om nyare konstruktioner av elektriska ångpannor och
de utvecklingsmöjligheter, som ligga i ånggenerering medelst
elektrisk energi.
Till klubbens stiftare och hedersledamot ing. K.
Engelbrektsson, Örebro, överlämnades klubbens silverplakett med
dedikation.
Verband Deutscher Patentanwälte, tyska
patemtom-budsföreningen, med säte i Berlin, firade den 25 okt. sin
25-årsdag. Bland utländska kollegaorganisationer, som deltogo i
hyllningarna, märktes Svenska patentombudsföreningen,
representerad av ingenjör Filip Åström.
Notiskrönika.
Th. Ekholm †. Den 12 dä avled i Visby ingenjören
Theodor Ekholm något över 70 år gammal. Han var född i
Smedjebacken. Efter slutade studier praktiserade han soen
ingenjör i Sverige oeh Finland, flyttade på 1890-talet till
Gotland, varifrån han emellertid efter några år flyttade till Höör
i Skåne. Under de sista 15 åren har han varit bosatt i Visby.
Ekholm var särskilt intresserad av torvproblemet och har gjort
en mängd uppfinningar på torvfabrikationens område. Han
var medlem av "Sv. uppfinnareföreningen.
K. tekniska högskolan. Styrelsen har enhälligt beslutat
förorda t. f. professorn, övering. Carl A. Rossander till
professuren i elektrisk anläggningsteknik vid högskolan. Såväl
tillkallade sakkunniga som högskolans lärareråd ha beslutat
föreslå hr Rosander. Ärendet går nu till k. m:t.
Arméns tekniska kårer. Överste K. A. B. Amundson
tillträdde d. 13 ds befattningen som chef för Fälttelegrafkåren.
Från denna dag tjänstgör överstelöjtnant S. E. Bjuggren som
chef för Svea ingenjörkår.
För få maskinbefälselever till handelsflottan.
Kommerskollegium meddelar i sin berättelse över
navigationsskolorna 1923—1924 att elevantalet i andra maskinistklasserna
fortfarande är för litet för att handelsflottans behov av
maskinbefäl skall kunna tillfredsställande tillgodoses. Koll. har
därför igångsatt utredning med syfte att underlätta
rekryteringen till maskinbefälsyrket.
Skeppsmätarekårens rekrytering. Kommerskollegium
föreslår ändring i gällande författning, avseende att
underlätta förvärvandet av kompetens som skeppsmätare. Enl.
kolle-gii förslag skulle bl. a. den erforderliga utbildningen kunna
vinnas även på andra skeppsmätningsstationer än Stockholm
och Göteborg.
Isbrytarbygget till utlandet? Hr Axel Fr. Åberg i
Oskarshamn har i skrivelse till kommerskollegium begärt
upplysning, huruvida ett utländskt internationellt förstklassigt’
större varv har någon utsikt att erhålla beställningen på den
av statsmakterna beslutade statsisbrytaren. Om så skulle vara
fallet, skulle priset ställa sig minst 1/s lägre än det lägsta,
någon svensk verkstad kan utföra båten för. Varpå
kommerskollegium svarat genom hänvisning till riksdagens skrivelse
i ärendet. Detta, synes betyda att beställningen kanske ändå
stannar i Sverige.
Hantverksinstitntet i Stockholm ha.r erhållit 15 000
kr i statsbidrag för år 1924.
Manufakturförlagslåii. Ab. Försökstegelbruket har
även i år beviljats ett anslag på 1 000 kr ur
manufakturför-lagslånefonden för bedrivande av försök på
tegeltillverkningens område.
Statslån till torvfabrik i Hästveda. Regeringen har
tilldelat hr C. P. Andersson i Hästveda lån å 6 600 kr ur fonden
för torvindustrins främjande för anläggande av en
bränntorv-fabrik i Hästveda socken.
Flygtrafik till Gotland? Löjtnant A. Florman har vid
samtal med Gotlänningen meddelat att, därest Ab.
Aerotran-sport erhåller begärt trafikunderstöd, bolaget under
sommaren 1926 kommer att inrätta daglig flygförbindelse mellan
Västervik och Gotland. Denna rut skulle erhålla anslutning
till den planerade flygruten
Stockholm—Västervik—Karlshamn—Warnemünde—Berlin.
Stort svenskt virkesköp i Norge. Så gott som allt
virke inom Trysil och Ingerdalen i Norge lär ha försålts till
värmlandsbolagen Billeruds ab., Ab. Mölnbacka-Trysil oeh
Vargöns ab. Uppgörelsen lär för sulfitveden vara baserad på
ett pris av i medeltal något under 16 svenska kr pr fast kbm
och för sulfatveden 9:75 svenska kr. Dessa priser innebära en
sänkning av fjolårets, vilka utgjorde ca 17 sv. kr för
sulfitveden. Kvantiteten uppgives röra sig om ca 17 000 fastmeter
sulfitved och 25 000 fastmeter sulfatved.
Svensk gatsten till Kuba? Kubanska
generalkonsulatet i Stockholm meddelar, att ett stort vägföretag »The Big
Central Road of Cuba» är under byggnad och att för detta
arbete beviljats 10 milj. doll. Med anledning härav uppmanas
svenska stenexportörer att sätta sig i förbindelse med
vederbörande för att få leverera gatsten.
•c Wembley-ntställning-en. Engelske premiärministern har
vid en bankett uttalat att regeringen gärna ser, att
Wembley-utställningen hålles öppen även nästa år.
Utställningsbestyrel-sens ordförande, lörd Stevenson, har med anledning härav
förklarat, att utställningens fortsatta öppethållande nästa år är
tryggat om alla intresserade parter följa den vink, regeringen
givit.
Det franska återuppbyggnadsarbetet. Vid ett
sammanträde nyligen av franska deputerade-kammaren tillkännagav
ministern Peytral, att regeringen behandlat frågan om
verkställande av betydliga offentliga arbeten genom tyska
naturaprestationer och tysk arbetskraft samt hoppas att snart
komma till en definitiv lösning av spörsmålet.
Flygpost Europa—Sydamerika lär skola igångsättas
av Compagnie Atlantique Navigation Aerienne. Den skall bli
daglig. Bolaget är internationellt under schweizisk ledning.
Bilolyckorna i föregångslandet. Antalet
automobilolyc-kor ökas årligen i Förenta staterna meddelar Svensk-amer.
nyhetsbyrån efter Foreign Press Service. Statistiken utvisar att
år 1920 skedde 11 067 automobilolyckor, 1921 12 293, 1922
13 650 och 1923 15 700. År 1920 blevo 276 000 personer
skadade genom automobilolyckshändelser, 307 000 år 1921, 342 000
1922 och 392 000 1923.
En konferens i väg- och gatutrafikfrågor, som
sammankallats av minister Hoover, är för närvarande sysselsatt med
undersökningar rörande olyckshändelser av detta slag och vad
som kan göras för trafiksäkerhetens befrämjande. Experter
anse dock att fotgängarna själva till stor del äjro skuld till
de ständigt växande automobilolyckorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
