Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
konstruktion för högspänd likström upp till 100 000
voit, 2 000 kilowatt. Huvudintresset för denna
anläggning ligger visserligen inom kraftöverföringens område,
men den förtjänar dock att även här omnämnas, enär
ofta i ett modernt laboratorium behovet av högspänd
likström (t. ex. för isolationsprovning) gör sig
gällande.
Apparatens princip är följande: 3-fas växelström
(6 600 voit) tillföres ett stationärt
transformatorsy-stem, i vilket strömmen uppdelas i 36 faser, med 10
graders förskjutning. Från dessa 36 grupper föra led-
ningar till ett likaledes stillastående system av 10 i
serie kopplade kommutatorringar; över dessa rotera
synkront med strömmen ett system av kolborstar, som
verkställa kommuteringen. Apparaten verkar således
såsom en roterande omformare, i vilken endast
borstparen utgöra den roterande delen. Den ena av de två
utförda apparaterna fanns utställd å British Imp.
Ex-hibition i Wembley, den andra i firmans verkstäder i
Preston.1
__Joh. Härden.
1 Se denna tidn., föreg, nr, sid. 399. Red.
Huru ett roterande föremål kan iakttagas
såsom stillastående.
I Zeitschrift des A^ereines deutscher Ingenieure,
nr 44, beskrives en anordning, medelst vilken man
kan göra observationer å hastigt roterande delar såsom
om de vore i vila. Den anordning, medelst vilken detta
rätt egendomliga resultat kan erhållas, visas i
vidstående fig. Det föremål som här observeras är ett kullager,
vars inre löpring är fastsatt på axeln till en motor,
under det att den yttre är fri. Medelst tvänne
kuggväxlar samt en mellanaxel bringas ett rör, i vilket är
anbragt ett prisma, att rotera med halva varvtalet hos
den på motoraxeln fästa inre löpringen. Till följd av
prismats optiska verkan synes härvid denna ring för
ögat såsom stillastående, även om den rör sig med de
högsta varvtal t. ex. 10 000 varv i min. De i en
kul-hållare inneslutna kulorna samt den yttre löpringen
utföra en relativrörelse, men denna är så obetydlig, att
ögat utan vidare kan iakttaga, huru mycket den yttre
löpringen löper före kulorna pr tidsenhet.
Då det kan vara önskvärt att veta den absoluta
hastighet, med vilken kulorna rotera omkring motorns
axel, finnes en anordning bestående av en på den
svängbara mellanaxeln anbragt konisk friktionsskiva, som
kan bringas i ingrepp med en konisk yta på prismaröret,
som härigenom kan bringas att rotera med olika
hastighet, så att prismats varvtal noga kan anpassas efter
kulornas.
Anordningen kan användas för många olika
ändamål, t. ex. för studium av kroppar, som äro utsatta
för inverkan av centrifugalkraften, torsionssvängningar
vid maskiner av olika slag m. m. Det har lyckats, att
medelst anordningen göra strömningen i en turbin
synlig för ögat. Tryckluft infördes härvid i turbinen
genom små kopparrör vid olika ställen och luften fick utgå
i vattnet genom fina hål. De härvid uppkommande
strimmorna i vattnet iakttogos medelst prismaröret
genom ett i turbinen anordnat fönster.
Sd.
Den franska industrins läge
— sett av tyska ögon.
Den franska järnindustrin håller på att återhämta
sig efter de skador, som kriget tillfogat densamma, och
att anpassa sig efter de nya politiska förhållandena,
framhålles i en i Wirtschaftsdienst nyligen publicerad
berättelse. Frankrike är med sina nuvarande gränser
Europas största järnproducent och den andra i
ordningen i hela världen, överträffad endast av Förenta
staterna. År 1913 uppgick Frankrikes
tackjärnsproduktion till 5,2 och dess stålproduktion till 4,7 milj. ton;
det nuvarande franska området åter samt Saaronirådet
äga en tillverkningskapacitet på omkring 11 milj. ton
tackjärn och 10 milj. ton stål. Därav komma på det
senare området 1,4 milj. ton tackjärn och 2,1 milj. ton
stål. Den franska järnindustrin har emellertid ännu
icke lyckats komina upp till fredstidssiffror.
Den har att kämpa med två stora svårigheter:
för det första finnas icke inom Frankrike erforderliga
kvantiteter bränsle, för det andra är det svårt att finna
tillräckliga avsättningsmöjligheter för produkterna.
Trots Saar-områdets införlivande lider Frankrike
av ett deficit i sin kolförsörjning på 24 milj. ton. Detta
deficit har icke ökats sedan 1913, men det har
väsentligen förändrats till sin innebörd. Före kriget måste
Frankrike införa 20 milj. ton kol och 4 milj. ton koks,
under det att nu vid en fullt utvecklad järnproduktion
14 milj. ton kol och 10 milj. ton koks skulle behöva
införas. Dessa av Comité des Forges offentliggjorda
siffror synas vara något för höga, men giva dock en
föreställning om läget. Den franska industrin måste på
ett eller annat sätt söka anskaffa desssa
kokskvantiteter. Tidigare förbrukade den lothringska industrin
omkring 4,5 milj. ton koks, varav 3,8 milj. ton kommo
från Rhen- och Ruhrområdena. Man har som bekant
sökt att lösa denna fråga genom skadeståndsbetalningar
i kol och koks. Le Comité des Forges har gjort sig till
förespråkare för denna politik, vilken icke saknat
framgång. Dock har den för den franska industrin, såsom
händelserna i Ruhrområdet utvisa, icke varit utan sina
olägenheter.
En annan möjlighet skulle vara att intressera de
lothringska järnverken i tyska kolföretag. Flera sådana
kombinationer ha kommit till stånd. Ett vidare
utbyggande härav kan emellertid under nuvarande
förhållanden ej ske utan statsmakternas inblandning, och
det försvåras i hög grad genom det i samband med
Dawesplanen stående 5-miljards-hypoteket.
Man har också föreslagit ett utbyte av lothringsk
malm mot tysk koks. Det har därvid anförts, att år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
