Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
vore skada, ts’ härligare syn än en fullriggare på havel
med alla segel satta finnes knappt för sjömännen.
Ro-torfartyget med sina tjocka torn är uppriktigt sagt en
ful uppenbarelse, men man skall väl först vänja sig
vid det.
Christer Berchs resa genom
Roslags bergslager 1753.
(Meddelat av Pelir Johnsson.)
(Slut fr. föreg, nr.)
Den 10 juli.
Om morgonen reste vi till herr professor Ihres säteri
Sandsbro, dit vi även kommo om middagen. Gården är
rätt vacker av trä uppbyggd. Strax vid gården är en
vacker aspelund, som består av såväl unga som gamla
trän.
Ett särdeles försök funno vi här med
tobaksplantering, ty att. det allra magraste stycke har han låtit köra
upp, till vid pass ett fjärdingsland, varpå han låtit föra
och utbreda kärrjord, samt däruti satt tobaksplantor.
Tobaksplantor vilja eljest hava den fetaste jord, gödd
med fårdynga, men här hava de långt frodigare
uppvuxit än oim man skulle lägga dynga därpå, vilket ock
syntes på ett annat stycke bredvid, som var gött med
ladugårdsgödsel, där tobaksbladen voro långt sämre än
här; och i det stället att man har av nöden, att var
kväll och morgon vattna de plantor, som äro satta i
sådan jord, blandad med dynga, så har man här vid
dennna kärrjord den förmån, att man sällan behöver
vattna plantorna; ty kärr jorden håller sig fuktig.
De tvänne mossar, av herr professorn upptagna till
äng, förtjäna att åskådas, ty där många kreatur i
förtiden drunknat, går man nu alldeles torrskodd.
Hela fältet, är sönderskuret med diken; på somliga
ställen har jorden ännu icke hunnit sätta sig, men på
andra är den fullkomligen vallad, somliga hagar brukas
till åker och somliga till höfång, varest gräset var så
långt och tjockt, att man knappt kunde komma igenom.
Efter handen varder alltsammans gött och igenlagt till
äng.
I anledning härav berättade herr professorn, att det
enda sättet att göra mossjorden fast, vore att blanda
lera däruti, vilket han försökt. På det sättet hade herr
professorn även fått ärter, men sade, att mossjord
beblandad med sandjord var alldeles oduglig för ärter. Gamla
arten var ännu kvar på somliga ställen, ty där växte
sådana ärter, som trivas i mossar och kärr, som till
exempel Pedicularis H. Sv. N:o 504, Equisetum H.
Sv. 833, på svenska rävrumpa, Waccinium H. Sv. 313,
på svenska blåbärsris, fastän det växte’ härligt gräs,
men herr professorn höll med rätta före, att det. tål tiden,
då dessa vattenväxter alldeles förkvävas.
I ena kärret eller mossen, som låg strax vid
gården, var en källa, vilken herr professorn på det sättet
berättade hade kommit upp, att då en stake där under
arbetet sattes ned i jorden, hade vattnet pallrat upp och
inom en timma alldeles flödat över, då herr professorn
föll på den tanken, att det var en källa, och hade för
den skull låtit gräva 4 à 5 st. diken, vilka alla voro
fulla med vatten. Men det var underligt med denna
källa, att uti en åder var mineraliskt vatten, vilket herr
professorn Göth. Wallerius probera! vara gult, där-
emot 6 à 7 andra källådror var det annat vatten.
Den mineraliska brukar fru friherrinnan Ihre att låta
sitt folk dricka utav en 8 dagar, då tjänstfolket får
frossan, och bliva de strax kurerade; mycket bättre
kanske, än om man rådfrågar ett apotek.
En ovanlig hushållsmetod sågo vi här praktiseras;
vid ett litet hemman, som ligger ett stycke från
gården med en torr och mossbelupen äng. Den översta
delen eller svålen avklädes över allt till % kvarters
tjocklek, dock så, att en del av mullen lämnades kvar.
Denna torven föres på åkern och 3 gånger större areal
än ängen blev gödd därmed; men i det stället skulle på
den avklädda ängen föras ladugårdsgödsel och komma
densamma till fruktbarhet.
I den avklädda ängens diken såg man med
förundran små snäckor, vilka av herr arkiatorn Linnaeus
påstås ej kunna trivas annorstädes än i salt vatten.
Här-utav kan man ha ett gott bevis för vattnets
avtagande.’ Dessa snäckor lågo nästan’ en aln neder i jorden,
och som från Sandsbro är 7 mil till havet, så att, i fall
vattnet avtager i den proportion, som salig herr
professor Celsius problematice uträknat och herr
bibliotekarien Dahlin i sin rikshistoria följt., lärer tvisten om
Sveriges ålder ibland antikvarierna icke så lätt slutas.
Detta hemmanets ägor voro till stor vidd instängda
med gråstensmur, som gårdens eget folk byggt, och
eftergav i godhet alldeles icke dalkarlarnes arbete, utav
vilket de lärt.
Men vi lämnade Sandsbro och skyndade oss genom
en ganska behagelig väg till vår studerkammare i
Uppsala.
(Slut.)
Föreningsunderrättelser.
Chalmersska ingeniörsföreningens Stockholmsavd.
hade ett till trängsel talrikt besökt sammanträde på
restaurang Riche i Stockholm den 12 dennes. Förhandlingarna, vid
vilka fil. dr Gustaf Dalén presiderade, började med inval av
ett stort antal nya medlemmar. Ändring av stadgarna beslöts
gående ut på årsavgiftens bestämmande pr år i st. f. med
visst belopp fixerat i stadgarna.
Till ledamöter av styrelsen år 1925 utsågos dr Dalén,
ordf., ing. Chr. Sylwan, vice ordf., ing. G. Ehn, sekr., ing.
O. Hammarström, klubbmästare, samtliga omvalda. Efter ing.
A. Carlquist, som undanbett sig förnyat uppdrag, valdes till
skattmästare disp. K. Hagberg. Suppleanter i styrelsen blevo
ing :na K.-J. Herbold och G. Göthberg, båda omvalda.
Revisorer blevo ing:na K. E. Larsson och F. J. Franson, omvalda,
med ing. G. Wik som suppleant.
Föredrag hölls, av dr Dalén om Flettner-rotorn, varpå
följde diskussion. Särskilt referat häröver meddelas på annan
plats i detta nr av I. N.
Efter förhandlingarna följde gemensam supé och
samkväm, med ett par traditionella »raspar», med
dubbelkvartett-sång och ett ljuvt flöjtsolo av ing. Franson.
Notiskrönika.
Kol ii i n gsu iidc rsiik n i n gar på torv. Kommerskollegium
hemställer till regeringen att tilldela
Ingenjörsvetenskapsakademin ett belopp av högst 7 000 kr ur
reservationsanslaget till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande för
utförande av systematiska kolningsundersökningar på torv.
Enligt vad kollegium erfarit från industriellt håll synes
torv-koks kunna komma att få stor betydelse som bränsle i
generatorer för att alstra gas till motordrift.
»Bygge och bo->:s lotteri. K m:t har beviljat det s. k.
Bygge och bo-lotteriet, omfattande 600 000 kr, fördelade på
300 000 lotter à 2 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
