- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
11

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N



Fig. ’2. Parti av Stockholms drosktelefonstation. I
fonden plankartan med markeringslamporna.

stationer. För närvarande finnas i Stockholm 66 dylika
droskstationer spridda över hela staden.

Vid varje droskstation är en speciellt konstruerad
telefonapparat uppsatt. Dessa apparater äro försedda
med tre parallellkopplade jackar och så anordnade, att
då en metallpropp insättes i en dylik jack, slutes en
strömkrets till drosktelefonstationen och en lampa
tändes. Varje chaufför har en dylik propp i fickan, och då
han stannar vid sin station, markerar han detta genom
att sticka in densamma i en jack, dock under
förutsättning att ej mer än tvenne bilar förut äro inne.
Markeringen varar från det första bil kommer in till dess
den sista lämnar stationen, då markeringslampan
slocknar, och på så sätt kunna telefonisterna ständigt
se, om bilar finnas inne på en station. Fig. 1 visar en
drosktelefonapparat av den typ, som på senaste tiden
införts, monterad å en stolpe.

Anordningarna å drosktelefonstationen.

Drosktelefonstationen i Stockholm är för
närvarande utbyggd för 24 arbetsplatser. Å fig. 2 synas de
främsta bordsraderna samt i fonden en stor plankarta
över Stockholm. A denna plankarta äro de ovan
omtalade markeringslamporna placerade. Varje lampa
representerar således en droskstation och telefonisterna
kunna genom en blick på kartan avgöra, å vilka
stationer bilar finnas inne. Markeringslamporna äro
multiplicerade i varje bord. så att en tränad telefonist icke
behöver se upp på kartan för att konstatera om den
önskade stationen har bil inne.

Då en telefonist talar med en droskstation flämta
markeringslamporna till tecken på, att linjen är
upptagen. För inbesparande av ström är anordnat så, att
vid liten trafik lamporna å kartan endast tändas.

då telefonisterna fälla speciella omkastare. Vid stark
trafik är kartan ständigt inkopplad.

Gången av en bilbeställning är följande:

Då en abonnent kallar drosktelefonstationen tändes
som vanligt en anropslampa och en telefonist går
in och svarar: »Droskstation». Härefter avgiver
abonnenten sin beställning, exempelvis: »En bil,
Drottninggatan 63, Andersson». Telefonisten ser
därefter på kartan, om bilar finnas inne på närmaste
droskstation. Är detta fallet, ’ ringer hon upp denna
och meddelar beställningen till chauffören, som
uppgiver sitt bilnummer, varefter hon meddelar den
väntande abonnenten att bilen »kommer». Samtliga
beställares namn och adress samt bilnumren noteras av
telefonisten. Under normala förhållanden skall en
telefonist kunna mottaga och notera ca 50 bilbeställningar
per timme, men exempel finnas på duktiga
telefonister, som under trafikrusningar hunnit expediera och
notera ända till 120 beställningar per timme.

Trafiken.

Trafiken på en drosktelefonstation är synnerligen
ojämn och beroende på en mängd olika faktorer. En
del av dessa äro lätta att förutse och ständigt
återkommande samt kunna ganska väl uppskattas med
tillhjälp av statistik. Till dessa orsaker kunna
räknas bantågens ankomst- och avgångstider,
teaterföreställningarnas början och slut, restauranternas
stängning, idrottstävlingar etc. Andra däremot såsom
vädrets inflytande äro värre att förutse och kullkasta ofta
alla dispositioner beträffande inkallandet av extra
telefonister osv.

För att kunna sköta en större drosktelefonstation
rationellt är det nödvändigt att disponera över en stor
reserv av extra telefonister att tillkalla vid
trafikrusningar. I Stockholm är detta ordnat så, att
drosktelefonstationen är kombinerad med den stora
nummerbyrån vid Rikstelefon.

Kurvorna å figurerna 3 och 4 illustrera tydligt
liu-ru trafiken varierar i Stockholm såväl under dygnets
olika timmar som under en månads olika dagar. Man
ser här tydligt, huru biltillgången tryter vid inträffade
trafikrusningar. De flesta bilar tagas nämligen då på
gatan, innan de hinna in till sina respektive stationer.
Vid dylika tillfällen hava telefonisterna fullt arbete
med att endast meddela allmänheten, att inga bilar
finnas att tillgå. Under år 1923 förmedlade
Stockholms drosktelefonstation icke mindre än 1 649 000
bilbeställningar.

Man hör ofta utlänningar säga: »Men huru
undvikas okynnespåringningar». Dessa äro även alldeles
omöjliga att undvika — men förekomma dess bättre
praktiskt taget aldrig. Statistiken visar nämligen, att
det endast i tre fall på 1 000 inträffar, att en chaufför
mottager en beställning samt vid framkomsten till den
uppgivna platsen ej anträffar passagerare. Då
anledningen till sådan »bomkörning» bland annat kan bero
på, att abonnenten själv av misstag uppgivit fel adress,
att telefonisten eller chauffören uppfattat fel etc, kan
man tryggt säga, att inga okynnesbeställningar
förekomma i Stockholm, och att farhågorna för dylika på
andra orter, där systemet ännu ej prövats, även böra
vara ogrundade.

Det goda resultatet beror till icke ringa del på den
synnerligen stränga kontroll, som föres å såväl
telefonister som chaufförer. Förutom den å alla moderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free