Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
telefonstationer brukliga telefonistkontrollen med
tillhörande statistik över svarstider m. m. har
Droskägare-föreningen nämligen å sitt kontor en fullständig
kontrollutrustning. Ovanför direktörens skrivbord är,
liksom å telefonstationen, placerad en pla.nkarta över
Stockholm med markeringslampor för
droskstatio-nerna. Det är således möjligt att härifrån ständigt
följa trafikens växlingar. Vidare finnas anordningar
för avlyssning av beställningarna så att kontroll
erhålles på att allt skötes’på bästa sätt. Det minsta slarv
eller fel upptäckes och inrapporteras omedelbart.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 !0 II !2 15 14 15 (6 17 !S 19 20 II 22 25 24
Fig. 3. Typisk kurva visande huru trafiken varierar
under dygnets olika timmar. Feta staplarna beteckna antal
telefonbeställningar av bilar pr timme. Streckade
staplarna beteckna antal tjänstgörande telefonister (medeltal).
0—1 Restauranternas stängningstid. 112 9—10
Förstadstå-gen ankomma och kontoren öppnas. 12—1 Lunchtid. 17—18
Kontoren stängas och förstadstågen avgå. 19—20
Teatrarna och biograferna börja.
Exempel å kopplingsanordning för en drosktelefon-
station.
Fig. 5 visar en lämplig kopplingskombination för
en drosktelefonstation med automatisk fördelning till
ledig telefonist av de från lokalstationen kommande
anropen. Den automatiska fördelaren är av L. M.
Ericssons konstruktion.
A representerar här en lokalstation av
centralbat-terisystem, B drosktelefonstationen och C en
droskte-lefon.
Drosktelefonqn samt drosktelefonstationens
markeringsanordning äro principiellt sett ordnade på
samma sätt som vid Telegrafverkets drosktelefonstation
i Norrköping. Då en chauffför insätter en
markeringspropp i en av telefonapparatens trenne jackar, tändes
den å kartan PL placerade markeringslampan samt
de parallellt med denna i borden multiplicerade
lamporna BL. Detta sker genom följande strömkretsar:
—pol, LH-2, MR, den ena linjebranschen ra, jacken,
den andra linjebranschen, MR, LR2 samt -f- pol.
MR attraherar oc.h sluter.
—pol, Mila, LRia samt PL resp. BL till -f- pol,
över T. K.
MR är ett marginalrelä och så avvägt med
motståndet n och reläet LRa att detsamma attraheras i en
serie med dessa, utan att reläet L Ih påverkas. Genom
tryckknappen CK kunna markeringslamporna
bortkopplas, 0111 linjen är felaktig, eller om en
markeringspropp kvarlämnats i telefonapparaten, utan att någon
x 1.000
Fig. 4. Kurva visande huru trafiken varierar under en
månads olika dagar. Antal telefonbeställningar av bilar
pr dygn. Feta staplarna beteckna verkställda körningar.
Streckade staplarna beteckna ej effektuerade
beställningar. Den 2, 9, 16, 23 och 30 äro lördagar.
bil finnes inne vid hållplatsen. Vid en liten trafik
tändas markeringslamporna medelst de i borden
placerade tryckknapparna TK. I kontrollbordet finnes en
dylik knapp med fasthållningsanordning, vilken
användes vid livlig trafik, så att lamporna då förbliva
lysande så länge respektive droskstationer hava bil
inne.
Önskar en chauffför anropa drosktelefonstationen
avlyfter han handmikrotelefonen, varvid linjereläet
LR-2 på vanligt sätt attraherar och anropslampan AL2
tändes. Samtidigt börja markeringslamporna att
flämta, emedan de nu erhålla intermittent ström över LR^b.
Telefonisten svarar genom att proppa upp P2 och fälla
omkastaren K2 i talläge.
I vissa undantagsfall måste en drosktelefon ha
möjlighet att kunna komma ut på lokalnätet, exempelvis
om en chaufför önskar tala med Droskägareföreningen
eller för att tillkalla ambulansvagn vid gatuolyckor
etc. Detta möjliggöres genom användandet av ett (icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
