Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Rekonstruktionsarbetet i Japan.
I denna tidnings nr 13 och 18 f. å. hava meddelats
beskrivningar över de fruktansvärda verkningarna av
den stora jordbävningen i Japan i september 1923 samt
redogörelser för den begynnande
återuppbyggnads-verksamheten. Uti en rapport av. legationssekreteraren
N. Berencreutz, avseende perioden sept. 1923—sept.
1924 och publicerad uti Komm. meddelanden,
förekommer åtskilligt mera av speciellt tekniskt intresse, varur
det följande återgives. Vi meddela jämväl en av
svenske arkitekten J. A. Stark fotograferad bild,
åskådliggörande något av den gamla japanska metoden att
bygga hus.
Tokio.
Det gamla Yedo, ursprungligen ett fiskläge vid
Sumidaflodens mynning, och alltsedan 1603
Shogu-nens residensstad, hade uppvuxit i frihet utan spår till
stadsplan eller system. År 1869, då Yedo gjordes till
huvudstad i stället för Kyoto och dess namn ändrades
till Tokio, »den östra huvudstaden», torde den för
•västerländska ögon företett anblicken av en vidsträckt
landsby — eller rättare ett konglomerat av byar, vilka
under tidernas lopp sammanvuxit med varandra och
med det ursprungliga fiskläget. Frånsett stadens
centrum, innefattande de moderna affärskvarteren, torde
Tokio ännu i dag, vad byggnadssätt och gator angår,
icke synnerligen avsevärt skilja sig från Yedo; mellan
ett antal bredare genomfartsvägar sprider sig alltjämt
aø
Gammal japansk metod att bygga husväggar.
ett virrvarr av smala och krokiga gränder, merendels
för trånga för körtrafik. Det säger sig självt, att dylika
kvarter erbjuda ett lätt byte för eldsvådor, vilka tack
vare byggnadssättet och sättet för husens uppvärmning
varit och äro blott allt för vanliga.
Enligt ett första projekt skulle staten inköpa hela
det av jordbävningen förhärjade området, inklusive
Tokio och Yokohama, för att, sedan vederbörliga
stadsplaner där genomförts, återsälja marken till resp.
enskilda ägare. Förslaget innebar en radikal och
slutgiltig lösning av alla oundvikliga konflikter mellan
stadsplanerna och enskild äganderätt. Men det befanns snart,
att kostnaderna skulle bliva oöverkomliga. Sedan man
jämväl funnit det för dyrbart att inköpa vad som
erfordrades enbart för gatumark och öppna platser hava
bestämmelser utfärdats, gående ut på att inlösen av
mark endast i nödfall skall förekomma och att målet i
stället så vitt möjligt skall nås genom omläggning eller
byte av tomter. En tomtägare, vars mark behöves, kan
sålunda i utbyte anvisas annan tomt, oberoende av om
denna ligger inom samma eller en helt annan del av
staden. Eventuell förlust å bytet för den enskilde
kompenseras genom kontant vederlag. Vid expropriation lämnas
ersättning endast för högst 90 % av egendomens areal
— för de första 10 % utgår ingen ersättning.
För att såväl tillgodose trafikens krav som skapa
största möjliga trygghet mot eldfara skola gatorna
utvidgas och nya, bredare sådana anläggas. Dock har man
även härvidlag nödgats icke obetydligt pruta ned de
ursprungliga planerna.
Stadsplanen upptager nu sex vida
genomfartsvägar, korsande staden i huvudsaklig nord-sydlig och
östvästlig riktning. Den längsta av dessa gator, som
delvis kommer att löpa parallell med »Ginza», den största
affärsgatan, får en längd av 13 470 m och en bredd av
33 till 44 m. De övriga fem huvudgatorna, vilkas längd
bliver omkring 2 resp. 3, 5, 6 och 8 km, komma att
växla i bredd mellan 27 och 36 m.
Dessutom komma 122 nya gator av mer än 11 m
bredd att anläggas, ävensom talrika bigator av mindre
bredd.
Stadens kanalsystem kommer att utvecklas, dels
genom anläggande av åtta nya kanaler, från 33 till 55
m bredd, dels genom utvidgning av befintliga kanaler;
såväl de äldre som de nya göras djupa nog för att kunna
trafikeras av farkoster om 100 till 150 tons
deplacement, och kajerna anordnas i ändamål att medgiva
uppförandet av magasin och lagerlokaler invid vattnet.
Kanalerna äga redan nu en avsevärd betydelse för
godstrafiken inom staden.
Nya torg komma att anläggas, nämligen ett centralt
salutorg, ett grönsakstorg och ett fisktorg.
Nio nya parker äro planerade, därav tre större. En
av dessa kommer att anläggas i Honjo-distriktet å den
sorgligt rjditbara plats, där under jordbävningen cirka
30 000 människor förbrändes. Så snart andra bostäder
kunna beredas de tusentals hemlösa, vilka alltjämt
kvar-bo i baracker i de befintliga parkerna, skola dessa
parker åter iordningställas. Dessutom upptager planen 52’
små nya parker, vilka erhållas genom utvidgning av
skolgårdar.
Samtliga gator över 33 m bredd, och möjligen
även, om anslagen räcka till, ett antal smalare gator,
komma att stenläggas, asfalteras eller beläggas med
trä-kubb. Granit torde endast komma att användas å gator
avsedda för tyngre trafik, och vad beträffar den på sin
tid ifrågasatta möjligheten till avsättning av svensk
gatsten härstädes, lärer man nu hava kommit till det
resultatet, att densamma, trots tidigare gjorda beräkningar
av motsatt natur, skulle ställa sig för dyrbar för att
man skulle vara hågad att reflektera därpå. Däremot
torde, enligt vad jag av en härvarande svensk firma
under hand erfarit, utsikter ej saknas för avsättning av
svensk granit för brobyggnadsändamål. Å en
utställning av rekonstruktionsmaterial, som här hölls för
några månader sedan, voro emellertid även prov å
svensk gatsten utställda.
September-katastrofen utvisade nödvändigheten av
flera broar över de talrika kanalerna, och särskilt nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
