Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Fig. 4. Jlodern röntgenapparat, tillverkad av Järnh’s
Elektr. ab.
dessa senare alltid måste isoleras för full spänning mot
jord.)
Denna anordning äger flera fördelar: den ger en
nästan konstant likström av lätt kontrollerbar
spänning, samt medger mycket hög arbetsspänning
(upptill 250—300 kilovolt) samt besitter inga rörliga
delar. Nackdelarna äro: dyrbar anskaffning och
underhåll. Förstöres av någon anledning ett av rören så
överbelastas lätt även det andra och förstöres; då man
oftast i praktiken använder fyra ventilrör i st. f. två
så blir en dylik förstöring synnerligen dyrbar.
Dessutom kan den i viss mån betraktas såsom mera farlig
för de som betjäna apparaten, enär vid en dylik
anläggning inga rörliga delar finnas i gång, som kunna varna
för faran. Att den till synes ofarliga tysta apparaten
kan medföra verklig livsfara inses lätt då normala
energibeloppet i transformatorn utgör ca 4 kwatt, som
vid tillfällig kortslutning kan uppgå till 2 à 3 gånger
under flera sekunder, vid en överslagsspänning av ca
200 000 voit. Olycksfall hava även, enligt
dagspressen, förekommit. Ventilrörsapparaterna erbjuda dock,
som sagt, obestridligen fördelar i vissa hänseenden.
*
Det är glädjande att kunna konstatera, att vi här i vårt
land följa med tekniken även på detta område och ej
äro hänvisade uteslutande till utländska fabrikat. Vid
Järnh’s Elektriska ab:s verkstäder i Sundbyberg
tillverkas sedan flera år tillbaka goda
röntgenappaxa-ter. Fig. 4 visar bilden av en dylik av modernaste
konstruktion under montage; den är försedd med mekanisk
dubbellikriktare av förut beskriven typ och framgå
konstruktionsdetaljerna tydligt av bilden.
Till sist några ord om de skyddsåtgärder man måste
vidtaga för att ej skadas av cle farliga röntgenstrål ar ne
själva. Som bekant förorsaka isynnerhet de kortvågiga
strålarne elakartade sår; verkningarne äro ganska
förrädiska, enär de först efter någon tid göra sig synbart
gällande och kunna såren ofta vara synnerligen
svår-läkta. Faran gäller huvudsakligen den som betjänar
apparaten och ofta utsättes för bestrålning; för
patienten på ett sjukhus, som endast får sin väl avvägda
dosering är däremot faran praktiskt taget ingen.
Rören böra därför helst helt omgivas med en
mantel av blyplåt, eller, där detta av andra skäl ej ä,r
lämpligt, med en skyddshuv av tjockt blyglas; i båda fallen
försedda med en lämplig öppning för strålarnes
genomgång i rätt riktning.
Vidare bör operatören helst vara försedd med ett
förkläde, som är starkt impregnerat med ett blysalt,
eller s. k. blygummi.
Följande tabell (enligt Kaye och Owen) anger
antalet skivor av 1 mm tjocklek, som behövas för att
materialet skall äga samma ogenomtränglighet för
strålarne (av ca 0,75 Å-enheter) som en 1 mm tjock
blyskiva:
bly ■ • ......... l
blygummi.............2,3—4
blyglas.......... 5—8,3
mässing.......... 4
stål............ (i, 1
aluminium ........ 90
murtegel ......... 100—330
Av tabellen framgår, att t. ex. en tegelvägg av
enkelsten ej ens erbjuder samma skydd som en 1 mm tjock
blyskiva.
Vid uppställningen av kraftiga terapirör, som ofta
användas många timmar om dagen på ett sjukhus, bör
därför nödig hänsyn tagas till rörens placering, så att
personer i närbelägna rum genom långvarig, om ock
svag bestrålning icke skadas.
Teknisk översikt.
S. k. landkrabbors sätt att sköta årorna i en
ordentlig roddbåt är som alla veta en styggelse,
nästan lika svår som^ en sjöman till häst. Denna
defekt har nu påverkat en engelsman J. B. Fleming att
»ro» båtar icke med åror utan med propeller. Han har
särskilt tagit sikte på de livräddningsbåtar,
varmed varje större fartyg är utrustat. Tidskriften The
Engineer omtalar, att mr Fleming nyligen i en av
Londons dockor demonstrerat en livbåt, soin visserligen drevs
fram — eller back — med handkraft, men som i st. f.
åror hade propeller. Dennas rotation åstadkoms medelst
från- och tillbakaförda handspakar, vilkas rörelse
genom utväxling överföres till propelleraxeln.
Åtta sådana spakar voro anordnade i båtens längdaxel.
Vid provturerna — inför auktoriteter och
myndig-heter, bl. a. Lloyd’s — hade båten 42 personers last,
och en man vid varje spak kunde med lätthet driva
fram båten med en hastighet av % svensk mil i
timmen; med 2 man pr spak, således 16 man, kunde
farten drivas upp till den dubbla. Demonstrationen lär
ha utfallit till kritikens belåtenhet. Man framhåller
fördelen vid sådana livbåtars sjösättning, att det går
raskare att lägga ut från fartygssidan, och att vid
kapsejsning båten är fullt manöverduglig, sedan den
blivit rättvänd. Såsom ny uppfinning kan dock själva
framdrivningssättet ej anses; en handspakdriven
propellerbåt flanerade åtminstone på 1880-talet i den goda
svenska staden Härnösands farvatten.
Chr. S.
*
En ny uppfinning på värmeteknikens område har
gjorts i Tyskland, omtalar märket Spahi i Sv. D. En
tysk ingenjör har nämligen konstruerat en
ångpanna, som påstås utgöra ingenting mindre än en
omvälvning i hela vårt ekonomiska liv. Uppfinnarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0050.html
