Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
För absolut mätning medelst interferensometer
anbringas den måttdel, som skall kontrolleras med sina
ändar mot en glasskiva (fig. 7), betäckt med ett
halvgenomskinligt lager av platina och belysningen sker
medelst monokromatiskt ljus. Observerar man
vinkelrätt mot denna interferensometers plan, iakttager man
koncentriska interferensringar på grund av ljusets
olika infallsvinklar. Dessa ringar hava till axel
observationslinjen AB. Förflyttar man observationslinjen, så
förflyttas även ringarna men bibehålla sin diameter,
om planen äro parallella. Man kontrollerar sålunda
pa-rallellismen av ändytorna, och man kan genom att
räkna de ringar, som synas eller försvinna under
förflyttningen, bestämma ett fel i parallellismen på
mindre än 0,025 </. En ytterlig omsorg vid utförande av
mätningarna erfordras. Exempelvis må nämnas, att
delarne måste hållas vid en temperatur, som ej får
variera mera än 0,01° C och att en dylik mätning fordrar
en hel dags arbete.
Grovarbetet av måttsatsdelarne utföres i en vanlig
verkstad. Slipningen och kontrolleringen utföres
däremot i en särskild verkstad. Maskinerna och
kontrollapparaterna i denna verkstad äro uppställda i rum, i
vilka temperaturen och fuktighetshalten hos luften
hålles så konstant som möjligt. Temperaturen hålles
vid 20° om sommaren medelst en ammoniakkylmaskin
och om vintern medelst värmeledning, varvid i båda
fallen värmet regleras medelst termostater. För att
undvika lokal uppvärmning placeras de elektriska
motorerna utanför verkstaden, och man undviker
vibrationer genom användande av böjliga axlar.
Sd.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
Fr. o. m. nr à denna årgång betecknar ovanst. rubrik i Ind. Nordens text en särskild
avdelning, vars karaktär torde tillfyllest anges redan av rubriken. Vi mottaga gärna meddelanden
även till denna avdelning, sakligt och koncist avfattade, helst med illustration (foto, resp.
kliché), när sådan kan vara erforderlig. Red.
(Forts. fr. nr 6.)
VIII.
Elektrisk kyrkouppvarmning, system Volta.
Fig. 1. Skinnskattebergs kyrka. Installationsritning for elektrisk
uppvärmning.
Fig. 2. Kyrkointeriör, utvisande installation av
bänkelement och radiatorer.
De olika metoder, som hittills använts vid
uppvärmning av våra kyrkor, lämna åtskilligt övrigt att önska,
såväl estetiskt som praktiskt. Då det gäller
kyrkouppvärmning tillstöter en hel del svårigheter, vilka ej
förekomma vid uppvärmning av mera kontinuerligt
använda lokaler. De flesta kyrkor stå ju kalla under
veckans vardagar och skola snabbt uppvärmas till
söndagens gudstjänst. Givetvis är det ytterligt svårt att
på relativt kort tid ernå full genomvärmning av en
kyrka med dess stora luftvolym och stora murmassor. På
sista tiden har emellertid problemet blivit studerat
och Nya elektriska ab. Volta, Stockholm, har
målmedvetet ägnat sig åt dess lösning med resultat att denna
nu kan sägas vara till fullo uppnådd, varpå följande
beskrivningar lämna exempel.
En av Voltas former för kyrkouppvärmning är så-
dan medelst elektriska radiatorer och bänkelement (fig.
2). Radiatorerna utföras av gjutjärn med vertikala
flänsar, som medgiva stor utstrålningsyta, varigenom
jämn och god värme erhålles. De kräva ringa
utrymme, äro helt slutna samt okänsliga för fuktighet.
Såväl i mekaniskt som elektriskt hänseende äro de
mycket hållbara, ett väsentligt villkor just för
kyrkouppvärmning. Man placerar dem där de största
värmeförlusterna finnas, således under fönstren, resp. invid
dörrarna. En form, som kräver mindre energiåtgång än
andra och således lägre driftkostnader, är uppvärmning
medelst bänkelement; dock blir anläggningskostnaden
högre. Elementen placeras under bänkarnas fotstöd
eller under bänkarna och löpa utefter bänklängden.
Golvytan verkar härigenom som en värmeavgivande yta.
varifrån ett varmt luftlager uppstiger, omgivande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
