- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
120

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N

Fig. 2 och 3. Kok-karet visat schematiskt.

grant avvägda och kraftigt
utbildade. De stora dimensionerna krävde
karets söndertagbarhet för
transporternas skull; det består därför av en
nedre behållare med de båda eld-

ningstuberna och en övre del, som först på ort och
ställe nitas ihop. Oljeeldningen regleras noggrant och
inom vida gränser. För varje eldstadstub har
reserverats en brännare med 125 kg maximiförbrukning i
limmen, vilken emellertid lätt kan regleras ned till
omkring tredjedelen. Maximiförbrukningen av olja. är
således 250 kg, minimiförbrukningen 80 kg i timmen.
För att reducera oljeförbrukningen och fullständigt
utnyttja bränslegaserna ledas dessa, då de lämnat
tuberna, till en gemensam tub, påverkade av ett drag,
varefter de ånyo kringsvepa omkring 55 % av hela
karytan. I tuben uppvärma gaserna en vattenledning,
som i sin ordning förvärmer brännoljan.

Omkring 9 kbm lut avdunstas dagligen, varvid
omkring 450 gr alkali förbrukas. Dessa förluster
gott-göras emellertid till största delen genom utfällningen i
de höga avdunstningsrören.

Besparingskommittén och Patén t ver ket.

Utdrag och referat ur Statens besparingskommittés betänkande.

I fråga om återupplivning av patent
anför besparingskommittén bl. a.:

»De patentärenden, som avslås eller förklaras
förfallna efter fullständigt svaromål, äro för närvarande
ganska få — det stora flertalet avslagna och förfallna
ärenden tillhöra den kategori, där föreläggande icke
alls fullgjorts eller där ärendet, på sätt. nyss anntytts,
överlämnats till verkets beslut. Anledningen till att
svar ej avgives lärer ofta vara den, att sökanden ej vill
underkasta sig det besvär, som är förenat med ett
formellt återtagande av ansökningen. Det kan också
inträffa, att vederbörande ombud ej lyckas erhålla
besked från sökanden, huruvida och i vad mån
ansökningen skall fullföljas. Om nu ombudet återtager
ansökningen och densamma avföres, är ärendet slutgiltigt
avklippt och någon annan möjlighet att återupptaga
ärendet än genom ny ansökan finnes icke. Om däremot
ombudet i stället för att återtaga ansökningen
underlåter att svara eller överlämnar ärendet till beslut, vet
han, att påföljden i regel blir avslag eller
förfalloförklaring, då rätten att anföra besvär — eventuellt med
omskrivna patentanspråk — alltid står öppen. Det är
helt naturligt, att denna för sökanden bekvämare och
samtidigt gynnsammare men för patentverket vida
besvärligare utväg i regel skall anlitas.

I detta onödigt dyrbara förfaringssätt i fråga om
ärenden, som sökandena i regel själva betrakta som
övergivna, synes en ändring böra ske.

Närmast till hands kunde det då synas ligga att utan
vidare — i likhet med vad som sker i ett flertal
länders patentverk — betrakta de ärenden, i vilka svar
alls ej inkommit, såsom återtagna och avföra dem
genom en expeditionsåtgärd. En sådan utväg skulle
emellertid sannolikt föga hjälpa, då ombuden för att
åt sina klienter bereda största möjliga rörelsefrihet
skulle i stället för att låta svar utebliva, göra till regel
att överlämna ärendena till beslut.

Ett bättre resultat torde kunna vinnas, om det
senast: antydda systemet utvecklas på det sätt, att i de

(Forts. fr. föreg, nr.)

ärenden, vilka avföras på grund av uteblivet svar,
åtminstone samma rörelsefrihet beviljas som i de efter
sökandens begäran om beslut, avslagna eller
förfalloförklarade ärenden. En dylik anordning har på senare
tid börjat tillämpas på sina håll i utlandet. I
Tjeckoslovakiet avföres icke ett ärende, i vilket svar ej
inkommit, förrän en månad efter svarsterminens utgång,
dvs den för avslagna ärenden gällande
bevsärsti-den. I Österrike har man gått längre. Medan
besvärs-tiden för avslagna ärenden även i detta land är en
månad, gäller för ärenden, i vilka svar ej ingått, den
bestämmelsen, att ärendena anses återtagna men
återupplivas med sin ursprungliga giltighetstid, om sökanden
inkommer med svar inom fyra månader efter
anståndstidens utgång, därvid emellertid tillika skall erläggas
ny inlämningsavgift.

Om motsvarande system infördes här, skulle en
ansökning, efter det föreläggande lämnats obesvarat,
avföras, dock med rätt för sökanden att inom en tid av
fyra månader få densamma återupplivad. Efter
uppliv-ningen behandlas ansökningen å vederbörande rotel med
fortsatt granskning. För ansökning om
återupplivning borde särskild avgift stadgas, såsom närmare skall
utvecklas i det följande.

För att bedöma, hur ett dylikt förslag sannolikt
skulle komma att verka, må enligt uppgifter,
tillhandahållna av patentverket, meddelas, att under år 1924
tillbakavisades 2 093 ansökningar. Av dessa hade 1 196
avförts på grund av att antingen desamma
uttryckligen återtagits eller utfärdningsavgift icke behörigen
er-lagts; dessa orsakade alltså ej något vidare arbete. Ett
uttryckligt återtagande av ansökningen torde med
införande av ifrågavarande institut ej vidare komma i
fråga. Möjligheten däremot att några av dessa
ansökningar bleve återupplivade, torde ej vara alldeles
utesluten.

Av återstående 897 ansökningar hava 154 förklarats
förfallna, dvs formella anmärkningar hava icke
iakttagits. I fråga om dem kan med nuvarande praxis an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free