Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
■12!)
Industriell demokrati i Förenta
staterna.
Med hänsyn till det stora intresse, som i Amerika
liksom i Europa under tiden närmast efter världskriget
ägnades åt den industriella demokratins problem,
föranstaltades av svenska konsulatet i Chicago på hösten
1919 en utredning rörande frågans dåvarande läge i
Förenta staterna.1 En annan institution, som ägnat
förevarande fråga särskild uppmärksamhet, är National
In-dustrial Conference Board, som under åren 1919—1922
utgivit tre redogörelser rörande detta ämne och i
februari 1925 framlagt en fjärde liknande publikation,
behandlande den industriella demokratins utveckling till
och med år 1924.2
Den industriella demokratin har, såsom i denna
redogörelse framhålles, i Förenta staterna framvuxit under
delvis helt andra förhållanden än i Europa. Skillnaden
ligger i första rummet däruti, att här ifrågavarande
form för samarbete mellan arbetsgivare och arbetare i
Amerika icke, såsom i vissa europeiska stater,
framtvingats eller reglerats av lagstiftningen, utan
framvuxit huvudsakligen på enskilt initiativ. Alldeles
passiva ha statsmakterna dock icke stått gentemot denna
utveckling. Vid tidpunkten för Amerikas inträdande i
världskriget, då det var av yttersta vikt både för
Förenta staterna och deras allierade, att den industriella
produktionen finge fortgå ostörd av arbetskonflikter
och andra rubbningar, genomdrevs av regeringen och
särskilt tillsatta förlikningskommissioner, att
driftsnämnder och liknande institutioner upprättades inom ett
flertal för krigföringen betydelsefulla näringsgrenar.
Ofta genomfördes dessa anordningar mot både
arbetsgivares och arbetares vilja, och detta föranledde nog.
att båda parterna i många fall betraktade institutionen
med misstro och läto densamma i tysthet begravas, så
snart statsmakternas förmynderskap över näringslivet
i och med fredsslutet åter upphört. På andra områden
hade clen industriella demokratins idéer däremot vunnit
ett bestående fotfäste, och vid den första av National
Industrial Conference Board år 1919 anordnade
undersökningen konstaterades befintligheten av 225 i
verksamhet varande driftsnämnder, bakom vilka stodo
391 000 arbetare. Vid 1922 års undersökning hade,
trots att åtskilliga av de tidigare nämnderna nedlagts,
rörelsen ytterligare utvecklats, så att hela antalet
driftsnämnder uppgick till 725 och antalet därav berörda
arbetare till 690 000. Den nu föreliggande redogörelsen
omfattar slutligen 814 driftsnämnder med 1 177 000
arbetare. Av dessa äro 283 icke förut redovisade i denna
statistik; däremot hava 194 av de i 1922 års
undersökning medtagna nu försvunnit.
Driftsnämndernas fördelning på olika näringsgrenar
har under de olika åren varit som följer:
1919 192-2 1924
Metallindustri............. 144 207 210
Skeppsvarv.............. 31 9 6
Gruvdrift............... 10 53 16
Livsmedelsindustri........... 7 33 41
Textil- o. beklädnadsindustri...... 10 43 34
Skogshantering............ 4 238 160
1 Se Sociala Meddel:n, 1920, sid. 160.
2 The Growt of "Works Councils in the United States (Special
Report nr 32).
1919 1922 1924
Järnvägar .......... ..... — 1 26
Spårvägar .......... ..... — 8 18
Andra allmännvttiga foretag ..... 4 .10 26
Oljeindustri......... ..... 3 18 19
Gummivaruindustri..... ..... 1 24 38
Grafisk industri....... ..... 1 5 111
Trävaru- och papperindustri . ..... 4 12 13
Sko- och läderindustri .... ..... 1 15 12
..... — — 26
Hamnarbete......... ..... — 23 35
Andra näringsgrenar..... ..... 5 26 23
Summa 225 725 814
Den industrigrupp, som nu foreter största antalet
driftsnämnder, är som synes metallindustrin, där
institutionen också tycks ha vunnit största stadgan
såtillvida, a.tt antalet nämnder under de två senaste åren
hållit sig i det allra närmaste konstant. Inom
skogshanteringen, som 1922 kom på första plats, har rörelsen nu
tydligen gått tillbaka. Däremot företer grafiska
industrin en kraftig frammarsch.
Ser man på rörelsens lokala fördelning, befinnas
följande stater uppvisa största antalet driftsnämnder:
1919 1922 1924
Massachusetts............. 11 31 105
New York.............. 12 41 60
Washingtong............. — 32 45
Illinois................ 20 37 39
Pennsylvania............. 19 44 30
Ohio................. 21 24 30
Connecticut.............. 58 28 28
California............... 1 4 27
New Jersey.............. 9 16 19
Maryland............... 6 28 18
Minnesota............... 6 6 13
Wisconsin............... 11 16 11
Övriga stater............. 51 98 87
Hänförliga till flera stater . . . .... — 320 302
Summa 225 725 814
Då ett stort antal av driftsnämnderna ej kunnat
hänföras till någon särskild stat — speciellt är detta fallet
beträffande skogshanteringen — ger tabellen icke
någon fullständig bild av rörelsens utveckling inom alla
stater. Synnerligen påfallande är emellertid den
kraftiga utvecklingen i Massachusetts under de senaste åren.
Likaså synes rörelsen ha gått framåt i New York och
Stillahavsstaterna. (Att Oregon, som är huvudsätet för
driftsnämndsrörelsen bland skogsarbetarna, icke
kommit med i tablån, beror på att hithörande nämnder
hänförts under rubriken »flera stater».)
Vid en fördelning av driftsnämnderna efter ålder och
organisationsform har det ansetts lämpligt att såsom en
enhet betrakta sådana nämnder, som omfatta företag
tillhörande samma arbetsgivare och organiserade efter
enhetliga grunder. Antalet dylika s. k.
driftsnämnds-system har vid 1924 års undersökning beräknats till
212, mot 240 år 1922 och 151 år 1919. Man särskiljer
bland dessa driftsnämndssystem följande tre
huvudtyper:
1) k o m m i 11 és y s temet, där personalens rättigheter
utövas genom en av samtliga arbetstagare väld kommitté;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
