Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
2) fackföreningssystemet, där arbetarnas
representation utses av vederbörande fackorganisationer;
3) det konstitutionella systemet eller senatssystemet,
såsom denna organisationsform benämndes i
Chicago-konsulatets förutnämnda redogörelse, vilket kan
karakteriseras såsom en kopia av ett modernt konstitutionellt
statsskick, där arbetsgivaren utövar statschefens
funktion och folkrepresentationen har sin motsvarighet i en
av företagsledningen och arbetarna gemensamt utsedd
församling.
Kommittésystemet är den allmännast förekommande
organisationstypen. Även fackföreningssjüstemet har
emellertid sedan 1922 vunnit ökad utbredning, särskilt
vid järnvägarna. Det konstitutionella systemet, isom
synes ha haft sin egentliga blomstring under 1919, är nu
uppenbarligen i tillbakagång.
Påfallande är, huru få av de på regeringens initiativ
tillkomna driftsnämndsinstitutionerna, som haft
livskraft nog att nå någon längre existens.
Uppgifter angående orsakerna till
driftsnämndsinsti-tutionens upphörande ha erhållits från 35 arbetsgivare
— som vid alla av National Industrial Conference Board
anordnade utredningar är det ju endast denna parts
synpunkter, som här kunna komma till uttryck. I 12 av
dessa fall angives såsom orsak den industriella
depressionen, som vållat driftens nedläggande eller så stora
inskränkningar i arbetsstyrkan, att ett särskilt
representationssystem ansetts meningslöst. I likaledes 12
fall anföres bristande intresse från arbetarnas sida,
något som i vissa fall uppgives bero därpå, att
arbetsförhållandena redan förut varit i alla avseenden
tillfredsställande, medan i andra fall orsaken tydligen varit att
söka i det olämpliga sätt, varpå samarbetet bedrivits.
Härtill äro att lägga 5 fall, där avskaffandet
uttryckligen angivits bero på tvister mellan arbetare ach
arbetsgivare eller mellan arbetarna inbördes, 3 fall, där
driftsnämnden sett sin egentliga uppgift i att övervaka
vinstandelssystemets tillämpning och därför funnit sig
överflödig, då vinstutdelningen på grund av försämrade
tider upphörde, 2 fall, där översitteri från
driftsledningens representant omöjliggjort vidare samarbete, samt
slutligen 1 fall, där driftsnämnden nedlagt sin
verksamhet, emedan den enligt egen uppgift ej såge sig i stånd
att göra någon verklig insats.
(Enl. Soc. Meddehn, nr 5, 1925.)
Programmet för
Nionde Allmänna Chalmeristmötet
1 Göteborg 8 och 9 juni 1925.
Måndagen den 8 juni.
Kl. 10 f. m. Mötet öppnas av Chalmersska
ingenjörsföreningens ordförande, ingenjör S.
Reuterskiöld. Val av funktionärer.
Kl. 10,30 f. m. Engelska stålhus en.
Elektrisk uppvärmning. Föredrag av ingenjör G.
Sundén.
Gasindustrins nationalekonomiska
betydelse och utvecklingsmöjligheter.
Föredrag av civiling. Gustaf J. Corlin.
Kl. 12,20 e. m. Lunch.
Kl. 1,20 e. m. Samling å Chalmersska institutet där
utställningen av de avgående
elevernas arbeten beses.
Kl. 2 e. m. Chalmersska institutets
nybyggnader. Föredrag av professor G. Bodman.
Därefter promenad till byggnadsplatsen, där de
pågående arbetena beses.
Kl. 3,30 e. m. Avresa med spårvagn från
Kapellplatsen till Lilla torget. Därefter utfärd i hamnen
och besök å några industriella
anläggningar (varven, sockerbruket). Färden utsträckes
eventuellt till Långedrag, där middag intages.
Kamratmöten.
Tisdagen den 9 juni.
Kl. 10 f. m. Industriella hjälpmedel.
Föredrag av ingenjör S. Reuterskiöld.
Kl. 10,40 f. m. I vad mån och huruledes
kan och bör uppfinnareverksamheten
dirigeras? Föredrag av ingenjör Chr. Sylwan.
Diskussion.
Kl. 12 midd. Lunch.
Kl. 1,30 e. m. Västra stambanans
elektrifiering. Föredrag av byråchefen i Kungl,
järnvägsstyrelsens elektrotekniska byrå I. A. Överholm.
Kl. 3 e. m. Demonstration å S. J:s station vid
Drottningtorget avS. J. nya elektriska lok för
trafiken Stockholm—Göteborg. Därefter besök i nya
posthuset vid Drottningtorget samt å en del i
n-dustriella anläggningar enligt närmare
meddelanden å mötet.
Kl. 6 e. m. Middag å Lorensberg i samband
med Chalmersska ingenjörsföreningens vårfest (pris
12 kr.). Därefter nachspiel med spex m. m.
Före förhandlingarnas början tisd. den 9 juni kommer
ingenjör Liss Lundin att kl. 9,15 f. m. i
Chalmersska institutets högtidssal hålla föredrag om
elektrisk ljusbågssvetsnings nuvarande
användning och attiralj för dess
utförande.
Chalmersska ingenjörsföreningens medlemmar kallas
till ord inarie sammanträde å Lorensberg
tisdagen den 9 juni kl. 5,30 e. m.
Prisuppgifter på järn.
Järnverksföreningens normalnoteringar den 25 maj 1925.
l:o) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £6.18,
$ 33,50 per engelskt ton om 1 016 kg fritt ombord
exporthamn netto per 30 dagar.
2:6) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ... sv. kr 240—290
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt.................. » » 270—320
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ... » » 180—195
5:o) Valsat lancashirej ärn, grundpris ......... » » 290: —
För rubrikerna 2—5) avser noteringen 1000 kg fritt
ban-vagn verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fritt ombord
exporthamn och i engelska pund och amerikanska dollars efter
kurser om 18,17 resp. 3,74 kr utgöra noteringarna för
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt £ 14.11.- $ 70.63
» 17. 7.- » 84.21
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt ............... »16. 4.- » 78.78
» 19. 0.- » 92.36
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris... » 11. 4.- » 54.33
» 12. 0.- » 58.41
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ...... » 17. 7.- » 84.21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
