- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
185

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppflnnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.9
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 23 STOCKHOLM DEN 10 JUNI 1925

Innehåll. Ind. Norden: Spårvägar och Automobiltrafik. Av ing. Chr. Sylwan. — Tillverkning av stålrör vid National Tube Co. i
Pittsburg, U. S. A. Av C. L. — Den svenska kemiska industrin under 1924. — Teknikens varningar. — Föreningsunderrättelser. —
Maknaden för kemikalier m. m. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. -— Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. —
Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Spårvägar och automobiltrafik.

Föredrag av ingenjör Chr. Sylwan vid Chalmersska ingeniörsföreningens Stockholmsavdelnings

vårmöte den 29 maj 1925.

Under senaste vintersäsong har det som bekant
skrivits rätt mycket i Stockholms dagliga tidningar om
spårvägstrafikens förhållande till automobiltrafiken. Det
är från automobilismens sida som kampanjen inletts,
med ganska häftiga angrepp, och det förefaller som om
i anseende till åtminstone de kvantitativa
prestationerna bil- och bussväsendets förkämpar legat över i
fäktningen. Nu har det visserligen blivit tyst och man kan
möjligen säga att ett slags officiell förlikning ingåtts
mellan spårvagnarna och autoomnibussarna i Stockholm
i form av Aktiebolaget Stockholms spårvägars inköp
av aktiemajoriteten i Stockholms Centrala
omnibus-aktiebolag och övertagande av dettas rörelse, varom
avtal lär ha blivit träffat. Men principen för den
rullande masstrafiken på gatorna i en stad sådan som
Stockholm har härmed ingalunda blivit utbildad och
fastställd och ännu mindre kan detta anses vara fallet, om
den irreguljära biltrafiken medtages i problemet. Utan
tvivel kommer den allmänna trafikvåndan i
Stockholm att under sitt sökande efter lindring återigen
beträda detta område och då kan det icke skada, att man
rekognoscerat det bättre än hittills.

Såsom huvudargument för automobilomnibussen och
den vanliga automobilen gentemot spårvagnen har man
framhållit bilens stora smidighet. Beträffande
omni-bustrafik kontra spårvägstrafik påpekas till den förras
förmån de betydligt mindre kostnaderna och lättheten
att kunna inrätta eller lägga om trafiklinjer. Från
au-tomobilistiskt håll har man därför påyrkat, att
spårvägarnas förekomst måtte minskas för att ge rum åt den
spårfria motorvagnstrafiken, — ja det har t. o. m.
uttalats att spårvägarna borde alldeles slopas, så. att
omnibuslinjerna bleve ensamma om den reguljära
ga.tu-trafiken.

Vilken åsikt eller vilka sympatier man än kan ha i
denna angelägenhet, så förefaller det nödvändigt att
dessa båda färdmedel granskas i jämförelse med
varandra, innan man intager sin position.

*



Den vanliga bilens goda egenskaper äro, säger man,
utom smidigheten den, att bilen är ganska lätt att sköta
och att därför lite var kan använda den utan
speciella tekniska kunskaper och färdigheter, samt den, att

snart sagt envar kan ha råd att skaffa sig en bil,
vilket är av utomordentlig ekonomisk, social, ja kulturell
betydelse. Nå, man kan ej förneka dessa egenskaper —
om än med viss reservation -— och att människan
genom bilen blivit i stånd att rätt avsevärt
tillfredsställa en av sina hetaste önskningar, nämligen att kunna
färdas omkring på sin planet, ju längre bort desto hellre.
En motor tar hand om henne och hennes bagage och
förflyttar alltsammans dit hon vill — med små undantag
då och då — och detta till på köpet med en hastighet
som vida överstiger den gamla hästskjutsens. Detta kan
ju vara förträffliga saker, icke minst hastigheten —•
som har sin speciella betydelse (till vilken jag
återkommer längre fram) i en parallell mellan spårvagn
och automobil. Jag skall med anledning av denna
betydelse ingå på en liten analys av vad man skulle kunna
kalla färdhastighetens psykologi.

Det är mig ej bekant, om läkarevetenskapen givit
akt på de lagar som tilläventyrs finnas beträffande
människokroppens psykiska egenskaper i förhållande
till färdhastigheten, men jag tror för min del, att här
är ett ganska viktigt område för forskningen. Jag har
sett uppgivas, att en del läkare bruka ordinera nervösa
personer att köra bil, därför att de tvingas att
koncentrera sig och lita på sig själva. Huruvida detta
stämmer, lämnar jag därhän, men det antyder en viss
uppfattning på läkarehåll av bilkörningens psykologi.
Nyligen sporde jag en av våra flygare och
fallskärmshoppare om det inte kändes ruskigt, när det gällde att göra
ett hopp. Han svarade ungefär: »Nej inte när jag gör
utsprånget. Men i början tyckte jag det var en smula
obehagligt, medan jag ännu stod kvar på
landbacken oeh väntade på att gå upp. Så snart jag
kommit upp i maskinen, däremot, och den gått till
väders och fått fart, är all nervositet som bortblåst,
Farten är det som lugnar nerverna.» Detta omdöme är
mycket upplysande och understödes, tror jag, av
erfarenheter som vi lite var ha från färdmedlen nere på
terra firma. Exempelvis torde mången cyklist ha
konstaterat hos sig själv en oavsiktlig benägenhet att,
innan akut trötthet gör sig gällande, undan för undan
öka farten, vilket antagligen kommer sig av att
hastigheten skänker ett visst behag, i synnerhet om man är
ung och sportsligt funtad. Uti Automobilklubbens
tidskrift har sedan någon tid pågått små intervjuer mecl
klubbens »chauffösér», dvs dess feminina chaufförer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free