Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
och läsaren kan i de flesta fall konstatera en livlig
förtjusning hos damerna över att få susa fram på vägarna
med stor hastighet, — ibland vid läsningen känner man
sig t. o. m. lite ängslig. Alltnog, automobilens egenskap
att medgiva hastig förflyttning uppskattas inte bara ur
tidsbesparingens och själva författningens
synpunkter utan även därför att »det är så roligt att åka fort».
— Automobilomnibussens färdhastighet brukar
visserligen ej vara så hög som bilens, men den kan ju hållas
ansenlig nog i jämföreke med hästens lunk eller
fotgängarens promenadtakt.
Härmed har jag velat fästa uppmärksamheten
särskilt på den karakteristiska egenskapen hos
automobi-len och dess tillämpning omnibussen, att dessa vagnars
konstruktion i och för sig medgiver hög färdhastighet,
ja praktiskt taget betydligt högre än spårvagnens,
vilken starkt begränsas av spårets konstruktion. Bilens
liberala hastigheter bli också till fullo utnyttjade, som
man vet, särskilt av den kategori förare, som tillhöra
den irreguljära enskilda trafiken. Det är tvivelsutan
hos denna kategori tendensen att oavsiktligt driva upp
färdhastigheten mest framträder.
I stort sett är nog automobilens och omnibussarnas
raskt växande användning i vårt land att anse som ett så
pass gott totalbetyg åt förträffligheterna hos dessa
färdmedel, att det i förevarande sammanhang kan vara
överflödigt att närmare ingå på dessa förträffligheter.
Men så ha vi kontots debetsida. Den visar poster av
synnerligt betänklig art och storlek. De som avse
bilarnas och omnibussarnas konstruktion kunna
visserligen ej räknas dit. Motorerna ha nått ganska långt i
riktning mot fulländning. När man lyckats konstruera,
dem med färre antal delar och enklare skötsel, med
ljudlös gång och för helt och hållet inhemskt
drivmedel — exempelvis elektricitet — till billigt,
kon-kurrensdugligt pris, då har man nått ytterligare ett
gott. stycke framåt. Större torde kraven vara
beträffande utväxlingen och bromsningen, bl. a. så att
fordonet kan brinkas till stopp mycket snabbt men ändå
mjukt, utan fara för chaufför och passagerare- De stora
posterna gälla mindre bilarnas konstruktion än deras
manövrering i trafiken. De gälla förarnas kompetens
att i livlig trafik manövrera sitt fordon utan skada,
risk eller obehag för någon, att ögonblickligen och
riktigt kunna klara av en oväntad, plötslig situation. I
utomordentligt hög grad avse dessa debetposter gators
och vägars anordning i plan och profil, körbanans
soliditet, signaler, trafikskyltning och trafikens
organisation, ledning och bevakning. Med få ord: allt sådant
som exponerar sig ute på gatan eller landsvägen.
Härutinnan synes samhällenas välfärdskonto vara svårt
skuldbelastat, och det blir inte »bättre dag för dag»,
utan sämre.
Snabbarbetets och snabbtrafikens föregångsland
Amerika har naturligtvis anammat auotomobilismen
både mest intensivt och mest expansivt. Bilen har där
medgivit bl. a. bättre bostadsförhållanden för en stor
del av befolkningen än hos oss, men olycksstatistiken
och tidningarna vittna om att automobilismen därborta
urartat och överansträngt samhällena. Pressen, även den
fackliga, återspeglar en nervositet som på det tekniska
området bl. a. tar sig uttryck i konstruktiva finesser,
som uppenbarligen aldrig kunna bli till allmänt gagn,
emedan de äro för dyrbara. Sverige är visserligen 20
ggr mindre än Förenta staterna i anseende till
folkmängden, och vi ha inga tättbyggda metropoler, men
vår automobilism än en av de mest avancerade. En
person har gått sin stilla, medborgerliga svenska väg fram
utan klammeri med vare sig präst eller polis, men så
skaffar han sig nödig kompetens att få körkort, köper
sig en bil och far omkring som en besatt, tills prästen
tar hand om liket och polisen om utredningen. Han
representerar ju inte genomsnittsbilisten, dess bättre, men
han personifierar den tendens till fortkörning, som
jag-nyss framhöll såsom ganska allmän.
Något som jag tror vara en mycket väsentlig
psykologisk svaghet hos bilismen, det är att automobilens
möjligheter till hög körhastighet icke begränsats till att
utnyttjas endast av en speciellt kvalificerad kår,
motsvarande lokomotivförarna och ispårvagnsförarna, utan stå
till varje persons disposition, blott mar. förvärvat
körkort och aktar sig för att få detta indraget. Å ena sidan
måste man medge, att mycket rigorösa fordringar skulle
verka abderitiskt hämmande på användningen av ett i
ekonomiskt hänseende så lätt tillgängligt och populärt
transportmedel som automobilen, men å andra sidan kan
man inte blunda för det faktum, att lokförarens och
spårvagnsförarens utbildning är, på grund av dess
absoluta yrkesmässighet, ojämförligt mycket strängare än
privatchaufförens, och detta fastän järnvägståget och
spårvagnssättet förflyttas enligt en vida mer
trafiksä-ker teknik än automobilen. Också äro trafikolyckorna
inom järnvägs- och spårvägsdrift numera mycket färre
än de som vållas av automofcilerna.
Den svenska olycksfallsstatistiken under
automobil-lismens rubriker är emellertid, såsom ofta blivit
påpekat, i hög grad ofullständig; den blottar endast en
bråkdel av olyckorna och ger endast ringa
föreställning om vantrevnaden. Det är tidningarna och den egna
mer eller mindre direkta erfarenheten, som får ge det
mesta materialet.
Sådana våra gator, även de modernaste, nu äro
byggda och sådana våra vägar äro lagda och underhållna,
skulle det från rationell teknisk synpunkt nästan
kunna sägas, att automobilen i själva verket är en
främling för och i våra förhållanden, hur mycket den än
anlitas, och att den förblir detta till dess man givit varje
trafikslag sin bestämt avgränsade vägbana och
byggnads-mässigt eller med säkert fungerande anordningar
tryggat trafiken i alla korsningar och kurvor. Uppfostran
till trafikdisciplin — eller som det mera beskedligt
heter trafikkultur —, bl. a. genom en väl avpassad
strafflag, är naturligtvis även nödvändigt, men
jag-tror man bör huvudsakligen lita på de fysiska, de
bygg-nadsmässiga och de mekaniska anordningarna samt
myndigheters och enskildas kompetens att handhava
dessa.
Detta var alltså ett och annat om automobilens pius
och minus i ekvation med spårvagnen. Hur ser det ut
på andra sidan likhetstecknet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
