- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
187

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

■12!)

En annan anmärkning mot spårvägstrafiken —
utom dess förut påpekade relativa dyrhet — är
skrarn-let, det sågande oljudet ocli skakningarna, som stör de
närboendes trevnad. Detta är utan tvivel ett allvarligt
aber; det har t. o. m. emellanåt ställts upp som orsak,
varför man längs en gata velat bli av med eller
förhindra tillkomsten av en spårvägslinje.

Men ställer man sig utanför de mera speciella
intressena och betraktar spårvägstrafiken från allmänna
tekniska ocli samhälleliga synpunkter, så är tydligt att
man måste tillerkänna spårvagnarna ett mycket stort
trafikvärde. I betraktande av vårt lands och våra flesta
samhällens goda tillgång på hyclroelektrisk drivkraft,
alltså en inhemsk resurs, och att tekniken för
tillgodogörandet av denna uti en motorspårvagns maskineri för
länge sedan lämnat det primära experimentstadiet och
sannolikt kommer att gå ännu mycket längre, — i
betraktande av denna betydande, att ej säga avgörande
faktor, kan man rimligen ej vara med om att ställa
spårvägstrafiken på avskrivning. Och om man blott

med större målmedvetenhet och energi tar itu med
problemet, så skola spårvagnssätten helt visst kunna
bringas att gå så tyst som trevnaden fordrar.

En omständighet, som dock förefaller verkligt
avgörande, är spårvagnens företräde att kunna på en
gång befordra ett vida större antal passagerare än vad
omnibussen förmår. För ett större samhälle, ex.
Stockholm, med väsentlig del av befolkningen skötande sitt
dagliga arbete och sina kvällsnöjen i de centrala
distrikten, men bosatt i utkanterna, är det nödvändigt att
ha reguljär trafik med fordon, som icke blott gå relativt
tätt utan även ha tillräcklig storlek och rymlighet för
att kunna svälja masstrafik klunkvis, såsom måste ske
om rnornarna och på eftermiddagarna vid arbetets
början och slut i fabrikerna, på kontoren, i butikerna, samt
på kvällarna för publiken till och från teatrar,
biografer och restauranger. Sådah trafik kan icke ersättas
med omnibussar, så litet rymliga dessa måste
konstrueras med hänsyn till de trånga gatorna.

(Forts, å sid. 191 i delta nr.)

Tillverkning av stålrör.

Nedanstående data äro hämtade ur en broschyr från
National Tube Company i Pittsburg, Pa., U. S. A., och
avse tillverkning av stålrör och -cylindrar av märket
»Shelby», utförda utan längdskarv efter i huvudsak
sedan gammalt kända och använda metoder.
Framställningen ger i såväl bilder som text en synnerligen klar
teknologisk överblick på de olika arbetsförloppen.

Shelbyrören och -cylindrarna kunna indelas i fyra
klasser, 1 :o) ångpannetuber, 2 :o) rör för olika meka-

mare på huru en del av de använda procedurerna
utföras.

Tillverkning av shelby rör av solida runda ämnen.

Det använda stålet, som måste vara av särskilt god
och likformig beskaffenhet och i detta hänseende
särskilt kontrolleras, införes i den till anläggningen
hörande upphettningsugnen i göt av olika dimensioner,

Fig. 1. Ett göt införes i ugnen.

niska ändamål, 3:o) cylindrar och kärl och 4:o) ihåliga
smiden av olika slag. Alla dessa produkter kunna göras
enligt endera av tvenne procedurer, valsning eller
pressning resp. dragning. Ångpannetuber kunna antingen
varmvalsas eller kalldragas, den andra kategorin kan
varmvalsas eller endera varm- eller kalldragas och de
övriga fabrikaten kunna framställas enl. båda de
ovannämnda metoderna; vanligen göras de av ämnen, som
valsats eller dragits varmt. I det följande ingås när-

Fig. 2. Maskin för eentrummärkning av ämnena,

t. ex. 150, 175, 200 och 250 mm i fyrkant och en längd
av nära 3,5 m. Göten efterses noga, så att ytan icke
företer några oregelbundenheter, vilka om de finnas,
av-mejslas medelst pneumatiska verktyg, varpå göten
införas i ugnen medelst mekaniska anordningar, vilka
drivas elektriskt (se fig. 1). Uppvärmda till lämplig
temperatur dragas sedan göten ut ur ugnen och
transporteras till ett valsverk, i vilket en serie valsar
förändrar deras tvärsektionsform till den önskade cirkel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free