Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
samma eller likartade varor, såsom redan utgörande
en medborgares i ett annat land märke».
Vidare beslöts förorda ett tillägg till art. 6 bis i
Bernförslaget av innehåll, att likaledes skulle på
yrkande varje märke upphävas, som blivit registrerat
under omständigheter, soln innebuie en handling av
illojal konkurrens.
I fråga om n. v. bestämmelsen i art. 6, att vid
bedömandet av ett märkes utmärkande karaktär avseende
bör fästas vid alla faktiska omständigheter,
enkannerligen vid den tidslängd, under vilken märket varit i
. bruk, yrkades från österrikiska gruppen ett tillägg,
som utvisade, att det var till märkets användande i
ursprungslandet, som hänsyn skulle tagas. Professor
Röthlisberger understödde detta yrkande med erinran
att stadgandet huvudsakligen tillkommit med hänsyn
till de gamla svenska järnmärkena. Yrkandet bifölls.
Med stor energi antogs ett förslag, att skyddet för
varumärken, beviljat på grund av konventionens
bestämmelser, skulle vara oberoende av skyddet i
hemlandet.
Beträffande Madridkonventionen angående
internationell registrering av varumärken är i Bernförslaget
upptagen en ny bestämmelse av innehåll, att
lagstiftningen i varje av de fördragsslutande länderna kan
påbjuda skyldighet att nyttja märket i det egna landet,
dock med villkor att varumärkesägaren skall för
fullgörande av denna skyldighet hava en tidsfrist av minst
tre år, räknat från den internationella registreringen,
och att märkets förlust såsom påföljd för försummelse
uti ifrågavarande hänseende endast skall kunna
ådömas genom domstolsbeslut.
Såsom förutsättning för ådömande av en dylik
påföljd borde enligt beslut å kongressen stadgas, att
varumärkesägaren icke kunde förebringa giltiga skäl
för sin underlåtenhet. Dessutom uttalade kongressen
den önskan, att ifrågavarande bestämmelse upptoges
i den allmänna konventionen.
I Bernförslaget finnas upptagna utförliga
bestämmelser i syfte att hindra ett obehörigt användande i
varumärke av statliga emblem och vapen samt officiella
kontroll- och garantistämplar. Förslaget lämnades
utan erinran å kongressen med allenast ett visst
till-lägg. Enligt förslaget skulle nämligen varje land
tillställa de övriga en förteckning å de emblem etc, som
önskades sålunda skyddade, med rätt för dessa att
däremot framställa invändning. Kongressen uttalade, att
ej blott vederbörande stat utan även enskilda, som
vore därav intresserade, borde hava rätt att framställa
sådan invändning. Under diskussionen uttalades från
österrikiska gruppen, såsom mig synes med fullt
fog, en undran, vilka invändningar egentligen kunde
länkas med framgång framställas.
Frågan om vad som förstodes med emblem berördes
även under diskussionen. Denna fråga är ju mycket
intressant, men diskussionen blev ej synnerligen
givande. Pikets flagga ansågs vara att betrakta såsom
ett statligt emblem men ej flaggans färger på annat
sätt sammanställda.
Illojal konkurrens.
Bernförslaget upptager ingående bestämmelser mot
illojal konkurrens, huvudsakligen grundade på ett
inom Nationernas förbund uppgjort förslag. Det
lägges synnerligen stor vikt vid ett effektivt bekämpande
av den illojala konkurrensen. Det torde enligt min me-
ning bliva ofrånkomligt att hos oss genomföra en dylik
lagstiftning. Såsom bekant torde vara, föreligger ett
förslag från patentlagstiftningskommittén till lag i
detta ämne. Detta förslag behandlar vissa bestämda
former av illojal konkurrens men saknar en s. k.
generalklausul dvs en allmän bestämmelse, som säger att
varje handling i näringsverksamhet, som strider mot
god sed, belägges med viss påföljd. En betydande
minoritet inom kommittén avgav reservation i denna
punkt. Pluraliteten, till vilken jag hörde, ansåg, att
då man nu första gången i vårt land ginge att
lagstifta på ifrågavarande område, man lämpligen borde
iakttaga en viss försiktighet och icke införa i lagen
ett så svävande lagbud, som en generalklausul vore.
Detta skäl har givetvis alltjämt sin giltighet, men med
hänsyn till den nu inträdda situationen synes mig, att
man får låta betänkligheterna mot generalklausulen
falla,
I Madridkonventionen angående undertryckande av
oriktiga ursprungsbeteckningar stadgas, att
domstolarna i varje land äga bestämma, å vilka beteckningar,
såsom varande generiska beteckningar, konventionen
icke skall äga tillämpning; dock att detta icke gäller
vinodlingsprodukter. I Bern förslaget undantagas även
alla andra produkter, vars naturliga beskaffenhet är
beroende av jorden eller klimatet. På, kongressen
beslöts på yrkande från tysk sida det ytterligare
tillägget: »ou dont la valeur particulaire est déterminée par
d’autres circonstances se rattachant à la localité ou à
la région». Såsom exempel på dylika produkter
angavs Solingerstål.
Slutligen må nämnas, att mitt meddelande till
kongressen, att det svenska patentverket hos regeringen
gjort framställning om Sveriges anslutande till
sistnämnda konvention, mottogs med bravorop och
handklappningar.
E. O. J. Björklund.
Socker ur betor enligt ny metod.
Italienaren I. de Vecchis metod att extrahera socker
ur betor är relativt ny — det svenska patentet gälle}’
från 9 januari 1924 — och uppgives vara lämplig
speciellt för små anläggningar samt enklare och billigare än
andra metoder, varför den rekommenderas särskilt åt
betodlarna att användas direkt av dem själva.
Man har föreslagit, heter det i patentbeskrivningen,
att torka och konservera betsnitslar, men förslaget har ej
haft någon framgång, emedan man använt för låg
torkningstemperatur (omkring 50° C), sannolikt emedan
man befarat, a-tt sockret skulle förändras, om en högre
värmegrad användes. När betorna torkas vid 50° C,
bibehålla de på grund av äggviteämnenas ofullständiga
koagulering sin hygroskopicitet, varför de lätt upptaga
fuktighet ånyo samt bliva mjuka. Dessutom överleva i
betsnitslarna eller saften förefintliga sporer — som lätt
föranleda jäsning eller annan förändring — denna
torkningsprocess och utöva ett skadligt inflytande, så snart
snitslarna genom en dylik uppmjukning erbjuda ett
gynnsamt fält för sporernas utveckling. Såsom bekant
bliva cellväggarna i vid låg temperatur torkade snitslar
mer känsliga än i färska betor och verka avsevärt
hindrande på sockrets osmotiska diffusion i
urlakningsvatt-net. Forts, på sid. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
