Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
t
Ernst Stridsberg1.
* 16/s 1839 † 12,5 1925.
Med brukspatron Ernst Viktor Stridsberg,’ som den
12 sist}, maj avled, ändades ett långt och av intensivt
arbete uppfyllt liv. Han föddes den 16 aug. 1839 och
var vid sitt frånfälle sålunda i 86-års åldern. Son till
häradshövdingen Gr. A. Stridsberg, Stockholm, och
dennes maka Charlotta af Wannqvist genomgick han åren
1849—55 Katrina skola och inskrevs sistnämnda år
vid dåvarande Teknologiska institutet, vilket han efter
avslutade studier lämnade år 1860.
Såsom ung ingenjör vann Stridsberg anställning vid
Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna och
stannade där till år 1863, då han beslöt sig för att resa till
Tyskland och därstädes i Remscheid (Westphalen)
studera tillverkning av härdade sågblad, en tillverkning,
som. dittills ej funnits i Sverige. Det visade sig
emellertid, att Remscheid vid denna tid ej var rätta platsen
för att lära känna sågbladstillverkning, varför
Stridsberg snart nog lämnade Tyskland för att fortsätta sina
studier i England särskilt i Sheffield.
Efter att en kort tid i ringa skala sysslat med
tillverkning av sågblad ingick Stridsberg år 1864 i
Sheffield kompanjonskap med en engelsman, H. M.
Mars-den, och bildades samma år firman Marsden &
Stridsberg för fabrikation av härdade sågblad och
maskinhyveljärn. De båda innehavarne utförde själva allt
förekommande arbete, men så småningom kunde arbetare
engageras och Stridsberg fick härigenom tillfälle för
någon tid lämna fabrikationen och reste då över till
Sverige för att vid sågverken upptaga beställningar.
Helt naturligt hyste han önskan att så snart som
möjligt överflytta tillverkningen till Sverige, i all
synnerhet som de verktyg firman Marsden & Stridsberg
tillverkade vunno erkännande på svenska marknaden.
När därför Stridsberg år 1867 utgick ur firman,
återvände han till fosterlandet och började, efter inköp
av egendomen Holmen i Torshälla mecl tillhörande
vattenkraft, en sågbladsfabrikation därstädes. Året
därpå, 1868, ingick ingenjören J. O. Biörck som delägare
i den nya anläggningen, och bildades då firman
Stridsberg & Biörck. Biörck utträdde redan efter 2 år från
firman för att ägna sig åt annan specialité, men
firmanamnet bibehölls allt fortfarande.
Stridsberg fortsatte nu tillverkningen ensam med en
energi, som måste resultera i framgång, och efter att
hava från början sysselsatt 4 à 5 personer uppgick
arbetareantalet redan mot slutet av år 1870 till 75. Den
vid Torshälla disponibla vattenkraften blev snart nog
ej tillräcklig, och då Stridsberg efter ett affärsbesök i
Amerika viel återresan erfor att de s. k. Wikströmska
sågverken vid Trollhättan voro till salu, reste han
omedelbart till ort och ställe i och för underhandlingar.
Dessa resulterade i att Stridsberg inköpte
fastigheterna ifråga och tog därefter omedelbart itu med
planeringen och uppförandet av nya verkstäder — kallade
Gullöfors Bruk — för sin fabrikation. År 1879
började sågbladstillverkningen bedrivas i Trollhättan,
sedan Stridsberg därförut överflyttat såväl maskinella
anordningar som personal från Torshälla. Fabriken i
Torshälla försåldes sedan år 1881.
Den nya platsen lämnade möjligheter till allt större
utvidgningar, men än en gång måste dock förflyttning
ske. För de nya kraft- och kanalanläggningarne i
Trollhättan befanns det i början av 1900-talet för K. m:t
och Kronan lämpligt förvärva just de fastigheter a
Malgön inom Gullöfallet som ägdes av Stridsberg eller
hans firma, och började Stridsberg nu uppförandet
av-nya moderna fabriksbyggnader å västra sidan av Göta
älv å den av honom inköpta egendomen Källstorp.
Under de närmast följande åren pågick byggnadsarbetet
med de nya lokalerna, ett arbete som övervakades av
Stridsberg själv. År 1912 voro samtliga
nyanläggningar färdiga och fabrikationen därstädes i full gång och
har sedan dess ostörd kunnat fortgå samt utvecklas.
Firman ombildades år 1911 till aktiebolag under namn
Aktiebolaget Stridsberg & Biörck.
Förestående innefattar de, så att säga, yttre
konturerna av brukspatron Ernst Stridsbergs verksamma liv
och visar med all tydlighet den storartade energi och
beslutsamhet som alltid kännetecknade hans handlingar.
Stridsberg var i många hänseenden en föregångsman,
som ej skydde arbete eller kostnader när clet gällde att
pröva något nytt, som han ansåg passande för sin
firmas verksamhet. Redan tidigt eller omkr. 1885
uppförde han martinugn för att tillverka det för
manufakturtillverkningen behövliga stålet och järnet, och gjorde
alltjämt nya försök för att förbättra kvalitén därav.
År 1891 började han använda krom såsom tillsats för
stål, avsett för de finare verktygen. Han blev
därigenom den förste i Sverige, som använde denna numera
så vanliga legering inom ståltillverkningen. På grund
av det goda resultatet anlade Stridsberg jämte ingenjör
Wilh. Ericson kort därefter en kromfabrik vid
Guljö-fors, varest tillverkning av krom bedrevs intill omkr.
år 1900. Stridsberg var även på sätt och vis
föregångsman inom stålsmältningen på elektrisk väg, enär den
elektriska smältanläggningen, som finnes vid verket,
bland annat inrymmer den första i Sverige byggda
elektriska multipelugnen av denna typ.
Stridsberg hyste ett stort intresse för uppfinningar
av olika slag — han var medlem av Svenska
uppfinnareföreningen alltifrån dennas första år. Vid sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
