Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
av sin egentliga fabrikation, dvs verktyg för
träbearbetning etc (sågblad, maskinhyveljärn och
maskin-knivar) ville ban, såsom ovan sagts, gärna försöka att
genom införlivning av nya tillverkningar utvidga
verksamhetsområdet. Tillverkning av filar upptogs sålunda
i början av 1880-talet och var länge en lönande
industri, men upphörde dock denna fabrikation (åtminstone
vad beträffar försäljning av produkten) för omkring 5
år sedan. För firmans eget behov av filar pågår dock
tillverkningen. I medio av 1890-talet inköpte
Stridsberg den s. k. Wengelinska hästskomaskinen, den
första i sitt slag och ett mästerverk ifråga om
konstruktion. Maskinen matades med stångjärnsämnen, som efter
några sekunder utkastades såsom färdiga hästskor.
Produktionsförmågan var oerhört stor, men tyvärr
förorsakade bl. a. den mycket invecklade mekanismen
sådana svårigheter vid de ofta förekommande
reparationerna, att maskinen ej kunde inses lämplig för en
ordnad tillverkning, utan måste denna efter ca 15 år
upphöra. En annan uppfinning, som mycket intresserade
Stridsberg, var den att från martinugn låta
smältmas-san rinna ner i hastigt roterande kokiller, varigenom
göten blevo ihåliga eller rörformade, och anlade Strids-
berg mot slutet av 1890-talet ett särskilt rörvalsverk
för sålunda erhållna göt. Ungefär samtidigt som denna
metod började av honom användas, hade emellertid nya
rörtillverkningsmetoder — särskilt inom valsningen —
i utlandet exploaterats, metoder, som ytterligare så
förbilligade tillverkningen, att den av Stridsberg
använda metoden blev för dyrbar och rörtillverkningen
måste upphöra.
Han var ävenledes den förste som i Sverige använde
den s. k. Bildtska vällugnstypen.
Här har nämnts endast några få av de försök att
understödja uppfinningar o. d. som Stridsberg företagit,
och skulle det taga allt för stort utrymme i anspråk
och för övrigt ej vara möjligt att i detalj nämna alla
de försök och anordningar, som han under årens lopp
vidtagit dels enligt egna uppgjorda planer och delft,
i många fall, för att stödja dem som genom
uppfinningar o. d. intresserade sig för att driva fram
industrien inom landet.
Brukspatron Stridsberg kan med skäl kallas svenska
sågbladsfabrikationens fader, och hans namn skall
förvisso länge vara förknippat med denna gren av den
svenska industrin. Sq.
Industrins spillvärme och dess värde.
En återblick på det gamla men alltid aktuella
spill-vrärmeproblemet för industrin, särskilt teknikens
hållning enligt senaste rön och erfarenheter, har ingenjör
C. A. Mörck lämnat i Svensk Pappersinasse-tidning,
varur vi tillåta oss avtrycka den på grund av dess
allmänna intressevärde för olika tekniska branscher.
Vad är då spillvärme? I föreliggande fråga är det
att förstå allt det värme, som vid ett industriföretag
bortgår från de värmekroppar av olika slag, vilka ej
kunnat fullständigt tillgodogöra sig det dem för
produktivt ändamål tillförda värmet. På grund av
värmets egenskaper och de vanligast förekommande
villkoren för dess användning i industrin är det ytterst
få värmekonsumerande apparater, som helt kunna
nyttiggöra allt det värme, som tillföres dem. Praktiskt
taget alla apparater från och med den bränslematade
ångpannan måste, om de skola effektivt lämna en
ekonomiskt avvägd kapacitet, avstå från en viss rest av
det tillförda värmet. En viss del av rökgasvärmet från
bränsleeldade ångpannor får emellertid ej betraktas
såsom spillvärme i egentlig mening, nämligen den del
därav, som utför det för den erforderliga
förbrännings-hastigheten på rosten nödiga draget, vilket eljest måste
ersättas med annan mekanisk energiförbrukning. Men
överskottet är i allmänhet 200 proc. eller mera utöver
det för skorstensdraget nödiga. Denna rest eller rester
från de olika apparaterna måste givas fritt avlopp för
att lämna plats åt mera produktivt värme. Det sålunda
fritt avlägsnade värmet är vad vi kalla spillvärme i
vidsträckt bemärkning. Till sin kvantitet uppgår det
i de-flesta fall till rätt avsevärd del av det ur bränslet
genom förbränningsprocessen frigjorda eller
producerade värmet. Kvalitativt förekommer det dock högst
varierande hos de olika värmeapparaterna i en fabrik.
Man bör därför bedöma värdet av de vid en fabriks-
anläggning förekommande olika kategorierna av
spillvärme efter möjligheterna att kunna ekonomiskt
återrinna det för nyttiggörande, om jag så må säga, i
»prima» och »sekunda» spillvärme. Betydelsen av all
i största möjliga mån söka återvinna spillvärmet är
dock så stor, att den kan vara utslagsgivande för den
ekonomiska bärkraften av driften i sin helhet.
För nedbringandet av bränsleförbrukningen har
också med rätta tekniken riktat stort intresse och ägnat
stora insatser. Sålunda har eldningstekniken numera,
kan man säga, snart sagt uppnått gränsen för det
möjliga i fråga om ångpanneeldning. Det gäller endast att
av allt som bjudes rätt välja det för uppgiften bästa
systemet. Men härför -fordras ingående erfarenheter på
området. Detta vad beträffar värmealstringen för
högsta möjliga utbyte’ av bränslet under förbränningen.
Samma gäller ångpannekonstruktionen för
tillgodogörandet av det alstrade värmet såväl som apparater för
återvinning av ångpannans spillvärme i rökgaserna.
Denna kategori av spillvärme, som bortgår i rökgaserna
från pannan, torde i allmänhet betraktas såsom det
väsentligaste vid en värmeteknisk eller ångdriven
fabrik och är med hänsyn till möjligheterna att kunna
återvinnas och ekonomiskt nyttiggöras att värdesätta
såsom prima. Detta spillvärme har också tidigast
varit föremål för intresse, och allt fortfarande intar det
en framskjuten plats bland omsorgerna för ernående
av ett ekonomiskt gott resultat av ångpannedriften.
Redan omkring 1850-talet konstruerade Edward
Green den apparat för återvinning av spillvärme ur
rökgaserna, som är känd under benämningen
»economiser» och som, allt fortfarande i väsentlighet till sin
konstruktion densamma, hävdar sin rangplats även
bland senaste uppfinningar av olika apparater för detta
ändamål. Visserligen har under tiden en hel del
detaljer undergått förbättrade konstruktioner, men typen
står sig allt fortfarande mot konkurrensen av alla
senare uppkomna apparattyper för samma ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
