Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
279
Ugnen (fig. 1 och 2) är i huvudsak utförd av plåt,
och försedd ined ett ugnsrum 1, slutet på alla sidor,
framtill medelst en dörr 2. Ugnsrummet är omgivet av
en yttre plåtmantel 3, så att en sammanhängande
kanal 4 bildas, som omsluter rummets botten,
sidoväggar och tak. I plåtmantelns 4 botten är centralt
anbragt en cirkulär öppning, omgiven av en nedåtriktad
fläns 5 i form av en stympad kon med spetsen vänd
nedåt. Upptill är manteln 3 försedd med en centralt
anbragt öppning, omgiven av en uppåtvänd stuts 6.
Denna öppning kan tillslutas medelst ett lock 7, som
skjutes på stutsen 6. Vidare är manteln 3 upptill vid
vardera änden försedd med ett antal små hål, som efter
önskan kunna tilltäppas, ex. medelst proppar 8. Hela
ugnen är anbragt på ben 9.
Då ugnen skall uppvärmas, placeras fotogenköket
på samma underlag som ugnen mitt under den som
lågsamlare verkande flänsen 5. Under början av
uppvärmningen skall locket 7 vara avtaget, så att de
genom kanalen 4 uppstigande heta gaserna få fritt avgå
genom stutsen 6. Först sedan ugnen blivit någorlunda
varm, påsättes locket, och ugnen bibehåller därefter
med mycken liten bränsleåtgång en synnerligen god
och jämn värme, som kan noggrant regleras genom att
uttaga eller insätta ett större eller mindre antal av
propparna 8. Skulle exempelvis brödet tendera att
gräddas hårdare på den ena sidan än den andra, så kan
detta lätt avhjälpas genom att uttaga propparna 8 vid
denna sida och insätta dem vid den motsatta sidan.
På detta sätt kan såväl ovan- som sidovärmen i ugnen
noggrant regleras i förhållande till undervärmen. Då
ugnsrummet är alldeles slutet, finnes ingen möjlighet
för de heta gaserna att komma i beröring med brödet
och giva detta någon bismak. Yt.
Patentverkets utlåtande över Besparingskommitténs
betänkande.
Biträdande granskares arbete.
I fråga om biträdande granskares arbete erinrar
Besparingskommittén till en början, hurusom detta för
närvarande sker enligt i stort sett två olika metoder
efter vederbörande ledamöters gottfinnande. På vissa
rot-lar sysselsattes biträdena så gott som uteslutande med
nyhetsgranskning, medan de på andra rotlar finge sig
tilldelade antingen vissa klasser eller subklasser eller
ock vissa särskilda ärenden att i huvudsak självständigt
granska och pröva, dock under ledamotens ständiga
övervakande. Kommittén anser, att alla biträdande
ingenjörers arbete bör, sedan de blivit till självständigt
arbete kvalificerade, ordnas på sistnämnda sätt, De
ärenden, som tilldelats biträdande ingenjörer, skulle
bilda en subrotel under ledamotsroteln, eventuellt en rotel
direkt under avdelningschefens kontroll. — Innan
Patent- och registreringsverket ingår på själva frågan, vill
ämbetsverket något skärskåda av kommittén i detta
sammanhang gjorda uttalanden.
Kommittén säger, att biträdenas placering för
närvarande bleve beroende av den mer eller mindre tillfälliga
belastningen på rotlarna, och komme ett flertal
biträden såmedelst att ständigt cirkulera. Denna
cirkulation torde i det stora hela knappast bidraga till ett
effektivt arbetsresultat, biträdena lärde sig icke att
ordentligt behärska vare sig teknikens ståndpunkt
beträffande de olika industriklasserna eller det
gransknings-material, som tillhörde dessa klasser. Härigenom måste
ovillkorligen förorsakas niycket onödigt arbete.
Systemet torde icke heller vara ägnat att befordra biträdenas
ansvarskänsla. Vad ledamöterna beträffade vore det
givet, att, om de ansåge sig ha fördel av att hava biträde
till sin hjälp, risken att förlora biträdet, så snart balan-
(Forts. fr. föreg, nr.)
sen på roteln nedgått, icke kunde verka sporrande på
arbetslusten.
Patent- och registreringsverket har redan tidigare
uttalat, att då det icke kunde undvikas, att belastningen
å de särskilda rotlarna vore väsentligt olika, det måste
vara synnerligen värdefullt att kunna öka
arbetskapaciteten å de mera belastade rotlarna genom att placera
assistenter å desamma. Att emellertid, såsom
kommittén uttalar, en sådan anordning skulle hava till följd,
att ett flertal biträden komme att ständigt cirkulera,
torde icke kunna sägas vara förhållandet. Av en
verkställd utredning angående elva biträdande ingenjörer
framgår, att deras tjänstgöring till utgången av juni
1925 å olika rotlar fördela sig ungefär på följande sätt.
1) Ing. Toppelius: 3 mån. å rot. 8, 2 år 10 mån.
å rot. 6, 3 mån. å rot. A4 samt 4 år dels såsom
rotel-föreståndare dels såsom biträde å rot. 12.
2) Ing. Ljungberg: 2 mån. å rot.. IG, 5 år IOV2
mån. å rot. 15, 6 mån. å rot. A4, 7 mån. å rot. 11.
3) Ing. Heijkenskiöld: 9 mån. å rot. 18, 5% år
å rot. 9, 2 mån. 19 dagar i två repriser å rot, 3, 1
mån. 20 dagar å rot. 13 (under ordinarie innehavarens
ledighet). Av denna tid 3 mån. 12 dagar såsom
rotel-föreståndare.
4) Ing. Brorström: 6 mån. å rot. 2, 1 år 11 mån.
å rot. A1; 1 år 3 mån. å rot. C2, 2 år 3 mån. å rot.
Ao, 3 mån. å rot. 11.
5) Ing. Norrbin: 5 år 6% mån. å rot. 5, 2% mån.
å rot. 6, IV2 mån. å rot. 11.
6) Ing. Bergström: 2 år å rot. 20, 3 år 8 mån.
å rot. 6.
7) Ing. Lundin: 1 år IIV2 mån. å rot. As, 3 år
å rot. B3, 9 mån. å rot. 14.
8) Ing. Lindell: 1 år 4^2 mån. i tre repriser å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
