Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
301
äga rum i denna del, ty clet 100-procentiga materialet
hinner ej att arbeta med, emedan påkänningen där ännu
ligger för långt under elasticitetsgränsen. Materialet i
svetsen blir därför utmattat och brott uppstår, utan att
strängt taget konstruktionen är överbelastad.
Det vanligaste är dock, att en konstruktion blir
utsatt för en plötslig och onaturligt stor stötbelastning.
Detta är i och för sig ej så farligt, om konstruktionen
är jämnstark, ty i så fall upptages och dämpas stöten
genom fjädringen, som försiggår jämnt fördelad i hela
konstruktionen. Har jag i detta fall en svets med 70 %
hållfasthet, så försiggår töjningen där och brottgränsen
överskrides med den naturliga påföljden, att svetsen
brister.
Man bör därför alltid sträva efter att göra en
svets-skarv överstark, så att den blir så mycket som möjligt
skonad. Det är dock fel taktik att använda dåliga,
billiga elektroder och motsvarande tjockare svets för att
uppväga den dåliga kvaliteten, utan skall man söka
ernå 100 % hållfasthet hos jämnt svetsade fogar.
Därefter kan man med ca 10 % ökning av tvärsnittsarean
i svetsfogen göra den överstark, för att därigenom
säkerställa svetsen för dylika stötbelastningar.
Elektroderna skola vara sådana, att de i den
sniält-ningsprocess, de underkastas, ej förlora mangan- och
kolhalten, emedan dessa för hållfastheten ha stor
betydelse.
Å andra sidan skola elektroderna brinna lugnt och
jämnt och ej smälta explosionsvis, då samma
förhållande uppträder som vid svetsning med hård ström.
Behovet av svetsningskunnighet.
Få arbeten äro så svåra att kontrollera som ett
svetsningsarbete och måste man därför se till att svetsarna
få en sådan utbildning, att de känna sig moraliskt
ansvariga för sitt arbete och att cle under inga
förhållanden slarva eller giva efter i fråga om noggrannhet.
Därför bör man endast taga ut sådant folk till
elektro-svetsare, som hava god karaktär, och samtidigt som de
utbildas i praktisk svetsning skola de psykiskt tränas,
om jag så får säga.
Det vore önskvärt, att i en ingenjörs utbildning även
kännedom om elektrisk ljusbågssvetsning ingick. Som
förhållandena nu äro gå de flesta ingenjörer ut i livet
utan att hava den minsta aning därom. Mången
konstruktion skulle säkert se annorlunda ut och mången
driftskostnad skulle ställa sig betydligt lägre, om
konstruktören eller driftsingenjören vore förtrogen med
Ijusbågssvetsningen.
Nu har Elektriska svetsnings-aktiebolaget i Göteborg,
som får anses som banbrytande på den elektriska
svetsningens område, skänkt ett komplett aggregat av eget
fabrikat till Chalmersska institutet. Detta för att i
någon mån underlätta möjligheterna för institutets elever
att innan de lämna institutet taga del av såväl praktisk
som teoretisk svetsning.
(Föredragshållaren visade härefter en del
skioptikonbilder av olika svetsningsarbeten och demonstrerade det
nämnda svetsningsaggregatet i Chalm. institutets
maskinlaboratorium, där det är uppställt.)
Teknisk översikt.
Den första internationella h y d r
o-elektriska kongressen hölls 4—8 juli i
Grenoble, Frankrike. Representanter hade infunnit sig
från Argentina, Brasilien, Canada, Italien, Polen,
Kyssland, Schweiz, Sverige, Tjeckoslovakien och
Förenta staterna, förutom de från Frankrike, — inalles ca
400 personer. Förhandlingarna voro uppdelade på tre
sektioner: förvaltningsfrågor, ekonomi och
hydroelek-troteknik; den sistnämnda ytterligare delad i tre
klasser: produktion, konsumtion och transport.
Kongressens förhandlingar, således även diskussionerna,
komma att vid slutet av innevarande år publiceras av dess
organisationskommitté, adr. Secrétariat de la Chamber
Syndicale des Forces Hydrauliques, 7 Rue de Madrid,
Paris. Omfånget blir två band och priset 150 francs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
