Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
309
att komma med underhaltiga argument. Från New
York, exempelvis, har man nyligen erfarit, att
biltrafiken i stadens centralare delar blivit så intensiv, att
den alltemellanåt hotar att stoppa upp och att man
där ser sig nödsakad att för vissa sträckor återgå till
spårvägstrafik, ja rentav med hästar. Man tar sig fram
fortare gående än med bil. Trafikosäkerheten i
Stockholm liksom på a,ndra håll beror väsentligt på att man
har för hög körhastighet. Gatans trafikanter irriteras
och hetsas av denna, och otvivelaktigt är det många
som finna det säkrare att använda spårvagnen.
Önskemålet att förlägga den stockholmska spårvagnstrafiken
under jorden ligger i framtiden; för närvarande är det
ingen som helst realitet. De tunnelbyggen, som härför
projekterats, komma att kräva utomordentliga
anläggningskostnader redan för korta sträckor.
Civilingenjör G. H. Hultman: Ab. Stockholms
Spårvägar höjde på sin tid avgiften för att kunna
ersätta gammal försliten materiel, som tidigare bolag
underlåtit att göra. Sänkning hade kommit oberoende
av omnibustrafiken. För närvarande arbeta Stockholms
spårvägar med en synnerligen god trafikökning.
Ingenjör A. Claesson, automobilbesiktningsman,
förvånade sig över inledarens brist på framåtanda, över
hans spårvägsentusiasm. De stora körhastigheterna äro
nödvändiga för att få fram trafiken. Orsaken till
trafikstopp i New York mfl städer beror just på
spårvagnarna. Råkar en bil köra strax efter en spårvagn,
som närmar sig hållplats, måste bilen stanna, tills
spårvagnen avlämnat sina passagerare, varigenom
stagnation i trafiken kan vållas. Har bilen samma
körrikt-ning som spårvagnen, så upprepas förhållandet vid
varje ny hållplats och bilens genomsnittshastighet
reduceras ned till spårvagnens. Spårvägarna böra således
bort från gatorna. Omnibussen är det enda möjliga
masstrafikmedlet i trånga farleder. Vad körsäkerheten
beträffar är chaufförutbildningen så omsorgsfull och
prövningen så sträng, att man ej torde kunna fordra
mera.
Ingenjör S. Lilja framställde den frågan, huruvida
omnibussen, som upptar ca 50 gånger så stort
utrymme som människan, i de trånga farlederna kan
hålla en hastighet som gör att man vinner tid genom
att åka i stället för att gå. Bredare trafikleder än cle
nu vanliga vore nödvändiga för att automobilerna
skulle hava sitt fulla berättigande.
Då någon ytterligare talare ej anmälde sig,
förklarade ordföranden diskussionen avslutad, och
beslöts att densamma skulle utgöra sitt eget resultat.
Gg.
Daniel Tilas’ resa genom Östergötland 1757.
Krokeks kyrka. Peder Månsson Utter och Carl IX. Kolmårdsmarmorn till Stockholms slottsbyggnad.
(Meddelat av Pehr Johnson.)
Bergsrådet Daniel Tilas företog år 1757 en resa
genom vissa delar av mellersta och södra Sverige, och
besökte han därvid även Östergötland. Vi skola här
återge vad han i detta landskap fick se och uppleva.
Länsskillnaden emellan Södermanland och
Östergötland ligger så nära inpå Krokeks kyrka, att emellan
rågången och kyrkogårdsgången äro allenast några få
steg. Den är invid och på ömse sidor om landsvägen
samt bredvid kyrkan utmärkt med tvenne uthuggna
stenar av brun Ölandsmarmor med denna inskription:
Östergötland
Tager sin begynnelse
vid denna Beck och är
denna sten Anno 1684
oprättat av tå varande
Landshövdingen
Axel Stålarm.
Krokeks kyrka. I fordom tid har på
kyrkogården-legat ett ganska gammalt, och i forna tider
namnkunnigt kloster, Krokeks kloster kallat. När
munkelevnaden vid konung Gustafs tid upphörde, förföll klostret
och där bredvid uppbyggdes så till socknens tjänst en
liten träkyrka, som tillika med klosterruinerna står
antagen i Dahlbergs Suecia-verk. Men för några få år
sedan togs ock träkyrkan bort, klostermurarna revos
neder och i stället uppsattes av klosterstenen en
tämligen stor och vacker stenkyrka, med ett litet spetsigt
torn uppå, och blev kyrkan färdig år 1747.
Kyrkobyggnaderna lära varit både få och av ringa
värde. Vad därav lär vara konserverat är följande:
Utterska gravkoret på norra eller sakristieväggen
i koret med denna underskrift:
Kungl. Maj:ts Trotjenere och Wälbes:te Major den
Edle och Välborne Herre Herr Peter Utter är född i
Upland på Frösvijks gård år 1638 den 18 sept. och
i Herranom afsomnad på Uttersberg den 13 sept, 1694.
Samma Uttersbergs sätesgård ligger i Krokeks
socken, vid en insjö ej långt ifrån Marmorbrottet eller
Sandviks lastageplats och hörer nu för tiden Stavsjö
bruk och dess ägare till.
Denne Utters stam- och farfader var sekreteraren i
Riksarkivet Peder Månsson Utter, om vilken jag av
min reskamrat herr Dalman sedermera fått följande
besynnerliga berättelse, och som dess salige fader bland
sina handskrifter haft anmärkt, helst han på
möderne-sidan ifrån samme Peder Månsson räknade släkt.
Peder Månsson Utter har varit av medelmåttig
storlek, född år 1566. Då hans moder ännu var havandes
med honom tycktes hon höra barnet gråta i hennes liv,
varöver hon begynte mycket att sörja, föreställande sig,
att det barnet måtte förestå mycket stora svårigheter
i världen och däruti hon ävenledes blev nog sannspådd.
Till en början hände, att då han var något stor och
vuxen, följde han en dag sina bröder och sin
informator till en sjö eller djupt vatten, att simma och löga
sig. När de så skulle till lands förnam informatorn,
att Peter var borta och ofelbart drunknad. Informatorn
måste då upp att förkunna föräldrarna sådana
bedrövliga tidningar, vilka strax skickade ned folk med
båtshakar i tanke att fiska upp dess lik. De letade
förgäves den första dagen och lika så den andra. Tredje
dagen försökte de ånyo men allt var fåfängt och är-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
