Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 314
Fig. 2. Panorama över Domnarvets Järnverk. Det är världens största träkolsjärnverk. Började drivas 1878. Tillhör Stora Kopparbergs
ab., Sveriges äldsta industribolag.
De uppfinningar, som i början av 1800-talet började
vinna tillämpning, betydde en fullständig omvälvning
inom järntillverkningstekniken. Hittills hade man varit
hänvisad till träkol som uteslutande bränsle och
reduktionsmedel såväl vid tackjärnsframställning som vid
färskning. Likaså hade man endast haft vattenkraft att
tillgå för driften av blästrar och hamrar. J
ärnframställ-ningen blev därför bunden till platser, där så vitt
möjligt såväl malm som skog och vattenkraft funnos
tillgängliga. Sverige, som hittills framträtt som världens
mest betydande leverantör av järn, var ovanligt väl
lottat i alla dessa hänseenden. Detta förklarar den
särställning, som vårt land tidigare innehaft på detta
område.
De tekniska nyheter, som i främsta rummet bidrogo
till omvälvningen, voro dels användningen av ångan
som drivkraft, dels och i främsta rummet upptäckten
av möjligheten att använda fossilt bränsle vid
tackjärnets framställning och färskning. Härigenom blevo de
med rika stenkolsfyndigheter begåvade länderna
oberoende av träkolen och kunde öka sin produktion i enorm
grad. Efter uppfinningen av puddelprocessen övergick
clet svenska järnet definitivt till att bli så gott som
uteslutande en kvalitetsprodukt, Det genom puddlingen
framställda järnet lämpade sig nämligen på grand av
såväl sin prisbillighet som sina övriga egenskaper bra
för grövre smidesändamål, och England blev därför
relativt snart oberoende av import utifrån.
Betydligt farligare än puddelprocessen blev för den
svenska järnexporten det från början av 1800-talet i
England tillämpade s. k. lancashiresmidet. Genom
denna på träkol som bränsle baserade smidesmetod
lyckades man nämligen bereda ett för vissa finare
järnmanu-fakturarbeten genom sin jämnhet lämpligare järn än med
tillhjälp av tysk- och vallonsmidet, Man begagnade sig
därvid av en sluten, endast med en arbetsöppning
försedd härd. Härdens botten avkyldes med vatten, och
tackjärnet förvärmdes i ett bakom härden befintligt
rum medelst de bortgående förbränningsprodukterna.
De erhållna smältorna sammainslogos under en
hammare och. delades i smältstycken, vilka antingen direkt
utvalsades till stänger (råstänger) eller ock först
välldes i särskilda ugnar (vällugnar) samt därefter
utsträcktes till stångjärn.
Den svenska järnhanteringen såg sig alltså hotad av
konkurrens även beträffande kvalitetsproduktionen.
Genom en omläggning av tekniken och övergång till
lancashiresmidet lyckades dock de svenska bruken bevara
åt sig en stor del av marknaden för sina
kvalitetsprodukter. Denna smidesmetod, som i jämförelse med tysk-
Fig. 3. Utsikt över Wikmanshytte Brnk, Hedemora socken, Dalarne. Sveriges äldsta och största degelstålverk (degelstålmärket CRU).
Bruket fanns redan på 1600-t«let. Den nuvarande degelståltillverkningen börjades 1860 med försök enligt Uchatius’ metod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
