Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 336
Vid en annan av Siemens-Schuckert tillverkad
maskin inspännes skaftet och snabbstålplattan mellan
tvänne elektroder och strömmen inkopplas genom
nedtryckning av en trampa. Erforderligt
anpressnings-tryck åstadkommes genom påverkan av ett ratthjul.
Eör att undvika bränning av snabbstålsplattan, som
har en betydligt mindre volym än skaftet, är det
tillräckligt att avbryta strömmen genom lyftning av
trampan. Inspänningsanordningen kan lätt avpassas
efter de mest varierande former av verktyget.
Sd.
Hos de väglösa byarnas folk.
Ett gripande vittnesbörd av en Norrlandspräst.
I septembernumret av Skattebetalarnas förenings
tidskrift »Sunt Förnuft» lämnar en norrländsk
prästman, kyrkoherde Georg Bergfors, ett gripande
vittnesbörd om de väglösa Norrlandsbyarnas folk, om de
svårigheter, under vilka människorna där leva, och huru
andliga och materiella krafter kunna lösgöras av en
aldrig så enkel bygdeväg, som förbinder en sådan
Norrlandsby med vårt allmänna landsvägsnät..
Kyrkoherde Bergfors artikel talar med det självupplevdas
makt till varje tänkande läsare.
I en tavla upprullar författaren bilden av en väglös,
lappländsk kyrkoby i socknens periferi 3 Va mil från
närmaste järnvägsstation och betydligt längre från
närmaste landsväg. Dit kom en gång en prästman
söderifrån och det föreföll honom, »som hade han
kommit djupt ned i en sack, vilken knöts till med starka
snören». Där fick han vara med om »sääritönaika»
eller menförestiden, då floderna svämmade över sina
bräddar och byn under veckor var avstängd från varje
förbindelse med yttervärlden. Likt ett tungt tryckande
moln vilade en känsla av osäkerhet och hjälplöshet
över byn. Man fasade för att någon olycka kunde
inträffa eller någon människa bli sjuk. Prästen råkade
själv ut för att hans maka svårt insjuknade under
menförestiden, och han led kval, som endast den kan förstå,
som levat under liknande förhållanden. Efter 17 års
arbete lyckades prästen få en väg till byn, en bred,
ståtlig väg, fastän det hade räckt med en enklare,
varvid samma summa hade kunnat lyckliggöra flera andra
byar med utfartsvägar. Vad vägen betydde kunde inte
i siffror uppgivas. »Nu anse vi oss höra till Sverige»,
sade emellertid folket i byn. »Nu våga även vi leva.»
Byn var som pånyttfödd.
Kyrkoherde Bergfors drar även upp konturerna till
en annan lärorik bild. På vardera sidan om en sjö lågo
tvenne byar, den ena av typisk jordbrukskaraktär, den
andra med mera karg natur. Det senare samhället
lyckades först skaffa sig väg och gick då raskt framåt,
medan den förra stannade i sin utveckling. Man gav
de bägge byarna namnen Natt och Dag. I Dag-byn,
som hade utfartsväg, sjöd man av verksamhetsiver, i
Natt-byn däremot tvinade all handlingskraft bort. Så
såg det ut för 12 år sedan. Nu har även Natt-byn fått
utfartsväg och, eftersom den var en jordbrukarbygd,
har den kunnat utveckla sig betydligt mera än den by
på andra sidan sjön, som först fick väg. Nu lyser solen
på båda sidor sjön. »Det är vägen, som har gjort det.
Den har tagit kälen ur både jorden och människorna,»
sade en gubbe till kyrkoherde Bergfors om den
förvandling samhället undergått.
En betydande norrbottnisk by på 230 personer och
grundad på 1700-talet invid en av de större älvarna
fick först 1917 sin två mil långa utfartsväg. I åratal
hade byfolket vandrat över myrar och berg. I
stekande solsken bland miljoner mygg hade de burit
6—8 pund i mesen. Men när vägen kom till glömde
man all gammal ryggvärk, myggor, skoskav och
elände och var glad som ett barn. Varje hemman i
byn hade ökat minst dubbelt i värde.
Med stöd av dessa här hastigt skisserade
erfarenheter drar förf. en lans för de väglösa
Norrlandsbyarnas största behov, en farbar väg. Bara människorna
få en något så när bastant väg, på vilken fordon kunna
framföras, skulle de inte kritiskt granska varken
vägens bredd eller dess lutningsförhållanden etc. Det
är enkla men goda vägar som behövas.
Då man med. artificiella medel vill åstadkomma, nya
byar på våra stora myrmarker, anmärker författaren
med tanke på statens kolonisationsföretag, börjar man
rent av med en fin landsväg fram till den ännu oröjda
byggnadsplatsen eller den obrutna myren. Skulle det
icke också vara skäl att ägna minst lika stor omsorg
åt de jordbrukets pionjärer, vilka utan ett öre?
understöd från det allmänna men med seniga armar och seg
uthållighet byggt upp sina stugor och avvunnit
obygden den ena kvadratfoten efter den andra och lagt den
under odling, frågar kyrkoherde Bergfors samt säger
till sist i sin behjärtansvärda artikel: »Den som vill
höja vårt folks standard på alla kulturella områden
samt ingiva det en känsla av tillfredsställelse med sin
tillvaro må inte glömma den allra första och viktigaste
förutsättningen härför: de väglösa byarnas
sammanknytning med Sveriges allmänna landsvägsnät».
Notiskrönika.
Sverige på Philadclphia-utställningen. I yttrande till
kommerskollegium meddelar Svenska pappersbruksföreningen,
att den knappt tillmätta tiden ej medger deltagande i nästa
års Philadelphiautställning med någon utställning från
pappersindustrins sida. Föreningen anser dock, att man i någon
form bör låta sig representera, då ju staden äger speciellt
intresse för Sverige och svenskarna. Förslag till dylik
representation kommer att framdeles avgivas.
Luftdroskrörelse. K. m: t bar meddelat Freys hyrverks ab.
i Stockholm tillstånd att utöva yrkesmässig luftfart.
Tillståndet innebär icke rätt till linjetrafik.
Svenska marinens nya motortorpedbåt. Den nya
motortorpedbåtens fart vid de nyligen företagna första
provkörningarna under svensk flagg uppgick till i medeltal 41,4 knop.
Farten kontrollerades under två särskilda provlöpningar.
Forselles’ vakuumträtorkningsmetod. Med Uddeholms ab.
har kontrakterats en större anläggning enligt ing. A. av
Forselles’ metod för torkning av sågat timmer under vakuum. Till
en början installeras en torkcylinder om 35 m längd och 3
m diameter med tillhörigt vakuummaskineri vid Skoghallverken.
Chefsskifte i Norsk Hydro. Chefsskifte kommer att äga
rum inom det stora norska bolaget Norsk Hydro. Dess
nuvarande generaldirektör H. Bjerke ämnar draga sig tillbaka vid
årsskiftet och skall, uppgives det, efterträdas av dr A. Aubert,
vilken f. n. innehar befattningen som verkst. direktör i Norsk
sprengstofindustri as.
Kaukasiska trävaror i Sverige. Ordföranden i
Rysk-turkiska handelssällskapet, prof. Klementin Rohder har nyligen
försålt ett parti kaukasiska trävaror till en Göteborgs-firma;
bl. a. kaukasiskt valnöts- oeh vildpäronvirke m. m. Dessa
träslag lara hittills vara okända på den svenska marknaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
