Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan fcr Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms AUm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 42__STOCKHOLM DEN 21 OKTOBER 1925
Innehåll. Ind. Norden: Pulvermotorn. Av ing. F. W. Brandes. — Yid öppnandet av Tekniska museets utställning i Stockholm 17 okt.
Tal av kommerserådet A. F. Enström. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XXXII. Dammfri renhackning av ångpannor (enl.
Kinberg). XXXIII. Godfreys svrgasskärmaskin. XXXIV. Antoni, styrning vid sägramar av utgående stuckar (enl. Nauclrr o. Piispaauen).
XXXV. Fridströms issåg. — Brasiliens nya patentförordning. Av maskining. G. Seth. — Teknisk översikt. — USA:s järnvägar 1924. —
Grängesberg i den internationella malmmarknaden. — Köreningsunderrättelser. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent,
oifeutliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Turkiet och Australiska statsförbundet i unionen för skydd av den industriella
äganderätten. — Österrikes nya patentlag. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av
källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Pulvermotorn.
Av ingenjör F. TV. Brandes.
1 tävlan mellan ångmaskinen och
förbränningsmaskinen har ångtekniken under de senaste 10 à 15 åren gjort
större framsteg än motortekniken. Endast för portativa
ändamål har förbränningsmaskinen bibehållit sin
rangställning. Men även denna är hotad av
högtrycksångmaskinens alltjämt fortgående utveckling och
användning av pulverbränsle. Yid sistnämnda framträdande
ligger nära till hands att undersöka pulverformigt
bränsles lämplighet för motordrift.
Pulvermotorn eller förbränningsmotorn, som arbetar
med pulveriserat bränsle, är icke något nytt inom
patentlitteraturen. En av de första motorer, som utfördes enligt
Diesels banbrytande idéer, var en pulvermotor och
Die-sels ursprungliga avsikt med sin s. k. rationella
värmemotor var att begagna kolpulver i st. för gas eller olja.
Därmed misslyckades visserligen Diesel, oaktat hans
teori i och för sig är invänclningsfri. Misslyckandet
beror enligt min åsikt därpå, att han och hans
medhjälpare experimenterade med ett kolpulver av olämplig
beskaffenhet.
Svårigheterna, som yppa sig vid förbränningsmotorer
för pulverbränsle, äro ej av konstruktiv art utan ligga
nästan uteslutande i brännpulvret och i synnerhet vid
användning av pulverbränsle från stenkol eller brunkol
i detta fossila pulvers relativt långsamma förbränning.
Förbränningshastigheten är en funktion av pulvrets
finhetsgrad, men clen grad av finfördelning, som erfordras
för en förbränningsprocess i en motorcylinder, kan helt
enkelt icke åstadkommas med fossila bränslen,
åtminstone ej på rationellt sätt. Vid ekonomisk finmalning av
stenkol eller brunkol erhålles en kornstorlek av intill
V15 mm. Yid denna kornstorlek har stenkolpulver i
genomsnitt en bränntid av 1,5 à 2 sek., medan en
förbränningsperiod i en motorcylinder omfattar en tid av högst
V10 sek. Härtill kommer kolets askhalt och askans
sammansättning. Dessa äro några av de faktorer, som à
priori hänvisa på kolpulvrets otjänlighet såsom motorbränsle
och som hava varit orsaken till många felslagna försök.
Till motorbränsle erfordras ett brännpulver av icke
ensamt mycket större finhet, än som förekommer vid
pulvereldning eller som ekonomiskt kan åstadkommas utav
stenkol eller brunkol, utan dessutom framställt utav ett
råmaterial, som har en helt annan sammansättning än
sten- eller brunkol. För brännpulverframställning
lämpligare råmaterial än det fossila kolet är det »gröna»
kolet — växterna. Av växterna är det i första hand
vitmöss- och sedan bränntorv, träavfall, vegetabilt
fabriks-avfall, plantageavfall, vass, strå o. d., varur ett för
motordrift ändamålsenligt pulverbränsle kan framställas.
Den torkade växtens huvudbeståndsdel är cellulosa
CcH10O6. Allt vegetabilt bränsle har alltså en samman-
sättning med i det närmaste så mycket O, som erfordras
för förbränning av ingående H till H20. Samtidigt är
detta material praktiskt taget fritt från flyktiga
svavelföreningar och fattigt på aska samt hygroskopiskt, så att
förbränningsprodukterna till största delen bestå utav
överhettad vattenånga. Det är dessa egenskaper i
förening med den möjligheten, att växtfibrer men i
synnerhet vitmossa kan efter lämplig värmebehandling med
minimum av kraftåtgång finmalas till ett stoft av
kol-loid dispersion dvs till en kornstorlek mindre än
V100ü-dels mm, som göra växtfibrer till ett högvärdigt
råmaterial för framställning av ett så att säga specifikt
pulvermotorbränsle. Dessa förhandenvarande
förutsättningar äro emellertid ej tillräckliga för materialets
användning i praktiken. Därutöver erfordras, dels att
pulverbränslet är lättransportabelt och kan lätt handhavas,
dels att detsamma kan med en enkel anordning
finfördelas, luftblandas och regleras, ty allt i pulverformigt
tillstånd varande bränsle är avgjort svårare att både
handhava och transportera än t. ex. olja, vilket givetvis
i ännu högre grad är fallet med ett så fint, voluminöst
och lätt stoft, som här är fråga om, och som skiljer sig
lika mycket från vanligt torvpulver, som detta skiljer
sig från vanliga stenkol.
Enligt en av mig utexperimenterad metod kan ur
vitmossa eller annat vegetabilt bränsle framställas ett för
pulvermotorer lämpligt brännpulver1 på ekonomiskt sätt,
dvs till ett kaloripris, som ligger invid eller under
stenkolets, om sistnämnda kostar 18 à 20 kronor ton fritt
banstation mellan-Sverige. Detta pulverbränsle är
lätt-transportabelt som stenkol och kan lättare handhavas
och transporteras än brännolja av varje slag. Detsamma
kan med en enkel anordning å motorn finfördelas till
ett stoft med större finhetsgrad än oljan vid dess
finfördelning i motorcylindern och möjliggör liksom oljan
en kort förbränningstid. Därmed finnes för första
gången förutsättningar för pulvermotorns införande i
praktiken; det återstår nu att konstruera och
utexperimentera dylika förbränningsmaskiner med en
verkningsgrad jämförlig med ett nyligen i Tyskland
offentliggjort försöksresultat, varvid konstaterats en
värmeförbrukning av 2000 kal./hk/tim. Detta i och för sig
mycket aktningsvärda resultat är dock ingen överraskning,
ty dieselmotorns effekt kan uppnås med pulvermotorn
relativt fort och till och med avsevärt övertrumfas,
såsom torde framgå utav följande överläggning.
1 :o) En pulverluftblandning har ca 800 à 900 kal./kbm,
en råoljeluftblandning däremot har 700 à 750
kal./kbm, och en generatorgasluftblandning endast
ca 550 kal./kbm, allt vid den teoretiskt erforderli-
1 Prov finnes att bese hos Ind. Nordens redaktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
