Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NOR DE N 159
armbågsrum, skulle fordras att området från 150 till
600 och från 800—3 000 m helt reserverades för
rundradions räkning.
Då detta är uteslutet med hänsyn till den militära
och kommersiella trafiken, återstår endast den drastiska
åtgärden att inskränka sändarstationernas antal. Den
enda utvägen att undvika det kaos, som redan nu
hotar, synes vara att resolut slopa alla småstationer och
endast behålla ett fåtal stora stationer med hög effekt
och stor räckvidd. Vid den internationella konferens i
Genève, som nyligen hållits för diskussion av
experimenten i september, beslöts visserligen att anställa nya
försök i november efter en modifierad plan, vilken om
allt går väl kommer att tillämpas från 1 december. Vårt
land erhåller enligt clenna förbättring 9 våglängder
inom området 200—600 m, samtliga avsedda för
huvud-stationer. Någon ändring av de svenska stationernas
nuvarande våglängder behöver enligt denna plan icke
vidtagas.
Men clenna ordning kan endast bli provisorisk. Det
blir mycket snart nödvändigt att övergå till det nya
systemet, där all utsändning inom Europa sker från
några få storstationer, som icke befara någon inbördes
interferens. Ehuru intet formligt beslut fattades, voro
de i Genève samlade radioexperterna ense i clenna
viktiga fråga. Med all sannolikhet förestår således inom
kort ett verkligt jordskred på radioteknikens område.
Lokala sändarstationer med liten effekt och
relästationer få intet existensberättigande. Storstationer med
stor effekt och hög våglängd blir framtidens lösen.
Studiolokalerna komma naturligtvis att behållas av
lokalpatriotiska skäl. Men de därifrån utsända
programmen föras mecl tråd eller kabel till en storstation
och slungas från dennas antenn ut i eterhavet på en
priviligierad våglängd. Konkurrensen blir förmodligen
stor och urvalet starkt begränsat. Men detta blir
knappast till nackdel för radiolyssnarna! Stationernas ökade
räckvidd kommer också alla kristallmottagare till godo.
Denna plan, som innebär att alla smärre
sändarstationer måste nedläggas, är ju ytterst
uppseendeväckande och revolutionär, men blir med all sannolikhet den
enda möjliga utvägen ur den europeiska
rundradiokon-sertens nuvarande kakofoni. Många miljoner kronor ha
utgivits nära nog i onödan eller åtminstone i form av
mycket dyra lärpengar. Marconibolaget och dess
konsorter bli väl de enda som förtjäna på affären. En
kanske icke beräknad följd av en sådan ändring blir
— anmärker till slut den av oss citerade författaren —
att de flesta nu brukliga apparater måste ombyggas
för mottagning på höga våglängder.
Saltricks rostfria järnlegeringar.
(Slut fr. sid. 351)
Den blåsta legeringen, framställd med användande
av något av ovan nämnda reagens och medel, erfordrar
en vidare raffinering i vissa fall (t. ex. där kan
kvarbliva ett överskott av kisel eller av kol och kisel etc
jämte slaggoxider och upplösta eller occluderade gaser).
Efter blåsning till den medgivna graden, utan
erhållande av en överblåst metall eller med undvikande av
väsentliga förluster av den eller de värdefulla
legeringsmetallerna, kan sålunda legeringen överföras t.
ex. i en skänk till en öppen härclugn eller elektrisk
ugn och slutligen raffineras med oxiderande slagg (t.
ex. genom att använda natronkalk eller kalk och lämp-
liga reducerbara oxidmalmer eller föreningar av
legeringsmetallen, t. ex. kromit). Eller den vidare
ugnsraffineringen kan endast bestå i en desoxiderande
karaktär genom lämpliga tillsatser, såsom ferromangan,
och någon nödvändig legeringstillsats (t. ex. Cr, Ni,
Cu etc). I varje fall äro desoxiderande tillsatser för
att åstadkomma en fullgod metall nödvändiga efter
blåsningen vare sig i konvertern, skänken eller den
slutliga ugnen. Kväve och andra liknande absorberade gaser
kunna även reduceras till sin mängd eller elimineras
genom tillsats av lämpliga legeringar av titan eller
vanadin eller metaller med liknande affinitet för dessa
gaser.
Ugnsbeklädnaden anpassas efter operationen,
sammansättningen av den orena metallen, som skall
raffineras genom blåsningen, och karaktären av den
önskade lageringen. T. ex. konverterbeklädnaden kan vara
sur, basisk eller bestå av ett neutralt eldfast material
(t. ex. kiselsyrahaltigt, kalkhaltigt eller kromit), med
hänsyn till dessa omständigheter.
För järnlegeringar, vilka innehålla, nickel såväl som
krom, kan en nickelkisellegering legeras eller smältas
rned järn eller stål järnte den råa järnkisellegeringen
med hög kromhalt (t. ex. ferrokrom innehållande
kisel). Denna nickelkisellegering kan framställas från
oxiden eller med utgång från en kiselsyrahaltig malm,
t. ex. garnierit, som smältes med en tillräcklig mängd
kol i en elektrisk ugn. Eller en nickel-, krom-,
kisel-iegering kan framställas genom att smälta de blandade
oxiderna eller malmerna (t. ex. reducera kromit och
garnierit med ett kiselhaltigt reducerande ämne).
Metoden undviker sålunda de svårigheter, som ligga
i att först framställa en ren ferrokrom och ren nickel
för framställning av de olika legeringarna, vilka i
huvudsak bestå av järn och vilka avses i Saltricks
uppfinning. (Sv. pat. 59655.)
K. Nn.
Ur Metallografiska institutets
styrelseberättelse för år 1924.
Några av de vetenskapliga arbetena.
Koppar-zink-, silver-zink- och guld-zinksystemen hava
varit föremål för fullständig undersökning, varjämte
ett stort antal andra legeringar — däribland sådana av
volfram, järn och kol samt av krom och kol — partiellt
undersökts. På grundval av det därvid insamlade,
mycket omfattande materialet hava upplysningar vunnits
rörande skiljaktigheten i struktur mellan s. k. fästa
lösningar och intermetalliska kemiska föreningar. De
flesta sammansatta metalliska faser hava påvisats vara
mellanting mellan dessa extrema strukturtyper.
Faser tillhörande olika system hava i ett stort antal
fall visat sig ha analog struktur. Denna omständighet
möjliggör en indelning av de olika legeringarnas
faser ur enhetlig synpunkt, varigenom en allmän
överblick över de intermetalliska reaktionerna torde kunna
vinnas. Därigenom skulle en möjlighet öppnas att
uppspåra de lagar, som behärska metallatomers
sammanträdande i sammansatta faser.
Fil. kand. G. Phragmén har vid undersökning av
fasta lösningar av kisel i järn konstaterat, att
kisel-atomerna vid en halt av 25 atomprocent kisel äro ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
