Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 364
Fig. 2.
(fig-. 2). Sålunda skulle enligt hans åsikt »niicaslates»
(glimmerskiffer) ha uppstått, under det att »clayslates»
(lerskiffer) voro liknande men ofullständigare
bildningar.
Yttre, generella kännetecken på god skiffer.
Enligt professor H. Kock, för åtskilliga år sedan vid
Tekniska högskolan i Berlin, skola de mörka färgerna i
allmänhet känneteckna god skiffer. Detta uttalandes
generella giltighet måste man dock taga med viss
moderation, då även ett flertal erkänt goda skiffrar i
andra färger, gröna, röda osv finnas. (Gröna och röda
färger lära förekomma vid överskott av klorit resp.
järnföreningar i vissa sammansättningar.)
Mörkfärgningen åstadkommes mest av kol (grafit) i, små
mängder och detta kan ju icke gärna ha någon som hälst
förbättrande inverkan på skiffern. Enligt F. J. North,
D. Sc. F. G. S., England, beror mörkfärgningen ofta
även på förekomsten av fint fördelad pyrit. Däremot är
det ju känt, att de flesta mörka skiffrar under tidernas
lopp blekas på grund av inträdande kemiska
förvitt-ringsprocesser, om nu detta förhållande avses.
Uttalandet återfinnes i »Handbuch der Architectur».
Vid slag av hammare bör skiffern giva en hög,
plåt-liknande klang, som tecken på att den icke innehåller
hårfina, ofta osynliga sprickor och remnor. Dessa äro
ytterst farliga, då de insuga vatten och orsaka den
vanliga frostvittringen. Skiffern är ur fysikalisk
synpunkt starkast — efter vad erfarenheten visat — när
klåvet eller förklyftningsplanet bildar en viss, ej för
stor vinkel mot lagringens plan. Då dessa plan
sammanfalla, brukar skiffern för det mesta vara oduglig
att spalta eller klyva, Då planen bilda rät vinkel mot
varandra, brukar skiffern icke vara så »seg» och stark
som vid sned, ex. 30 graders, vinkel.
Ogenomträngligheten för vatten eller den erforderliga ringa porositeten för
vatten kan lätt undersökas. Plattan upphettas till 100
grader C så länge, att allt vatten bortgår. Därefter
väges den och lägges sedan i kokande vatten så länge, att
man kan anse provet betryggande (6 à 7 timmar).
Därefter väges den igen och skillnaden, om där är
någon. mätes. Skifferns »gry», allmänna struktur, bör
vara fint, tätt och liksom fett för känseln. En viss,
bestämd skiffersort eller skifferkvalitet bör alltid ha
samma gry- Förändringar i detta kunna innebära
oangenäma överraskningar. Guld- eller mässingsglänsande
beläggningar äro oftast svavelkis och skadliga, där de
förekomma i större mängder.
Luftens kemiska inverkan på skiffer.
Under årens lopp brukar skiffertaket få en vacker
patina, förutsatt att det är av högsta kvalitet. Detta
fenomen bör bestämt skiljas från det förhållande, att
plattorna på en del skiffertak redan efter få år kunna
börja vittra och flagra av sig. Orsaken därtill är antingen,
att skiffern, som ovan nämnts, insuger vatten på grund
av befintliga sprickor, vilket orsakar vittring, eller
också olämplig kemisk sammansättning av skiffern. I
närheten av skiffergruvor kan man studera denna luftens
inverkan efter årtusendens lopp på skiffer. Man
iakttager, att den blivit porös och fått ljusare färger,
vanligen gråvit eller grågul, stundom röd. Enligt förut
nämnda Bulletin nr 586 Geol. Survey, U. S. A., har
dr W. F. Hillebrand gjort en serie analyser av skiffer,
från frisk svart skiffer och under olika stadier av
förvittring till den vita leran — den troliga slutprodukten,
tagen i samma trakt och vilkens sammansättning
framgår av analyserna I) och E — vid Old Franklin
Quarry, Slatington, U. S. A. Resultatet blev
nedanstående:
Skiffer: Leror:
A B C 1) E
Si02 .... 56,38 65,56 68,81 64,50 75,77
A1203 . . . 15.27 17,06 16,44 21,67 15,30
Fe203, FeO . 4,90 4,19 3,14 1,83 —
MgO .... 2,84 1,31 1,00 1,09 0,81
CaO .... 4,23 0,20 0,20 0,18 0,20
Na,0 .... 1,30 0,26 0,27 0,20 Spår
K20 . . . . . 3,51 3,81 4,32 4,26 2,85
ILO .... 0,77 7,09 5,33 5,65 4,69
Ti02 .... 0,78 0,68 0,77 0,85 0,36
C02 . . . . . 3,67 — - — —
FeS2 . . . . 1,72 — — — —
C..... 0,59 — — — —
Av ovannämnda analyser kan utläsas, att
karbona-ter, pyrit, kol och alkalier (fältspat) under luftens
inflytande bortgå först, under det glimmer och kvarts i
det längsta kvarstå, vilket var att vänta,
Utan att vidare ingå på dessa stundom mycket
vidlyftiga utredningar och experiment kan som
slutresultat för takskiffrets vidkommande anföras
bergsrådet Vollhardts uttalande i »Technik der
Steinge-winnung und Steinverarbeitung» (Karl Weiss, 1915.
sid. 51): »Visar den kemiska analysen, att skiffern
innehåller lösliga och därför vittrande mineral såsom
fint insprängd svavel- eller kopparkis, kolsyrad kalk
eller dito magnesia, alkalier, järn i olika
syreförenin-gar, bituminösa eller kolhaltiga stoff (kohlige Stoffe)
i större mängder, så kan skiffern vara värdelös för
många tekniska ändamål såsom för tak- och
väggbeklädnad.» Ju högre halten av kiselsyra är, desto
hårdare och sprödare är skiffern på grund av, att mängden
kvarts i skiffern då är större. Viel låg kiselsyrehalt
minskas ju denna kvartshalt, som är den
motståndskraftigaste mot kemisk inverkan, varför skiffern i
stället blir lättare utsatt för kemisk och mekanisk
förstörelse. Kvartshalten får alltså icke vara vare sig för
hög eller låg utan — som allting annat här i världen
— lagom, vilket i detta fall inträffar vid en Si02-halt
av ca 60 Här nedan återgivas några analyser av
takskiffer från olika delar av världen, utan anspråk
på att vara typiska för sina resp. land, men som alla
dock äro kända fabrikat. Med undantag av den svenska
och norska svarta skifferns analyser, som äro gjorda av
Grabe & Petrén, Stockholm, äro de övriga hämtade från
en sammanställning i ovannämnda Bulletin 586, U. S.
A. Av desamma kan man med ledning av det föregå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
