Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
365
A ii a 1 y s e r.
Blågrå från
Ar-dennerna Frankrike Fran-ken-berg, Tyskland Svart, från Peach Bottom, C. S. A. Blågrå,
Mohra-dorf, Österrike S vart, Norsk Svart, Wales.
England Svart, Gryt- ,
hytte-hed, Sverige
Si02 61,43 59,35 55,88 55,06 60,89 56,71 59,18
Ti02 0,73 1,00 1,27 — — 0,70 —
A1203 19,10 13,5G 21,849 22,55 19,22 14,43 19,05
Fe203 4,81 1,10 — 1,97 1,00 1,98 0,50
Fe O 3,12 4,75 9,033 5,96 5,86 3,65 8,55
CaO 0,31 5,20 0,155 1,30 0,55 3,83 spår
BaO — — — . — — 0,04 —
MgO 2,29 3,60 1,495 2,92 2,48 3,47 3,50
K20 3,24 1,77 3,04 3,82 3,89 2,61 3,88
Na20 0,83 1,48 0,4 6 2,17 2,28 2,69 0,71
C02 — 4,45 — — — 3,71 —
C — — 1,794 _ 0,53 0,77 0,22
MnO — I | 0,586 — spår 0,06 spår
PA — • 0,31 ) | — — 0,05 —
so3 — 1 1 0,022 — — 0,12 —
H,0 3,52 3,41 3,385 4,35 3,37 2,74 4,34
FeS2 — — 0,051 — 0,024 2,64
CoO — — spår — — — —
ende på ett ungefär avgöra resp. skiffers relativa
kemiska motståndskraft. Detta är givetvis icke
tillräckligt för att avgöra materialets lämplighet för
taktäckning, då ju andra faktorer även spela en viktig roll
härför.
Att döma av analyserna skulle den franska, norska
och svenska skiffern vara kemiskt bäst sammansatt.
Man får dock, som sagt, akta sig för a-tt döma enbart
på denna grund. Den norska skifferns analys t. ex.,
utförd på prov från Röda korsets sjukhus i Stockholm,
motsvarar icke produktens kvalitet. Till utseendet
mycket vacker saknar den erforderlig täthet (giver vid
slag en dov klang), vilket för fackmannen genast
uppenbarar vittringsanlagen. Å andra sidan kan en till
det yttre otadlig skifferplatta vid analys blotta
svagheter, som motivera utdömning.
Som avslutning framhålles, att trots tillgång till det
bästa material kan ett skiffertak dock bli underhaltigt,
om ej läggningen utföres omsorgsfullt och av fackmän.
Även själva täckningssättet liar en vital betydelse -—
åtminstone för undertakets bestånd. Diagonaltäckning
med endast någon tums övertäckning måste absolut
utdömas, trots besparingen i material och arbete.
I våra breddgrader kommer alltid taket att utgöra
en särdeles viktig arkitekturdel. Nödvändigheten av
nederbördens avrinning tvingar arkitekten, stundom
mot hans konstnärliga känsla och vilja, att rita
sluttande tak, mer eller mindre synliga från marken. De
bliva därför alltid i någon mån kronan på (byggnads-)
verket. Kostnaden för yttertaket i förhållande till hela
byggnadssuniman är minimal och spelar, mecl hänsyn
till vikten av att undertaket skyddas, föga betydande
roll. Det blir alltså till slut icke anläggningskostnaden
utan det estetiska utseendet och varaktigheten, som bör
bestämma materialet till ett yttertak för byggnader,
som icke äro s. k. spekulationshus eller på annat sätt
— för att citera en gammal historia — för sin
varaktighet äro beroende av tapeterna.
Einar Bohr.
Uppfinnareföreningen påminner om förlängande av patenttiden.
Till K. m :t genom justitiedepartementet har från
Svenska uppfinnareföreningen ingivits följande
framställning.
Önskemålet att den nu i vårt land gällande
skyddstiden för patent, femton år, räknat från den dag, då
ansökning om patent till patentmyndigheten inkom,
måtte bliva förlängd, är jämförelsevis gammalt och har
upprepade gånger inom tekniska och industriella
kretsar framburits inför offentligheten. Inom Svenska
uppfinnareföreningen var sålunda denna fråga före redan
under åren 1904—1906, så att uti ett av föreningen
år 1906 utarbetat förslag till patentlag nämnda
skyddstid var utsträckt till tjugu år. Samma uppfattning och
tidslängd hävdades i föreningens underdåniga yttrande
till Eders K. m:t år 1920 angående det av patentlag
-stiftningskommittén år 1919 avgivna förslaget till lag
om patent. Senast har föreningens styrelse i
underdånigt yttrande till Eders K. m:t den 12 juni 1923 samt
i yttrande till Patent- och registreringsverket den 23
maj innevarande år framhållit behovet av patenttidens
förlängning.
Uti dåvarande statsrådets och chefens för
justitiedepartementet besvarande i riksdagens första kammare
den 10 juni 1924 av herr Julins interpellation bl. a.
rörande förevarande angelägenhet erkändes, att en
utsträckning av skyddstiden för patent skulle motsvara
en utbredd önskan bland uppfinnare och industriidkare.
Jämväl har Patent- och registreringsverket i
utlåtande över styrelsens för Svenska uppfinnareföreningen
nämnda framställning år 1923 uttalat sig för
patent-tidens utsträckande mecl två år och tillstyrkt en snar
utredning i ämnet,
Svenska uppfinnareföreningen finner angeläget, att
den utredning, som j^tterligare kan erfordras, snarast
måtte komma till stånd samt att en lagstiftning i
nämnd riktning oförtövat bör vidtagas. Ytterligare
uppskov är att anse såsom synnerligen betänkligt. Bland
realskälen för utsträckning av patenttiden gäller allt
fortfarande vad i Uppfinnareföreningens förslag år 190(1
säges: »All erfarenhet visar nämligen, att flera år av
patenttiden gå förlorade, innan uppfinnaren kan få sin
uppfinning tekniskt och kommersiellt så ordnad, att
han genom densamma kan få börja skörda frukterna
av sitt arbete.» De båda decennier, präglade av
utomordentlig teknisk och industriell utveckling och
intensiv kommersiell konkurrens, som förflutit sedan detta
yttrades, hava i allt högre grad bestyrkt giltigheten
av anförda påstående, vilket givetvis äger sin betydelse
i ej mindre mån för industrin i dess helhet än för
upp-finnareverksamheten betraktad för sig. Det måste i
många fall anses såsom ofruktbart, ja såsom
ödeläggande, att en uppfinnare och hans medintressenter ej
kunna, till följd av behandlingstiden för patents med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
