Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 382
Fig. 5. En »Junker» studeras.
ställning av kvävgas. En framställning från vår sida
att få bese spiralborrtillverkningen kunde icke
bifallas, enär vederbörande verkstadschef icke kunde
an-1 räffas.
Under denna rundvandring genom de närmast
belägna verkstäderna passerade vi bl. a. det s. k.
»Stamm-haus», där köpmannen Friedrich Krupp, de Kruppska
verkens grundläggare, och efter honom även sonen
Alfred hade bott. Denna lilla byggnad fingo vi tillstånd
att fotografera, annars var all fotografering förbjuden
inom verken.
Efter besök i utställningshallen, där firmans
produkter, från små kirurgisha instrument till
järnvägsvagnar och lokomotiv, visades, färdades vi pr bilar
till lastautomobil- och lokomotivverkstäderna, vilka
dock genomgingos rätt så flyktigt; de sistnämnda
verkstäderna lågo i brist på beställningar nästan nere.
Som synes hade vi hunnit med ett rätt så
omfattande program och vi hade trots de myckna
sevärdheterna ingenting att invända när våra värdar
in-bjödo oss till middag, varunder de erinrade om
Sveriges stora hjälpsamhet mot Tyskland efter
världskriget och vi på äkta svenskt manér tackade för den
angenäma och lärorika dagen, som vi nog länge
komma att minnas.
En kort översikt över firman Krupp torde här vara
på sin plats.
De nuvarande Kruppska verken sammanfattade i
Firma Fried. Krupp Aktiengesellschaft» hava
utvecklat sig under en tidsrymd av mer än 100 år.
Firman grundades år 1811 av den 24-årige köpmannen
Friedrich Krupp. Han härstammade från en gammal
Essensk patriciersläkt, Det lilla stålverk han grundade
bestod a,v gjuteri och smedja. Han dog dock redan 1826.
således blott 39 år gammal. Efter honom blev clet sonen
Alfred, som övertog ledningen av företaget och förde
clet framåt, så att vid hans död 1887 företaget räknade
21 000 anställda. Alfred Krupp efterträddes av sin son
Friedrich Alfred Krupp. Denne ägnade mycket arbete
åt stålets vetenskapliga provning och undersökning.
Han var även socialt intresserad och uträttade mycket
för sin personals bästa. Under hans ledning
utvecklades Kruppverken undan för undan och när han dog
1902 hade de anställdas antal stigit till 43 000.
Han efterlämnade två döttrar, av vilka den äldsta,
Bertha, var utsedd till arftagerska a.v Kruppverken.
Som hon emellertid var minderårig tillföll ledningen
änkan fru Margarethe Krupp. Med tanke på dessa
förhållanden hade Fried. A. Krupp förordnat att
Kruppverken skulle ombildas till aktiebolag, vilket skedde
den 1 juli 1913. Aktierna förblevo dock i Kruppska
familjens ägo. Aktiekapitalet var då 160 milj. mark.
och höjdes 1914 till 250 milj.
När Bertha Krupp år 1906 gifte sig med
legations-rådet dr G. v. Bohlen inträdde denne i ledningen, och
1909 blev han chef för företaget. För att namnet Krupp
ej skulle försvinna från ledningen, fick von Bohlen
rättighet av kejsar Wilhelm att jämte sitt eget även
bära namnet Krupp.
Med världskrigets utbrott började en ny, kort, men
betydelsefull period i firmans historia, Hela
fabrikationen inriktades nu på framställning av
krigsmateriel, och under krigets gång måste den ena utvidgningen
efter den andra ske, så att den 1 oktober 1918 de vid
samtliga Kruppska verken anställda uppgingo till
180 000, därav 35 000 kvinnor.
Efter kriget måste produktionen läggas om helt och
hållet. All krigsmaterieltillverkning måste nedläggas
och firman fick söka nya områden av tekniken för att
kunna bibehålla åtminstone en del av sin personal. För
närvarande har antalet anställda sjunkit till 35 000.
Att här lämna en förteckning över firmans nuvarande
tillverkning är hart när omöjligt, ty denna omfattar
de mest skilda områden. En axplockning må dock göras.
Vid fabrikerna i Essen tillverkas bl. a,: stål för olika
ändamål, stålgjutgods för skeppsbyggeri, lokomotiv- och
vagntillverkning. Vidare stålgjutgods för motor-,
turbin- och övriga maskintillverkningar. Smidda delar
för de mest olika ändamål. Lokomotiv av alla
förekommande slag, godsvagnar, kugghjul och kuggväxlar
för ång- och vattenturbiner, dieselmotorer, maskiner för
papperstillverkning, textilmaskiner, lastautomobiler.
Fig. 6. Typisk bro över Rhen.
Fig. 7. Rhenlandskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
