Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
INDUSTH1TIDNINGEN N O R I) E N
eller mindre specifik vikt än ångorna av kylmediet.
Därvid komma nämligen gaserna i kylaren och i
ab-sorbatorn till följd av det i absorbatorn fortgående
avskiljandet av kylmediet ur gasblandningen att ständigt
hava väsentligt olika specifika vikter, varvid
följaktligen en cirkulation kommer till stånd, som ständigt
upprätthålles genom den fortgående avdunstningen och
absorptionen. Lämpligen användes en indifferent gas,
som har mindre specifik vikt än ångorna av kylmediet.
Därigenom erhålles en uppåtgående gasström genom
absorbatorn, vilket åter har den fördelen, att
absorptions-vätskan kan bringas att cirkulera genom absorbatorn i
motströmning mot den cirkulerande gasen.
Gascirkulationen kan vidare enligt uppfinningen
underlättas genom att utnyttja skillnaden mellan
temperaturerna hos kylaren och absorbatorn, i det att
gasblandningen har en benägenhet att strömma nedåt i
kylaren, där den utsättes för en kraftig avkylning, och
uppåt genom absorbatorn, där den uppvärmes genom det
vid absorptionen utvecklade värmet. Med hänsyn härtill
böra kylaren och absorbatorn således vara anbragta i
olika vertikala delar av cirkulationssystemet på sådant
sätt, att de genomströmmas av gasblandningen i
motsatta riktningar.
Fig. 2. Sv. patentet nr 57398.
Närstående figur visar schematiskt ett
absorptions-kylsystem enligt uppfinningen. Systemet omfattar en
kokare K, en kylare G och en absorbator A. Kokaren
innehåller kylmediet, t. ex. ammoniak löst i vatten,
under det att kylaren och absorbatorn innehålla en
gentemot kylmediet indifferent gas eller gasblandning, t. ex.
väte. Kylaren och absorbatorn innehålla därjämte
lämpligen en porös massa E, avsedd att åstadkomma
fördelning av den i respektive kärl inströmmande vätskan
över en möjligast stor yta. Massan är anbragt i ett
antal rörformiga celler F, vilka upptill och nedtill
kommunicera med varandra, och vilka äro försedda med
perforerade bottnar H. Kokarens gasrum står genom en
kon-densatorslinga C, som tillsammans med absorbatorn är
anbragt i en kylvattenbehållare B, i förbindelse med den
övre delen av kylaren G, vilken i sin tur upptill och
nedtill kommunicerar med absorbatorn genom rör M
och N, som tillsammans bilda en temperaturväxlare R,
i det att röret .1/ är förlagt inuti röret N. Änden av den
i kylaren ingående rörledningen bildar en perforerad
fördelare I. Kokaren och absorbatorn äro genom
rörledningar L och P förenade med varandra till ett slutet
cirkulationssystem för absorptionsvätskan och stå
sålunda ständigt i öppen förbindelse med varandra.
Ledningen L utmynnar å ena sidan invid bottnen av
kokaren och å andra sidan i övre delen av absorbatorn,
varvid dess i absorbatorn ingående ände bildar en
perforerad fördelare O. Röret L är anordnat inuti röret P
på sådant sätt, att de båda rören tillsammans bilda en
temperaturväxlare S. Den i kokaren ingående delen av
rörledningen P bildar en slinga T, avsedd att underlätta
värmeöverföringen ocli utmynnande i gasrummet
omedelbart ovanför vätskeytan. Kokaren är avsedd att
upphettas vid bottnen.
Vid upphettning av kokaren avskiljes ammoniaken ur
vätskan, varvid ammoniaken strömmar från kokaren
genom kondensatorn C och ett vätskelås U till kylaren
G. I kondensatorn kondenseras ammoniaken till vätska,
varför den inkommer i kylaren i vätskeform. Allt
eftersom ammoniaken rinner ned i cellerna F. sprider den sig
genom den porösa massan E och förflyktigas genom
avdunstning, varvid ångorna expandera och blanda sig
med vätgasen. I det att ammoniaken sålunda avdunstar
och diffunderar i vätgasen, absorberas värme från
kylarens omgivning. Emedan ammoniakångorna äro
tyngre än vätet, sjunker blandningen av ammoniak och
vätgas genom röret N ned i den undre delen av
absorbatorn A, varvid den kominer i kontakt med den genom
absorbatorn strömmande vätskan, vilken löser
ammoniaken men icke vätet, varför ammoniaken avskiljes,
under det att vätet stiger uppåt genom absorbatorn och
genom röret il/ återgår till kylaren G, där det ånyo
blandar sig med förflyktigad ammoniak. På detta sätt
hålles den indifferenta gasen resp. gasblandningen
automatiskt i cirkulation huvudsakligen på grund av
skillnaden i specifik vikt hos de olika gaserna men även till
följd av avkylningen av gaserna i kylaren och
uppvärmningen av desamma i absorbatorn. Det inses
omedelbart, att gascirkulationen blir kraftigare ju högre
kylaren är anbragt över absorbatorn, emedan den
nedåtgående gasströmmens övervikt över den uppåtgående
gasströmmen därvid blir i motsvarande grad större.
Såsom av ovanstående framgår försiggår
gascirkulationen genom absorbatorn i motströmning mot
vätskecirkulationen, vilket har till ändamål att ernå ett
möjligast kontinuerligt termodynamiskt förlopp av
absorptionen, så att gasblandningen under strömningen genoni
absorbatorn blir allt fattigare^ på ammoniak, under det
att vätskan småningom anrikas på ammoniak. Genom
anordningen av skikt av poröst material i absorbatorn
blir nämnda förlopp mera kontinuerligt, än som eljest
skulle vara fallet, i det att vätskan därigenom fördel as
över en stor yta, som sträcker sig genom hela
absorbatorn, och med vilken gasblandningen bringas i intim
kontakt. Då samtliga delar av apparatsystemet stå i
öppen förbindelse med varandra, förblir det absoluta
trycket i kylaren ständigt lika med trycket i övriga
delar av systemet. Partialtrycket av ammoniakångorna
i kylaren bibehålles under i övrigt oförändrade
förhållanden konstant därigenom, att ångorna avskiljas ui
gasblandningen i samma proportion, som nya mängder
ammoniak förflyktigas. Vid ett absolut tryck i
systemet av 16 atm. kan ammoniakångornas partialtryck
vara exempelvis 3,5 atm.
Vätskecirkulationen försiggår på så sätt, att den
am-moniakrika vätskan i absorbatorn genom ledningen F
återföres till kokaren, under det att ammoniakfattig
vätska tillföres absorbatorn genom ledningen L.
Cirkulationen underhålles uteslutande genom den termiska
förbindelsen mellan ciikulationssystemet och kokaren,
i det att vätskan förvärmes i temperaturväxlaren S och
upphettas i rörslingan T, varvid densamma genom en
av den livliga ammoniakutvecklingen framkallad
termo-si fonartad verkan pressas upp till den högre vätskenivån
i kokaren, varifrån den sedan av sin tyngd rinner ned i
absorbatorn. K. Nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
