Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
417
Ullfärgning med kypfärgämnen.
Uti sv. patentskriften nr 59970, avseende ett av
tyskarna F. Just och A. Kittel uppfunnet
förfaringssätt för färgning av ull med kypfärgämnen, säges bl. a,:
För kulörfärgeri har färgningen med kypfärgning
hittills blott i ringa grad funnit användning. I alla
fall för färgning av lös ull måste det anses vara
nödvändigt, att färggodset vid slutet av operationen genom
hopklämning under så högt tryck som möjligt befrias
från överskottet av vätskan omedelbart efter det att det
lämnar färgbadet, varför särskilda anordningar varit
nödvändiga för att genomföra en färgning av lös ull
med kypfärgämnen. Detsamma gäller även för
färgning av ullgarn och kamgarnstyg. För färgning av det
senare har kypfärgeriet dessutom även därför funnit
mycket ringa användning, medan avlägsnandet av
kyp-vätskan och oxidation av kamgarnsbobinen stöter på
svårigheter, varför man ofta måste räkna med en s. k.
kvävning av färgningen. Man har visserligen sökt
avlägsna denna olägenhet genom vissa arbetsbetingelser
(tyska patentet 298749) utan att likväl ernå en
tillräcklig säkerhet och ett enkelt arbete. Vid det sist
nämnda förfarandet arbetar man dessutom med en
tämligen stor förlust av färgämne.
Uppfinnarna ha nu funnit, att man kan genomföra
färgningen av ullkypfärgämnen på enkelt sätt och på
vilket som helst kärl, om man förfar på följande sätt.
Kypen försättes liksom hittills under tillsättning av
lim, ammoniak eller soda med hydrosulfit och det lösta
kypfärgämnet samt beskickas med gods. Man börjar vid
50° C behandla materialet för hand eller försätter en
pump i verksamhet. Efter omkring 20 minuter tillsätter
man så mycket ammoniumsalt till kypen, att en
omsättning av den i kypen förefintliga fria mängden av
fixt alkali åstadkommes med ammoniumsalter, sätter
efter ytterligare 10 minuter syra eller sura salter, så
att den fria ammoniaken blir bunden och kypen till
slut får en svagt sur reaktion. Sedan avpumpas
färgvätskan, eller också tillsättes till hela vätskemängden
kallt friskt vatten, så att den kypade ullen alltjämt
är täckt av vätskan. Den så färgade ullen uttages
därefter ur kärlen eller apparaterna, utsättes för en
slung-ningsverkan eller får stå i korgar i och för urvattning
eller efteroxidering.
Förfaringssättets fördelar äro följande: Man kan
åstadkomma ljusa, medelmörka och mörka, t. o. m.
arbetat märke). Enligt Bernförslaget åter syntes det
vara tillräckligt, att märket vore sålunda känt
utomlands. Detta syntes vara att gå för långt. Våra
näringsidkare satte stort värde på det skydd, som vore dem
tillförsäkrat genom märkets registrering. Och det vore,
enligt min mening, olämpligt att försvaga detta skydd
i sådan grad, som Bernförslaget syntes göra.
Enligt beslut å Zürichkongressen förordades ett
uttryckligt angivande, att den erforderliga kännedomen
om märket skulle vara till finnandes i det land, där
registreringen söktes.
Flera förslag förelågo vid konferensen. Diskussionen
rörde sig huvudsakligast om, huruvida märket skulle
vara känt i handeln i allmänhet eller i importlandet
såsom tillhörande en annan. Det framhölls även, att
förevarande fråga sammanhängde med frågan om illojal
konkurrens. Vad man borde förbjuda vore den art av
svarta färgningar i ett drag i valkäkta färgning under
ett långt gående utnyttjande av de använda
färgämnesmängderna. Utnyttjandet av färgämnesmängden är
sådant, att man kan arbeta efter fasta recept, så att alltså
partier om 100—200 kg ull kan färgas efter samma
recept som ett i ett laboratorium förut bestämt parti av
några gram. Den fortsatta fördelen består däruti, att
man i varje godtyckligt kärl, alltså öppna pannor ocli
mekaniska färgningsapparater, kan utföra färgningen
av ull med kypfärgämnen och alltså icke mer behöver
en särskild urvridningsapparat för att efter färgningen
befria lös ull och garn från kypvätskan.
Följande exempel, bland andra, återgivas här.
Att färga lös ull grön i öppet kärl.
Man beskickar för 100 kg lös ull ett öppet kärl
med 3 000 liter vatten och sedan i tur och ordning med
Vz % lim, 2 % ammoniak, 2 % hydrosulfit
(koncentrerat pulver) och 2 % av det under beteckningen kyp av
p-diklordianilidobenzochinon i handeln befintliga
färgämnet och 5,5 % indigokyp, börjar med en temperatur
av 50° C och rör om med grepar eller omrörare under
en tidrymd av 20 minuter. Härefter tillsätter man 2—
3 % svavelsyrat ammonium, låter det stå och draga i
20 minuter och utspäder badet med en vidare tillsats
av 3 till 4 % ättiksyra under % timma. Tillsättningen
av svavelsyrat ammonium och ättiksyra bör ske i
utspätt tillstånd och långsamt, varvid man bör övertyga
sig om, att det från början svagt alkaliska badet nästan
är neutralt. Kypbadet är vid slutet av operationen
fullständigt utdraget, så att den återstående vätskan utan
vidare kan avhällas. Samtidigt som denna rinner bort,
häller man på kallt friskt vatten, så att ullen blir
simmande i vatten. Sedan det hela kallnat, låter man
spol-vattnet avrinna och centrifugerar ullen i korgar.
Blåfärgning i Lindnerapparat.
En 100 kg rymmande färgeriapparat- beskickas i tur
och ordning med % % lim, 2 % ammoniak, 2 %
hydrosulfit (koncentrerat pulver) och 10 % indigokyp.
Ullmaterialet inlägges vid 50° C i den med suganordning
arbetande apparaten, vilken därefter tätas med ett lock,
varefter färgningen sker med växelvis cirkulation under
20 minuter. Härefter tillsätter man medelst en
droppapparat långsamt 3 % svavelsyrat ammonium och efter
ytterligare 20 minuter tillsätter man 4—5 %
ättiksyra likaledes med tillhjälp av en droppapparat. Efter
20 minuter är färgningsoperationen slut och
vatten-oxidationen kan börjas på beskrivet sätt.
Patentet är uttaget av Farbwerke vorm. Meister.
Lucius & Brüning, Höchst am Main. Rnt.
dylik konkurrens, som toge sig uttryck uti
ifrågavarande registreringsåtgärd.
Resultatet blev att följande avfattning av art. 6 bis
antogs av konferensen:
»Unionsländerna förbinda sig att vägra eller förklara
ogiltig, vare sig ex officio om landets lagstiftning
sådant tillåter eller ock på yrkande av intresserad part,
registrering av ett märke, som utgör en kopia eller en
imitation, ägnad att framkalla förväxling, av ett
märke, som vederbörande myndighet i det land, varest
registreringen sökts, anser vara därstädes »notoirement
connue» såsom redan varande en medborgares i ett
annat unionsland märke och av denne använt för varor
av samma eller liknande slag.
En frist av minst tre år skall medgivas för
anhängig-görande av talan om registreringens upphävande. Denna
frist skall löpa från dagen för registreringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
