Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 418
Har registreringen skett i ond tro, skall någon tid,
inom vilken talan skall vara anhängiggjord, ieke
bestämmas.»
Art. 6 ter.
Denna artikel är belt ny och upptager bestämmelser
om skyldighet att vägra eller förklara ogiltig
registrering samt förbjuda nyttjande utan behörigt tillstånd
såsom varumärken av unionsländernas statsvapen och
emblem samt officiella kontroll- och garantistämplar.
Yid denna frågas behandling anförde clen svenska
delegationen, att enligt dess mening bestämmelserna i
fråga icke borde givas retroaktiv verkan och att, om
så ansåges böra ske, övergångsbestämmelser borcle
meddelas. Förslaget om skyldighet att förbjuda nyttjandet
av icke registrerade märken av ifrågavarande slag torde
näppeligen hava utsikt att i dess avfattning enligt
Bernförslaget bliva accepterat av Sverige. För det fall att
märket vore ägnat att framkalla förväxling i fråga om
varans ursprung innehölle clen svenska lagen redan nu
repressiva bestämmelser.
Även från andra delegationer gjordes gällande, att
stadgandet icke borde få retroaktiv verkan, och tyska
delegationen förklarade sig, i fråga om kontroll- och
garantistämplar, endast kunna acceptera skyldighet att
förbjuda sådant bruk därav, som vore av beskaffenhet
att framkalla en förväxling i allmänna handeln.
Efter långvariga debatter -antogs följande
formulering:
»Unionsländerna överenskomma att vägra eller
förklara ogiltig registrering samt förbjuda, medelst
vidtagande av lämpliga åtgärder, nyttjandet utan behörigt
tillstånd såsom varumärken eller delar av varumärken
av unionsländernas statsvapen, flaggor och andra
statsemblem samt av dessa länder antagna officiella
kontroll-och garantitecken och stämplar, ävensom varje
imitation därav i heraldiskt hänseende.
Förbudet i fråga om officiella kontroll- och
garanti-stämplar skall endast tillämpas för det fall att de
märken, som innehålla sådana, äro avsedda att användas på
varor av samma eller liknande slag.
För tillämpningen av dessa bestämmelser
överenskomma unionsländerna att, genom förmedling av
internationella byrån i Bern, ömsesidigt tillställa varandra
en lista, upptagande de statsemblem samt officiella
kontroll- och garantitecken och stämplar, som de önska
skola, helt och hållet eller inom vissa gränser, bliva
föremål för skydd enligt denna artikel, ävensom alla
sedermera skedda modifikationer i de i denna lista
förekommande uppgifter. Varje unionsland skall å lämplig
tid bringa de sålunda erhållna listorna till allmänhetens
kännedom.
Varje unionsland skall inom en frist av tolv månader,
räknat från mottagandet av de i förra stycket avsedda
meddelanden, kunna genom förmedling av
internationella byrån i Bern till vederbörande land framställa
eventuella invändningar.
I fråga om uppenbarligen kända statsemblem skola
de i första stycket avsedda åtgärder endast bliva
till-lämpliga å märken, som registrerats efter
undertecknandet av föreliggande akt.
I fråga om statsemblem, som icke äro uppenbarligen
kända, samt officiella tecken och stämplar skola dessa
bestämmelser endast bliva tillämpliga på sådana
märken, som registrerats mer än två månader efter
mottagandet av det i tredje stycket avsedda meddelandet.
I händelse av ond tro skola länderna hava rättighet att
häva registrering, som skett före undertecknandet av
föreliggande akt, av märken, innehållande statsemblem,
tecken och stämplar.
Varje lands egna undersåtar, som äro berättigade att
bruka detta lands statsemblem, tecken och stämplar,
skola kunna bruka dessa, även om de förete likhet mecl
ett annat lands.
Unionsländerna förbinda sig att förbjuda användande
i allmänna handeln utan behörigt tillstånd av andra
unionsländers statsvapen, då detta användande är av
beskaffenhet att framkalla förväxling rörande varornas
ursprung.
Förestående bestämmelser utgöra icke hinder för
begagnandet av den unionsländerna medgivna rättigheten
att, med tillämpning av art. 6 stycke 2 n:r 3, vägra
eller förklara ogiltig registrering av märken,
innehållande, utan behörigt tillstånd, statsvapen, flaggor,
dekorationer eller andra statsemblem eller officiella, av
något unionsland antagna tecken och stämplar.»
Ifrågavarande stadganden hava således, om man
undantager den vid fall av ond tro medgivna rättigheten,
icke erhållit retroaktiv verkan. Huvudstadgandet avser
endast användandet av statsvapen etc såsom varumärken
och, då fråga är om kontroll- och garantistämplar,
endast å varor av samma eller liknande slag. Genom
sistnämnda restriktion torde, praktiskt taget, stadgandets
tillämpning å dessa stämplar bliva inskränkt till fall,
där avsikt att vilseleda förelegat. Vad angår clen i näst
sista stycket angivna skyldigheten att förbjuda
obehörigt användande av annat unionslands statsvapen i
allmänna handeln annorledes än såsom varumärke,
uppställes en uttrycklig förutsättning, att detta användande
skall vara av beskaffenhet att vilseleda i fråga om
varornas ursprung. (Forts.)
Metallografiska institutet 1921 — 1925.
(Forts. fr. föreg, nr.’
I den fasta lösningen av kol i j’-järn (austenit)
ersätta kolatomerna ej järnatomerna i clet kubiska gittret,
utan äro inlagrade mellan clessa. På samma sätt äro
kolatomerna orienterade i den fasta lösningen av kol i
mangan. Denna typ av fast lösning avviker från den,
som befunnits vara ojämförligt vanligast, nämligen den,
som är bildad genom enkel atomsubstitution.
Institutets röntgenforskning fullföljer i stort sett
programmet att så noggrant som möjligt fastställa arten
av de faser, som ingå i olika stålslag och
ferrolegeringar.
Kolstålets karbid, cementiten, Fe3C, kristalliserar
rombiskt och har spec. vikten 7,68. I rostfritt stål
uppträder en kubiskt kristalliserande kromkarbid, som
troligen har formeln Cr4C, i vilken ungefär en fjärdedel
av kromatomerna äro ersatta av järnatomer. I ferrokrom
ingå andra järnsubstituerade kromkolföreningar,
nämligen en hexagonal karbid, troligen Cr7Cs, och en
rombisk, Cr3C„. I ferromangan med lägre kolhalt uppträda
troligen en med cementit isomorf järnmangankarbid mecl
formeln (Fe,Mn)3C och då kolhalten är högre, en mecl
den hexagonala kromkarbiden analogt uppbyggd
karbid, som sålunda skulle ha formeln Mn7C3.
Wolfram bildar med kol tvenne karbider, en kubisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
