Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
77
svårigheterna att föra någon av dem till resultat. Ofta
tillhöra de arbetarklassen eller andra, som sakna
inflytelserika vänner. Genom att jag själv sysslat litet
med dylika saker, har jag fått mottaga många
historier om kolleger. Jag har kommit till den
uppfattningen, att det är ytterst sällan, en amatöruppfinnare
förmår föra sin uppfinning i land. De historier, som
cirkulera om lyckade dylika uppfinningar, ex. den
som uppfann den krusiga hårnålen, bevisa just det
uppseendeväckande och ovanliga i att något sådant
sker. I lyckligaste fall kan en amatöruppfinnare föra
sin sak så långt, att den blir uppmärksammad, så att
någon person med mera smart affärssinne får tag i
den och slår mynt av den.
Men även om uppfinnaren blott är en mindre del i
det hela, så är han dock icke en obetydlig och
likgiltig del. System och organisationer äro nog bra, men
det börjar dock även bli klart för vår tid, att det ytterst
är personerna, som skall göra’t. Likaväl som ett
företag behöver män med kritisk blick och intuitiv
skapar-förmåga, likaväl behöver samhället sina
amatöruppfinnare, och det är förlust att kasta bort dem, såsom
nu sker.
Det talas om att taga vara på begåvningarna. Till
stor del betyder detta förslag i realiteten att plocka ut
några, som annars skulle ha gått i folkskolan och
blivit kroppsarbetare, till att i stället gå igenom
realskolan eller taga studenten och bli kontorister eller
ämbetsmän. Det värsta är dock, att det redan är så
överfullt av båda dessa kategorier. Man måste alltså
först skaffa andra levnadsbanor åt dem, som de
ny-tillträdande skola ersätta, ty att konkurrera med rena
kroppsarbetare äro de väl i de flesta fall mindre
lämpliga till. Mitt uppe i denna arbetslöshet finnes det dock
vissa yrken (förutom tandläkarnas), där det alltid
finnes arbete, utan att man tränger undan någon annan.
Samhällets struktur som en jättestor, komplicerad
maskin börjar ju bli rätt så känd. Minskar man ex. på
ångpannans kapacitet, så måste man även minska på
det övriga maskineriet, men om man sätter in nya
maskiner, så får man även lov att öka ångpannorna.
Särskilt har diskussionen om åtta-timmarslagen
bidragit till denna uppfattning. Denna lag, som har sitt
berättigande ur människosynpunkt, har ju även
motiverats ur den synpunkten, att den skulle fördela
arbetet så att det skulle räcka åt alla och alltså avskaffa
arbetslösheten. Men det har ju visat sig, att under
förutsättning, att de gamla års- och dagslönerna
bibehållas, betyder det ett fördyrande av det producerade
och minskning av kapitalbildningen. Därav har följt,
att bonden ej har råd att bygga någon ny ladugård,
och i övrigt allt arbete, som betalar sig dåligt, måste
nedläggas. Genom den minskade kapitalbildningen
minskas utvidgningen och nyanställningen. Det blir
alltså ökning i arbetslöshet i stället för minskning.
Uppfinningarna äro av motsatt natur. Genom dem
göras ofta förut oräntabla eller omöjliga tillverkningar
möjliga. Andra förenklas, så att produkter, som förut
varit rikemans monopol att äga, bli uppnåeliga för
flertalet, varigenom en enorm produktionsökning
möjliggöres. Nya artiklar uppfinnas, fyllande förefintliga
behov och möjliggörande ett trevligare liv och ett större
resultat av livet.
Uppfinnarna behöva organisationerna och samhället,
men dessa behöva uppfinnarna ändå mer. Samhället
behöver den etiska och sociala problemlösaren.
Industrin och jordbruket behöver den tekniske uppfinnaren.
Den hastiga utveckling, vi genomlevat, har medfört,
att det finnes så mycket osmält och oharmoniskt i
nutiden, så att det rent utav ser ut, som om vi skulle gå
mot vårt eget fördärv. Vad vår tid alltså mest tyckes
behöva, är alltså problemlösare och uppfinnare av olika
slag, var och en på sitt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
