Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN 78
naturvetenskapliga lagarna hos uppfinnaren. För det
tredje kan det vara problem, som anses ekonomiskt och
tekniskt outförbara. För det fjärde kan en idé vara
både riktig och utförbar, men en person, som är mera
skolad ifråga om uppfinningar, ser sig dock ha skäl
i att avråde från nedläggande av tid och pengar därpå
med hänsyn till allmänhetens tröghet ifråga om nya
saker. Genom allt detta kommer patentverkets
arbetsbörda att lättas, och som institutionen ifråga antagits
arbeta på ett enklare och billigare sätt än ett rent
ämbetsverk, skulle därigenom en besparing göras.
En möjlighet vore att kombinera den nya
institutionen med patentverket. Dess tjänstemän skulle då kunna
ha stor nytta av att rådfråga patentverkets specialister
för de olika områdena. Å andra sidan torde en
eventuell behandling i patentverket kunna underlättas
genom att man tillgodogjorde sig de förberedande
granskningsresultaten.
Många tycka nog, att det är bra, som det är. Så är
det även för dem, som lyckats, men det måste dock
erkännas, att det finnes många, som trots delvis goda
förutsättningar och en god vilja ej kunnat uträtta
något eller komma någon vart själva. Jag vill till sist
nämna ett enda sådant fall.
Jag känner en man, som kan sägas vara en
Swedenborg i liten skala, låt vara mycket liten. Han är en
amatöruppfinnare av blodet. Han har arbetat i
följande yrken: eldare, maskinist, snickare, målare,
husbyggare, guldgrävare och slutligen har han några år haft
handelsbod och ett stort hönseri. Vidare har han varit
några år både i Syd- och Nordamerika, där han bl. a.
utrustade en egen guldgrävareexpedition. Han har ett
utmärkt humör, stora kroppskrafter och började
klockan 5 om morgnarna sköta sina höns. Han är filosof
och full av idéer, både samhälleliga och tekniska, har
arbetat på flera betydande uppfinningar och
åtminstone fullbordat en, vilken han emellertid på grund
av krigstidens och dess förhållandens försvinnande ej
fick någon nytta av. Jämfört med Swedenborg, som
trots det att han var en jätte och ett snille på livets
alla områden, dog fullständigt utblottad och övergiven
i en av Londons utkanter, kan vår man dock känna
sig glad, ty han är nu nödhjälpsarbetare. Jag vet, att
han har ärligt både velat och försökt hugga i med
livets och samhällets problem, och jag tycker det är
rätt så förståeligt och förlåtligt, om han anslöte sig
till läror, omfattande en annan samhällsstruktur än den
nuvarande. Det är en gammal regel, att den, som ej
kan klara sig själv, är ej heller värd att hjälpa, men
det är ej fråga om a-tt klara sig här, ty
amatöruppfinnaren har med den fattige konstnären det
gemensamt, att han försmår sin egen bärgning av kärlek till
sina idéer och deras lösning. Tröts detta skulle han i
en rätt organisation kunna göra en betydande insats.
P—s—.
Elektroteknisk upplysnings- och propagandakurs i
Malmö anordnas 12—14 mars av Ab. Elektraverken,
Nya elektr. ab. Volta och Sieverts kabelverk under
medverkan av Svenska brandskyddsföreningen och Svenska
elektricitetsverksföreningen. Lokalen är Knutssalen i
Malmö rådhus. Fredagen den 12 mars öppnas mötet kl.
11 f. m. varefter följa föredrag av övering. T. Holmgren
om energidistributionens utvecklingstendenser, av
stats-inspektör K. Holmer om faror och försiktighetsmått vid
elektriska anläggningar, av civiling. S. K. Malmfors och
ing. E. Båth om erfarenheter betr. hushållselektrifiering,
och slutligen förevisning av Sieverts kabelverks
industrifilm. Andra dagen håller ing. H. Svensson föredrag om
användning av statiska kondensatorer i växelströmsnät,
övering. T. Holmgren om motorer ur
brandsäkerhetssynpunkt, civiling. E. Sjölander om vikten av god belysning
och hur man anordnar sådan, ing. E. Olsson om gummi
-blyledningsinstallationer och om blykabeln, dess
förläggning och montage, samt dir. K. R. Ödman om
elektr. värmeapparater inom industri och hushåll. Sista
dagen, söndagen d. 14 mars, blir föredrag av övering.
S. Velander om södra Sveriges elektrifiering. Diverse
elektr. materiel hålles utställd under alla kursdagarna.
Roberts’ uppraspningsmetod vid utslipning av trämassa.
Vid framställning av mekanisk trämassa genom träets
pressning mot en roterande slipsten under
vattenbegjut-ning har det visat sig — säges i beskrivn. till sv. p.
60328 — att slipstenens yta efter en tids användning
blir glatt, vaivid dess slipande verkan i hög grad
reduceras. För att återställa dess slipningsförmåga måste
stenens yta därför tid efter annan uppraspas, vilket
vanligtvis utförts med tillhjälp av ett skarpkantat verktyg.
Under slipningsarbetet uppkommer emellertid härvid
en gradvis minskning i kvantitet och förändring i
kvalitet av slipmassan från den tidpunkt, då stenen
nyupp-raspats, till dess det återigen är nödvändigt att
upp-raspa densamma.
En amerikan F. W. Roberts, Lackport, N. Y.,
Förenta staterna, har med sikte på nämnda olägenhet
uppfunnit en metod jämte apparat för framställning av
slipad trämassa, enligt vilken en till såväl kvantitet som
kvalitet jämn trämassa erhålles. Principen är att
slipstensytan kontinuerligt besprutas av en under så högt
tryck utpressad vätskestråle, att ytan ständigt hålles
uppraspad på grund av bortspolning av stenens mjukare
partiklar. Dessa uppfångas för sig och avledas med slip-
vattnet utan att blandas med slipmassan, varigenom
dennas kvalitet höjes.
Det tryck, med vilket vätskan utpressas mot stenens
yta, kan regleras allt efter stenens hårdhet och efter
den önskade beskaffenheten av den yta man önskar
erhålla. Om exempelvis vattenstrålen under högt tryck
utpressas mot stenens yta, blir ytan skrovligare än om
lägre tryck användes. I förra fallet produceras en stor
mängd grov massa, i det senare däremot en finare sådan.
Vätskan kan utpressas genom ett eller flera munstycken,
vilka föras tvärs över stenens yta. Genom att låta
vattenstrålen kontinuerligt bespruta stenen bibehålles
slipstenens yta hela tiden skarp, så att denna under
praktiskt taget hela tiden arbetar med maximum av
effektivitet. Det tryck, under vilket vattnet utpressas ur
munstycket, regleras alltefter arten av den massa, som skall
framställas, och stenens hårdhet. Enligt Roberts metod
hindras även sand eller från stenen av vattenstrålen
lösgjorda partiklar från att blandas med trämassan, i
det att det från stenen avledda vattnet uppsamlas i en
behållare och avtappas för sig, varigenom av sådan
massa framställt papper blir sandfritt och av bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
