Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 122
ningstankar, som på senare åren anlagts i så gott som
alla de länder, som hava större intresse för sjöfart och
skeppsbyggeri. De många värdefulla, delvis
epokgörande rön och framsteg på fartygskonstruktionens område,
vilka våra skeppsbyggare och sjöfartsmän under senare
åren gjort, och vilka i många hänseenden bragt det
svenska skeppsbyggeriet förbi det utländska, måste med
nuvarande förhållanden ofta prisgivas åt utlandet på sätt
som knappast kan vara önskvärt eller för vårt land
gagneligt. Den försökstank, som finnes vid Tekniska
Högskolan, är provisoriskt anordnad inom
vattenbyggnads-laboratoriet i en ränna, avsedd för helt andra ändamål.
Den är icke tillfyllest eller ändamålsenlig för
skeppsbyggeriets nuvarande krav.
Seclan frågan om sådan provningstank utretts och
anläggningen säkerställts, varvid det enskilda initiativet
eventuellt får tänkas ingripa, men också först då kan
frågan om ordnande av statligt understödd-vetenskaplig
forskning på skeppsbyggeriets område nöjaktigt lösas.
Ett institut av denna art bör ej ställas i direkt
förbindelse med eller beroende av läroanstalt, utan tillåtas
arbeta fullt fristående, under ledning av härför skickad
vetenskapsman. Å andra sidan bör det vara klart att en
sådan anordning ganska säkert kommer att göra en för
skeppsbyggnadsingenjörernas fackutbildning speciell
professur i skeppsteori överflödig, liksom att en
professur vid någon läroanstalt i nämnda ämne blir för en för
skeppsbyggeriets fruktbärande vetenskaplig forskning
skäligen betydelselös med mindre tillräckliga och
ändamålsenliga laboratorie- och experimentmöjligheter
förefinnas.
Det synes oss, som man ifråga 0111 den direkta
ingenjörsutbildningen närmast borde inrikta sig efter de
synpunkter, som chefen för Mariningenjörkåren i sitt
yttrande till 1927 års proposition ävensom riksdagsman
Björn Holmgren i en motion samma år framföra,
nämligen att »skeppsbyggerittndervisningens främsta
uppgift bör vara att utbilda för det praktiska livet bästa
möjliga teknici». Kungl. Maj:ts förslag, vilket, såsom
ovan framhållits, enligt vår åsikt tager mer sikte på clen
teoretiska delen av undervisningen än som är nödigt för
dylika teknicis utbildning, är knappast lämpligaste
medlet att vinna sagda, mål; liksom vi, såsom ovan
framgår, anse att det verkliga behovet av sådana teknici kan
tillgodoses med mindre kostnader än som där förutsattes.
Av vad vi ovan sagt bör framgå, att genomförandet
av Kungl. Maj: ts förslag kommer att i betänklig grad
föregripa den allsidiga utredningen angående
skepps-byggeriundervisningens ordnande, så att denna till
omfattning och planläggning kommer att hänföra sig till
det verkliga behovet, som saknas i Kungl. Maj:ts pro-
position, men som vi anse oss hava visat vara ganska
ofrånkomlig; en utredning som i första hand bör taga
sikte på den direkta fackutbildningen samt denna frågas
lämpligaste och mest ekonomiska lösning, men som
givetvis även bör sammanbindas med en undersökning av
frågan, i vilken utsträckning och på vad sätt högre
vetenskaplig forskning på skeppsbyggeriets område bör
ordnas, ävensom vilka organ äro för sådan forskning
behövliga och ändamålsenligast.
Det är att hoppas, att viel en utredning, sådan som
den av oss angivna, det måtte beredas clen enskilda
varvsindustrien i landet, vilken är clen som i sin tjänst
använder den ojämförligt största och för
folkförsörjningen viktigaste delen av
skeppsbyggnadsingenjörs-kåren, tillfälle göra sin mening gällande och få
densamma tillbörligt beaktad.
Med anledning av den jämförelse som i Kungl. Maj: ts
nämnda proposition, sid. 337, göres ifråga om
undervisningens kvalitet vid cle tvenne där angivna
läroanstalternas fackavdelningar för skeppsbyggeri, anser
Sveriges Varvsindustriförening det vara sin plikt uttala
att, enligt all dess erfarenhet, vad vid Chalmers
Tekniska Instituts nämnda fackavdelning presteras mer än
väl håller måttet vid en sådan jämförelse, och att det
är de från denna läroanstalt utgångna
skeppsbyggnadsingenjörerna, som haft och har det största och mest
avgörande inflytandet på samt. förtjänsten av det
enskilda skeppsbyggeriets såväl kvantitativt som kvalitativt
stora utveckling under senare åren i vårt land.
Göteborg den 26 februari 1929.
Sveriges Varvsindustriförening.»
(Namnunderskrifter: Hammar. Götaverken; Ahlrot,
Kockums; Carlsson. Oskarshamns; Engberg, Eriksbergs;
Hildebrand, Lundby; Ty gård, Öresunds; Sundblad,
Lindholmen-Motala; Petterson. Lödöse; Egnell,
Marstrands; Thorsson. Helsingborgs; Björk, Bergsunds.)
Till denna fas hos det märkligt svårlösta problemet
om Chalmersska institutets högskolekompetens — på
tal seclan decennier tillbaka och föremål för
sakkunnige-betänkanden och riksdagsbehandlingar — må här blott
antecknas clen reflexionen, att Chalmersstyrelsens
framställning om så att säga högskolas »namn, heder och
värdighet» åt institutet uppenbarligen måste anses vara
grundad på vad läroanstaltens högre avdelning i sin
helhet för närvarande är och vad den hittills uträttat
och betytt för Sveriges näringsliv och för
ingenjörsteknikens utveckling.
Chr. S.
Förgasarekonstruktion för förbränningsmotorer.
Varje år bjuder automobilbra.nschen på
»uppseendeväckande nyheter», vilka vid närmare skärskådande
huvudsakligen visa sig blott bestå av mer eller mindre
lyckade förändringar av konstruktionerna, i den mån
det icke är fråga om rena utstyrseln. Förändringar
av cylinderantal och -former, av varvantal, av
ven-til-, ljuddämpare-, förgasare- och tillbehörstyper o. d.
förekomma, men framstegen i fråga om förenkling,
ekonomi, effektivitet och dylika väsentliga ting äro
lätt räknade. Med en termisk verkningsgrad av 0,32 och
en mekanisk av 0,8 erhålles en effektiv verkningsgrad
av ca 0,25, varav man får en tydlig föreställning om
ofullkomligheten. (Vid tillgodogörandet av solenergien
uppnår klorofyllet en verkningsgrad av 98 %, vilket
nämnes som jämförelse.)
Bland det ur konstruktionshänseende mest
»stillastående» i fråga om automobilmotorns delar torde
förgasaren kunna räknas. Förgasarens uppgift är ju
tvåfaldig: dels att under motorns insugning blanda luft
och bränsle i ändamålsenliga proportioner och dels att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
