Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
375
stämmelse rörande praktisk verksamhet på det
industriella rättskyddets område.
Enligt nuvarande bestämmelser har arbetet inom
patentmyndigheten varit fördelat på
anmälningsavdelningar, en »Niehtigkeitsabteilung» och besvärsavdelningar.
De förstnämnda skola enligt lagförslaget hädanefter
benämnas patentavdelningar, »Niehtigkeitsabteilung»
kommer att benämnas »Niehtigkeitssenat» och
besvärs-avdelningarna, besvärssenater, varjämte ordförandena i
senaterna få titeln senatpresidenter.
Svenska uppfinnareföreningens
sammanträde den 25 oktober.
Programmet var välförsett och auditoriet talrikt, så
att lokalerna knappast, räckte till. Mötet hölls som
vanligt i Stockholm, föreningens adress och styrelsens säte,
samt på restaurant Riehe, därvid man denna gång
försökt en återflyttning en trappa upp från den stora,
kafé-hallen till clen mera intima festvåningen, vilken ännu
för några år sedan erbjöd tillräckliga utrymmen för
föreningens mötesförhandlingar och samkväm.
Presidiet utövades enligt föreningens mångåriga
praxis av styrelsens ordförande, ingenjör C. Alrik Hult,
rekordhavare icke blott som ledamot av styrelsen utan
jämväl som dennas preses.
Efter protokoll sjustering invaldes såsom medlemmar
i uppfinnareföreningen följande herrar: ingenjörerna K.
J. G. Ahlstrand, Stockholm; R. P. A. Andersson, d:o;
A. M. Dahl, cl: o; A. E. G. Elin, Lidingö;’N. F.
Hagström, Ljungsbro; H. A. E. Härstedt, Svedala; J. G.
Ohlsson, Sthlm, och K. W. Sköld, Norrtälje;
bergsingenjörerna J. A. Bonthron, Sthlm, S. C. G. Ekelund,
Guldsmedshyttan, och K. M. Tigerschöld, Fagersta:
civilingenjörerna S. M. Bäckström, Sthlm; K. A. T.
Gran-zelius, d:o; G. Göransson, Liljeholmen, och G. Hult,
Sthlm; ingenjören, kaptenen I. I. Stäck, Sthlm;
överdirektören V. Borgquist, Sthlm; direktörerna B. O. W.
Hesselman, Sthlm, och E. K. Malmcrona, d:o;
flyglöjtnanten B. Krook, Sthlm; fabrikören K. K. Lindberg;
Sundbyberg; köpmannen E. O. Munktell, Sthlm;
disponenten G. Möller, Lidköping; kaptenen E. Wasell.
Li-dingö-Brevik, och fil. doktor A. E. G. T. von Vegesack,
Munkfors bruk.
Efter några, smärre meddelanden från styrelsen höll
ingenjör Wilh. Ax: son Lindberg föredrag om trådlös
bildtelegrafi, vars vetenskapliga och tekniska grunder
han påvisade ävensom uppfinnarearbetets på detta
område historik. Framställningen illustrerades medelst ett
antal goda skioptikonbilder, synnerligen väl ägnade att
i detalj åskådliggöra bilcltelegrafins enligt olika system
uppnådda resultat. — Följde härpå en intressant revy:
»Moderna verktygsmaskiner, en kort översikt»,
meddelad av ingenjör Einar Viberg i anslutning till
instruktivt valda och fotograferade skioptikonbilder. Hr
Vi-bergs framställning gav i flera fall nästan
överraskande exempel på, hur långt avancerade cle modernaste
verktygsmaskinerna äro — huruledes den manuella
påpass-ningen alltmer förenklas genom rationell
automatisering och huruledes bearbetning en m a s s e av
likadana arbetsstycken alltmer blivit konstruktörernas
uppgift. — Härefter lämnade civilingenjör H. Hedberg en
beskrivning över clen Dalénska kokspisen, en nyhet,
vilken som bekant väckt allmän uppmärksamhet. Spisen
är avsedd att under vissa förhållanden såsom kokseldad
ge större och billigare värmeeffekt än en vanlig
veclel-dad spis — bl. a. genom bättre värmeackumulering —
varjämte framhöllos dess enkla, praktiska anordningar
för skötsel och hygien. En livlig diskussion följde på
hr Hedbergs demonstration, varunder bl. a.
uppfinnaren själv, fil. doktor Gustaf Dalen, gav några
kompletterande upplysningar. — Slutligen visade och
kommenterade civilingenjör Gunnar Hult en av honom och
övermaskinist J. I. Olsson uppfunnen låsmutter, vars nyhet
väckte stort intresse — den torde inom närmaste ticlen
bli föremål för beskrivning i denna tidning, liksom även
cle förenämnda föredragen torde bliva utförligt
refererade resp. återgivna.
Efter förhandlingarna intogs gemensam supé, vilken
i sin ordning avslöts med ett kordialt, uthålligt
samkväm, med toners välljud av operasångare Oscar
Bergström, ingenjör Carl Möller och direktör Tage Bilde samt
diverse apropån.
Chr. S.
Tredje internationella kongressen för teknisk
mekanik, Stockholm 1930.
I september 1922 samlades i Innsbruck en krets av
för hydro- och aero-dynamik intresserade forskare. Det
oväntat lyckliga förloppet av denna privata konferens
blev anledningen till att två holländska forskare,
professorerna Biezeno och Burgers vid tekniska högskolan
i Delft, utfärdade inbjudan till en internationell kongress
för teknisk mekanik i Delft 1924. Vid denna kongress
tillsattes en internationell kommitté, som fick i uppdrag
att förbereda kommande kongresser. I överensstämmelse
med denna kommittés beslut hölls i Zürich 1926 den
andra internationella kongressen för teknisk mekanik.
Under loppet, av denna kongress fattades av internationella
kommittén beslutet, att tredje kongressen skulle äga rum
i Stockholm 1930. Till denna kongress har nu
inbjudan utfärdats.
Kongressen är öppen för var och en som är intresserad
av densamma och erlagt stadgad kongressavgift 10 kr.
Den som ej erhållit särskild inbjudan har endast att
vända sig till professor W. Weibull, Kungl, tekniska
högskolan, Valhallavägen, Stockholm, för erhållande
av anmälningsblankett och önskade upplysningar.
Finpapper av trämassa. I Förenta staterna pågå
försök att framställa finare pa.pperssorter av träfiber,
vilka möjligen komma, att bli av betydelse för clen
svenska pappers- och pappersmasseindustrin. Bureau of
Standards har efter långvariga prov funnit att clen nu
använda bomullslumpen mecl fördel kan ersättas med
höggradigt renade, billigare träfibrer vid framställning av
beständigt papper exempelvis till obligationer och för
arkivändamål. Bomullen är den renaste cellulosaform,
som anträffas i naturen, medan träfibrerna äro inmängda
med andra ämnen, som nedsätta motståndskraften mot
tidens inverkan. Genom en rad kemiska processer ha
träfibrerna renats till lika fin cellulosa som bomull och
med samma pappersbildande egenskaper.
Jämförelseproven ha hittills omfattat renhet, styrka och vithet. För
att utröna tidinverkan utsättas nu träfibrerna för
betydligt större värme och starkare ljus än normalt genom
torkning vid 100° C, ångkokning och långvarig, intensiv
bestrålning från båglampa, varefter papperet åter
underkastats vanliga prov. (S. A. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
