Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
Ett svetsare - jubileum.
Den Kjellbergska svetsningsmetoden, utövad av Elektriska Svetsnings-Aktiebolaget
i Göteborg, vilket under sistl. september fyllde 25 år.
En uppfinning stekniskt intressant historik.
Den av Oscar Kjellberg uppfunna och vidare
utarbetade svetsningsmetoden är föremål för intressanta
artiklar. hållna dels tekniskt, dels merkantilt, i den
minnesskrift, som av Elektriska svetsnings-aktiebolaget i
Göteborg publicerats med anledning av bolagets i år
inträffade 25-årsjubileum. Det följande återger resp.
refererar delar av nämnda redogörelser.
Den första tanken på fördelarna av elektrisk
ljusbågssvetsning väcktes hos Kjellberg under hans
tjänstgöring på Svenska Lloydångaren »Bordeaux» åren
1896—97 genom de ständiga plåstringar man var
nödsakad utföra med detta fartygs stora ångpanna. Denna
hade redan då en respektabel ålder men kunde på grund
av sitt låga tryck likväl med då för tiden kända
konstgrepp hållas gående. Tusentals spik måste t. ex. inköpas,
vilka utsmiddes i kilform och indrevos i de kraftigt
frätta och öppna bottenskarvarne, varefter dessa
överdiktades så att det blev möjligt att hålla pannan något
så när tät. Mot växelstyrkorna i övrigt var ej något att
anmärka. Under det tidsödande och föga
tillfredsstä-lande laborerandet med dessa av spik gjorda kilar
mognade tanken på behovet och nyttan utav att i stället för
dylika primitiva tätningsmedel kunna smälta in nytt
material, varvid man från början måste utgå ifrån, att
detta ej kunde ske på annat sätt än genom användning
av elektricitet som värmekälla.
Uppslaget var givet, och Kjellberg lät det ej ligga
obrukat, utan upptog oförtövat sina undersökningar på
området, forskade igenom all möjlig tillgänglig
litteratur, vilken dock var mycket fattig, för att utröna vad
andra tänkt och gjort i syfte att förverkliga den
elektriska svetsningsidén och företog en mängd resor för att
med egna ögon erfara vad som i praktiken uppnåtts
med dittills använda metoder.
Under detta mångåriga grundläggande studiearbete
blev Kjellberg 1903 vid sin tjänstgöring ombord på
Hallandsbolagets ångare »Vestkusten» i tillfälle att
skärskåda svetsningsresultatet av de anordningar; som
konstruerats av den förut omnämnde kringresande
italienaren. Ångarens panna, byggd för 185 <B> tryck,
vilket då för tiden var mera sällsynt, behövde på några
ställen svetsas i växlarne, vilka på grund av deras läge
och tjocklek voro svåra att genom nitning och diktning
få täta. Svetsningsarbetet utfördes försöksvis av en tysk
verkstad. Det märktes genast när arbetet var färdigt,
att det påsmälta materialet ej var homogent utan fullt
av blåsor och små hål, så att vid provning vatten
sipprade fram genom svetsmassan. För en kortare tid gjorde
svetsningen dock en viss tjänst, varefter den omgjordes
i Göteborg 1904 med något bättre resultat. År 1907
gjordes dessa arbeten om på nytt efter den under tiden
framexperimenterade Kjellbergska metoden, på samma
gång som nya svetsningsarbeten utfördes annorstädes på
ångarens panna. Dessa svetsningar voro och förblevo
fullkomligt täta och fyllde sitt. ändamål helt och hållet
ända till dess pannan, 30 år gammal, år 1927 vid
fartygets ombyggnad ersattes med en ny.
Genom erfarenheterna från resor och ingående studier
i ämnet hade Kjellberg kommit på det klara med, att
den av italienaren uppfunna och vid det första arbetet
på »Vestkusten» använda metoden måste anses såsom
den för sin tid i all sin ofullkomlighet mest praktiska,
men han trodde samtidigt på möjligheten att genom en
utveckling och förbättring av den elektriska svetsningen
kunna föra denna ännu längre framåt för ernående av
verklig kvalitet hos det nedsmälta materialet och där-
Fig. 1. Den elektriska ljusbågssvetsningen har även kommit till
användning vid byggnadskonstrnktioner. Denna bild visar en av
den Kjellbergska licensinnehavaren i Frankrike, La Sondnre
Auto-gène Franfaise, svetsad verkstadsbyggnad, ca 70 m lång med
bredder resp. 20 m (mittpartiet) och 10 m. 1 byggnaden finnas 3
traverser, den största med 20 m spännvidd och avsedd för max. 25 tons
lyft. Såväl traverserna som byggnaden äro helt igenom elektriskt
svetsade.
med även skaffa den vidsträckt användning. Tanken
härpå tog redan under det första arbetets fortgång
ombord i »A^estkusten» fast form och stadgade sig
ytterligare vid omsvetsningen ett år senare, särskilt genom
de studier det först svetsade materialet inbjöd till,
alldenstund det på grund av bristande förbindelse med
plåtmaterialet lätt kunde bortplockas från plåtytorna
och i brottställena såg ut som mycket väl jäst hårt bröd.
Det konstaterades ganska fort att de dåliga resultaten
i kvalitativt avseende till största delen utom förbrän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
